TEKIT har vid två tillfällen stått som ansvariga för halvdagsseminarier om några av de programvaror som LiTH har licensavtal för, Matlab, Maple, Mathematica och LabVIEW.
IT-infrastruktur
Parallellt med TEKIT:s arbete med att utveckla den pedagogiska delen av IT-användningen har den omgivande IT-infrastrukturen vid LiTH byggts ut. Många av åtgärderna är förverkligande av förslag från utredningen 1994. Exempel på åtgärder är • Licenser för programvara. • Bärbara datorer. • IT-handbok. • Elektronisk post. • Elektronisk studiehandbok.
Licensavtalen omfattar bl a ett flertal programvaror såsom Matlab, Maple och Mathematica för beräkningar, LabVIEW för insamling och analys av mätdata, m m. Avtalens utformning varierar mellan olika programvaror, men generellt innebär avtalen att lärare och studenter får tillgång till pro- grammen till avsevärt reducerad kostnad.
LiTH har även investerat i ett antal bärbara datorer vilka finns till- gängliga för lärare som vill ge deltagarna i en viss kurs ökad tillgång till datorkraft. För närvarande finns 200 bärbara datorer för utlåning och ef- terfrågan är hög.
För att samla all information om de IT-tjänster som finns tillgängliga vid LiTH har även en IT-handbok tagits fram.
Ett av de förslag som presenterades i den utredning som nämndes i inledningen var att varje student vid LiTH skulle ges tillgång till en egen e-postadress då studierna inleddes. Förslaget har med tiden kommit att
omfatta studenter vid samtliga fakulteter, och fr o m höstterminen 1997 får samtliga studenter vid Linköpings Universitet en egen e-postadress. Genom att använda e-postlistor kan en lärare på ett bekvämt sätt nå samt- liga studenter som är registrerade på en viss kurs.
Successivt förs alltmer information över till elektronisk form och som ett exempel på detta kan nämnas att LiTH:s Studiehandbok innehållande läro- och timplaner, kursplaner, m m finns tillgängliga via WWW.
För att jämna ut skillnader i datorvana hos nyantagna studenter togs 1996 initiativ till att inrätta ett s k datorkörkort. TEKIT fick uppdraget att utforma materialet medan utbildningsnämnderna fick ansvaret för genom- förandet. Kursen genomfördes för första gången höstterminen 1997. Inne- hållet var till en början detsamma för alla utbildningsprogram medan det under senare tid fått något varierande innehåll. Kortfattat ingår i kursen: • Allmänt om datorer, operativsystem.
• Ordbehandling. • Kalkylprogram.
• Kommunikation, Internet.
• Informationssökning, www, bibliotek, info från LiU.
På senare tid har även UNIX och Emacs tillkommit för vissa utbildnings- program. Kursen är obligatorisk, omfattar ca 15 timmar, avslutas med ett ”körkortsprov” och ger ett poäng, och den student som så vill kan ”köra upp” direkt. Huvudsakligen fungerar äldre studenter som handledare.
Erfarenheter
Efter ca fem års verksamhet inom TEKIT kan det vara av intresse att för-
bland projektledarna är att arbetet varit tidskrävande, och detta återspeg- las också i att projekten oftast har inneburit relativt små förändringar av berörda kurser, även i fall där den högsta anslagsnivån tillämpats. En bi- dragande orsak till detta är att projektet, för berörda lärare, ofta inneburit arbete med nya verktyg och nya metoder, och att utvecklingstakten kan förväntas öka då man blir mera van vid sättet att arbeta.
Det är också intressant att jämföra vilka kategorier av personer som utfört arbetet i projekten. Oftast har arbetet till stor del utförts av lärarna själva, och eftersom lärarnas kompetenshöjning är ett av målen med pro- jekten är detta helt naturligt. Dock kan man se exempel på projekt där man exempelvis för programmering anlitat studenter vilket ger mera ar- betstid för de anslagna medlen.
De genomförda projekten kan i stora drag delas upp i två kategorier. I den första gruppen projekt har målen varit att på olika sätt utveckla kursernas praktiska genomförande, och att göra studierna mera tids- och rumsoberoende. Det kan t ex gälla hanteringen av kursmaterial, inlämnings- uppgifter samt kommunikation mellan lärare och studenter eller mellan studenterna själva.
I den andra huvudgruppen av projekt har målen varit att utnyttja dator- stöd för att konkretisera abstrakta och matematiska begrepp. Inom områ- den där matematiska modeller är viktiga verktyg kan simuleringar and andra beräkningar kombinerat med visualisering ge ökad förståelse för de fenomen som de matematiska modellerna beskriver.
Även om, som tidigare nämnts, ett av målen med projekten har varit att bidra till den enskilde lärarens kompetensutveckling, kan man se en tendens till att vilja lösa problemen på sitt eget sätt och inte se sig om efter vad som gjorts tidigare inom området. TEKIT har i vissa fall hänvisat till existerande verktyg, och även uppmuntrat projektledare inom projekt med likartade mål att samarbeta och utbyta erfarenheter.
Då studierna, ur studentens synvinkel, i stor utsträckning styrs av exa- minationsformen är det intressant att studera i vilken omfattning projek- ten lett till förändrade examinationsformer. På den punkten kan man dock konstatera att projekten i relativt liten omfattning medfört förändrade examinationsformer. Exempel finns dock där man utnyttjat datorstöd i nyutvecklade eller modifierade laborationer, vilka utgör obligatoriska moment i berörda kurser.
Ett mål med hela projektverksamheten har varit att erfarenheter från projekt skall komma andra lärare till godo så att en spridningseffekt upp- står. Det finns exempel på projekt där detta fungerat som avsett, och där användningen av ideer och verktyg kommit att omfatta en hel institution.
TEKIT:s seminarieverksamhet har avtagit i omfattning under de senaste åren, och orsaken till detta är påtagligt vikande intresse för dessa arrang- emang. En entydig förklaring till detta är svår att se men en möjlig orsak kan vara att denna typ av seminarier tidigare hade ett nyhetens behag som nu har avtagit. Andra orsaker kan vara att LiTH:s lärare har fått ökad ar- betsbelastning, samt att utbudet av pedagogiskt inriktade seminarier i all- mänhet har vuxit.
Avslutning
TEKIT-gruppen har varit verksam i fem år och förhoppningen är att de aktiviteter som TEKIT bidragit till att genomföra utvecklat utbildningen vid LiTH på ett positivt sätt. Inför framtiden finns det dock ett antal frågor att beakta. För samtliga i gruppen är deltagandet en ”bisyssla” utöver de ordinarie uppgifterna som lärare, forskare och administratörer. De upp- nådda resultaten bör rimligen sättas i relation till detta, och det bör också påverka ambitionerna inför framtiden. Då TEKIT är en bland flera grup- pen vid LiTH och LiU som sysslar med IT-relaterade frågor är en ökad samordning mellan dessa grupper något att beakta inför framtiden.