EHT om positiva effekter

Kurator 2 menar att vägledarens kompetenser i EHT bidrar till att eleverna får en helhetsbild över sin studiesituation. Hon menar att eleverna inte alltid får tillräckligt med information om hur de ligger till och vad det innebär för dem om de inte klarar av att få en gymnasieexamen. Hon menar också att vägledarens kompetens stöder eleverna i att utröna vad som fungerar väl och vad de kan satsa på utifrån deras intressen och vad de brinner för, vad de behöver ha med sig och vilka möjligheter som finns efteråt beroende på vilket vägval de gör. Hon upplever att det ibland har känts som att vägvalen inte varit synliga för eleverna innan vägledaren kommit in i processen och tydliggjort detta för eleverna. Skolsköterska 2 håller med i detta och menar att vägledarnas kompetenser kan bidrar i EHTs arbete kring studiemotivation och att närvara på lektionerna. Hon tänker främst på de elever som kanske funderar på att hoppa av. Hon säger: “För många på denna skola får jobb innan dom har slutat, varför ska jag gå i skolan då?”. Skolsköterska 1 nämner ett konkret exempel då en elev hade ett samtal med vägledaren om vilket program eleven skulle välja och varför. Hon märkte senare att eleven var närvarade på lektionerna och uppvisade ett driv i att få betyg för att söka vidare. Specialpedagog 1 berättar att hon och vägledaren har träffat många elever tillsammans där de pratat om framtid och vad eleverna behöver prestera för att få en examen. Hon märkte ganska snabbt att eleverna blev motiverade av detta och ansträngde sig för att få examen. Kurator 1 nämner att en positiv effekt av att vägledaren är med i EHT är att det underlättar i frågan om sekretess. Hon menar att när vägledaren är med i EHT kan de diskutera olika ärenden eftersom de inte är begränsade av sekretessen och att detta bidrar till att vägledaren kan bli involverad i ärenden kring eleverna i en större utsträckning. Specialpedagog 2 belyser vikten av att eleverna vet vilka poäng som

krävs för att ta en examen och att detta är inom vägledarnas kunskapsområde. Hon menar att eleverna också behöver känna att professionerna i EHT har den kompetens som behövs för att eleven ska få det stöd hen behöver. Bland annat kompetenser kring kommande studie- och yrkesval och denna kompetens besitter vägledaren.

5.5 Sammanfattning

Resultatet visar att vägledarnas roll inom EHT är att arbeta motiverande, stödjande och vägledande med elever som har hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla. Syftet med arbetet är att eleverna ska nå sina studiemål. Vägledarens roll i EHT är att vägleda eleverna mot framtida mål, detta genom ökad självkännedom men också genom andra förberedelser inför kommande karriärval. Genom olika aktiviteter stödjer vägledaren eleverna att få insikter och kunskaper som utvecklar elevernas valkompetens. Denna har visat sig leda till att eleverna får högre motivation och självkänsla.

Samarbete och goda relationer lyfts upp av samtliga respondenter som betydelsefulla i grupprocesser inom EHT. Respondenterna menar att detta är en förutsättning för att lyckas med målsättningarna i ETH:s arbete, vilket är att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Samverkan ses som bäst av respondenterna när EHT lyckas komma fram till lösningar som gynnar eleverna.

De positiva effekterna som lyfts upp av respondenterna är att vägledarnas kompetenser fyller ett glapp när det kommer till att motivera eleverna genom att sätta upp tydliga mål inför framtiden. Eleverna får ett helhetsperspektiv över sin studiesituation och vägledarnas kompetenser bidrar till att synliggöra valalternativ för eleverna. En annan positiv effekt av att vägledare är inkluderade i EHT är att de får möjligheten att arbeta bredare och i en större utsträckning med eleverna.

6 Analys

I följande kapitel kommer vi att analysera vårt empiriska material utifrån våra valda teorier för att besvara våra frågeställningar: Vilka kompetenser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsoteamet kring elever med hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla? Hur ser grupprocesser ut i ett elevhälsoteam? Vilka positiva effekter ser studie- och yrkesvägledare och övrig personal i elevhälsoteamet då studie- och yrkesvägledare ingår i elevhälsoteamets processer? De teoretiska begrepp som vi kommer att använda i analysen av vårt empiriska material är systemteorin Input – process - output (I-P-O), Theory of Human Motivation: Maslows behovshierarki och Cognitive Information Process Theory (CIP).

6.1 Vägledarnas kompetenser

Resultaten i vårt empiriska material pekar på att vägledare anser att professionen bidrar med kunskaper kring arbetslivet, yrken och utbildningar. Detta bekräftas också av representanterna i EHT som menar att vägledare har kunskaper om arbetsmarknaden och gymnasieval. Att ha kunskaper om arbetslivet är enligt CIP-teorin en viktig del i att förklara hur beslutsfattandet inom studie-och yrkesval går till och kan därför också kopplas till de kompetenser som vägledare behöver för att stödja eleverna i beslutsfattandet kring kommande eller gjorda karriärval. Syftet med CIP-teorin är att förbättra kvalitén i hur vägledare arbetar med att stödja elever i deras karriärbeslut och kunskaper om arbetslivet är ett av fälten i basen av modellen (Sampson et.al 1999, 6). Det första fältet i basen i CIP-modellen innefattar kunskaper om sig själv i relation till yrken och att eleverna behöver ha en plan för hur de ska skaffa sig information och kunskap för att kunna fatta ett karriärbeslut (Sampson et.al 1999, 3). Dessa kompetenser belyser vägledarna när de pratar om vikten av att stödja eleven i att sätta upp mål inför framtiden. Vägledarna tar upp gruppvägledning som en arbetsmetod för att öka elevernas kunskaper om hur arbetslivet är strukturerat och vilka faktorer som är viktiga för de själva i ett kommande yrkesliv.

Det andra fältet i basen i CIP- modellen beskriver vikten av att eleverna har insikter kring självkännedom där värderingar, intresse och kompetenser ingår (Sampson et.al 1999, 6). Vägledarna pratar om att ha kunskaper kring samtalsmetodik där syftet är att stödja eleverna i att utforska sina starka sidor och intressen i relation till möjliga yrke. Vägledarna beskriver aktiviteter där eleverna får diskutera fördelar och nackdelar som de ser i olika yrken exempelvis

arbetstider och löneläge. Syftet med dessa aktiviteter är att eleverna ska få insikter i vad de själva tycker är viktig utifrån deras eget intresse och värderingar och att detta leder till högre motivation och självkänsla. Vår uppfattning är att vägledarna och EHT främst belyser kompetenser som vi analysera med hjälp av CIP-modellen. Dessa kompetenser leder vidare till mitten av CIP- modellen som innefattar elevernas allmänna beslutsförmåga vilket handlar om tänkandet, väljandet och att fatta beslut. Här behandlas också elevernas färdigheter i att hantera information för att slutligen fatta beslut och lösa problem. Vägledarna beskriver att deras kompetenser och arbetssätt främst syftar till att utvecklas elevernas valkompetens, vilken vi kopplar till mittendelen av CIP-modellen (Sampson et.al 1999, 6). Detta bekräftas också av respondenterna i EHT som belyser att vägledarnas kompetenser och arbetssätt bidrar till att eleven tidigt i sin utbildning börjar reflektera kring sin framtida karriärval, vilket höjer elevernas studiemotivation och att det bidrar till att eleverna har en högre närvaro. Detta leder till sist till den översta delen i CIP-modellen som behandlar individers reflektioner och tankar kring de val de gjort, kallat metakognition (Sampson et.al 1999, 6). Vägledarna beskriver att deras samtal kan handla om att eleven inte har valt rätt utbildning och att det är deras uppgift att hjälpa eleven att komma fram till vad rätt utbildning kan vara. Detta nämnde också representanterna i EHT när de säger att en kompetens som vägledare besitter är att prata med eleverna om de val de gjort, om de har hamnat på rätt utbildning eller inte.

Sammanfattningsvis ser vi i vår analys tydliga kopplingar mellan de kompetenser respondenterna tar upp i intervjuerna och CIP-teorin. Samtliga respondenter beskriver kompetenser som också beskrivs i CIP- modellens nivåer: kunskapsvetande, beslutsfattande och tänkande/reflekterande.

6.2 Grupprocesser

Systemteorin I-P-O förklarar hur processer på gruppnivå (group-level processes) inom ett team kan gå till. Team är ofta komplexa, anpassningsbara, dynamiska och medlemmarna i teamet är kopplade till varandra genom relationer. Ett team skapas ofta i ett specifikt syfte med konkreta arbetssätt och rutiner som är designade med ett övergripande mål i åtanke (Forsyth, 2009, 49). Våra respondenter beskriver hur arbetsprocessen kan se ut i EHT kring elever med hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla. Respondenterna beskriver metoder som exempelvis indikationsmallar och kartläggningar. Utifrån resultaten utvärderar EHT vilka insatser som krävs och vilka professioner i EHT som ska kopplas in i ärendena. Detta sker i så

kallade elevkonferenser där arbete utgår ifrån bestämda rutiner och styrdokument som utmynnar i en handlingsplan för eleven. Detta beskrivs också i I-P-O- modellen genom att team planerar, implementerar och utvärderar de insatser som görs, vilket ökar chansen till att teamet uppnår sina mål.

Maslows (1987) motivationsteori och behovstrappa beskriver hur människor prioriterar olika behov för att uppnå de målen som gör att livet känns meningsfullt vilket skapar motivation att nå nya mål. Genom kartläggning identifierar EHT de behov som eleverna behöver tillfredsställa för att klara av sin studiesituation. Respondenterna berättar att skolsköterskan ansvarar för de ärenden som är kopplade till elevernas fysiska hälsa så som samtal kring mat, sömn och motion. Kuratorn ansvarar för elevernas psykosociala situation när det gäller relationer, normer och värderingar. Vidare tar specialpedagogen de ärenden som är kopplade till elevers inlärningssvårigheter eller andra omständigheter som kan påverka lärandet. Vägledarna har hand om ärenden som handlar om studiemotivation kopplat till olika valmöjligheter och framtida mål. De olika professionernas perspektiv går i linje med det Maslows menar motiverar människor att nå mål i livet. Maslow beskriver detta i form av en behovstrappa och genom denna kan vi identifiera professionernas kompetenser i EHT. Det första steget i trappan innehåller fysiologiska behov som representeras av sjuksköterskans profession. Det andra och tredje steget utgörs av trygghetsbehovet, gemenskap och relationer som är representerade av kuratorns kompetenser. Specialpedagogens kompetens belyses i trappans fjärde steg där individer behöver verktyg för att klara av sina studier och därmed öka motivationen och självkänsla. Behovet av självförverkligande ligger på det femte steget och handlar om att vara den mest kompletta versionen av sig själv och att utvecklas, vilket leder till nya behov. Här ser vi att vägledarnas kompetenser kan tillfredsställa elevernas behov av att utveckla framtidsvisioner. Detta sker över tid och förändras ständigt.

Respondenterna menar att samverkan och att bygga relationer är av stor betydelse i teamets arbetsprocesser. Resultaten visar på att professionerna i EHT har olika ansvarsområden men de går också in i varandras. Att samverka inom EHT gör att de olika elevärendena kan behandlas utifrån professionernas olika perspektiv. Enligt I-P-O-modellen kan ett teams arbete inte förklaras utifrån en enskild individs insatser (inputs) eftersom de interagerar med varandra. Samarbete, kännedom om varandras kompetenser och att kombinera dessa ökar förutsättningarna för ett lyckosamt arbete i teamet. I-P-O-modellen innefattar också faktorer på individuell nivå och att dessa påverkar teamets processer och resultat. Detta beskrivs av respondenterna då de berättar att de slussar eleverna vidare om de märker att eleven behöver en annans professions kompetenser.

6.3 Positiva effekter

Enligt I-P-O-modellen leder teamets gemensamma arbete till ett resultat (outputs) som vi väljer att kalla positiva effekter. Resultatet visar att vägledarnas kompetenser bidrar i EHTs arbete med eleverna som har frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla. Vägledarna upplever att arbetet kring dessa elever blir mer förebyggande än om det inte är med i arbetsprocesserna från början. Genom att delta i diskussionerna som sker kring eleverna i EHT får vägledarna möjlighet att arbeta med eleverna i ett tidigare stadie, innan det går så långt som till problematisk frånvaro. Vägledarna tar också upp en rad aktiviteter och arbetssätt som professionen tillför i EHTs arbete och att dessa resulterar i att eleverna med hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla närvarar i större utsträckning. Vägledarna menar att dessa aktiviteter inte hade varit möjliga om de inte hade ingått i EHT eftersom insatserna planeras och genomförs som en del i EHTs gemensamma arbete. Vi tolkar detta som vägledarna bekräftar det Maslows hävdar i sin motivationsteori. Han menar att människan behöver tillfredsställa olika behov för att motiveras att nå den mest kompletta versionen av sig själv. Professionerna i EHT representerar olika perspektiv som vi kopplar till stegen i Maslows behovstrappa och att professionernas samlade kompetenser bidrar till positiva effekter kring arbete med elevernas motivation. Vägledarnas kompetenser anser vi representerar trappans femte steg och om vägledaren inte deltar i arbetet tillfredsställs inte detta behov hos eleverna. Detta bekräftas också av respondenterna i EHT som menar att vägledarens kompetenser bidrar till att eleverna får en helhetsbild över sina studier, möjliga yrken, arbetsmarknad i relation till framtida val. Dessa områden adresseras inte av de övriga professionerna i EHT, vilket gör att det blir ett kunskapsglapp då vägledare inte ingår i arbetsprocessen.

Tveksamheter kring sekretessen avhjälps också när vägledarna är en del i EHT eftersom medlemmarna får diskutera elevärenden sinsemellan. Detta gör att vägledarna får ta del av bakgrundsinformation och uppföljning. Det behöver för att rikta motiverande insatser mot det eleverna behöver utifrån den problematik som framkommit under kartläggningar, handlingsplaner och elevkonferenser kring eleverna. I-P-O-modellen belyser återkoppling som en viktig del i att utvärdera teamets insatser inför liknande utmaningar i framtiden, vilket blir möjligt när vägledaren får vara en del i grupprocessen. Vidare menar vägledarna att arbetet med den breda vägledningen gynnas av att vägledaren ingår i EHT eftersom vägledarens perspektiv

då representeras i teamets samlade insatser på skolorna. Dessa insatser handlar om att sätta upp studie- och yrkes mål inför framtiden och kunskaper kring detta bidrar främst vägledarna med.

6.4 Sammanfattning

I-P-O modellen och dess begrepp används i detta kapitel som ett teoretiskt ramverk men vi kopplar också in Maslows motivationsteori och motivationstrappa samt CIP modellen i vår analys för att besvara våra frågeställningar.

För att besvara frågeställningen: Vilka kompetenser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsoteamet kring elever med hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla? använder vi oss av begreppet individuella förutsättningar (individual-level inputs) som vi väljer att kalla vägledarnas kompetenser. De kompetenser som anses som värdefulla är kunskaper om arbetslivet, yrken, utbildningar, samtalsmetodik, arbetsmetoder, förmåga att skapa relationer och empatisk förmåga. När vi analyserar detta i ljuset av I-P-O- modellen kan vägledarnas samlade arbetssätt ses som en effekt av deras kunskap, kompetenser och perspektiv (input) vilket bidrar i EHTs arbete med elever med problematisk frånvaro. Vägledarnas kompetenser analyseras också utifrån CIP-teorins tre nivåer: kunskapsvetande, beslutfattande och tänkande/reflekterande då vi ser kopplingar till kompetenserna som framkom i vårt empiriska material.

För att besvara frågeställningen: Hur ser grupprocesser ut i ett elevhälsoteam? använder vi oss av begreppet grupprocesser (group-level processes) i I-P-O-modellen som ämnar beskriva de insatser och åtgärder som sker i teamet. I vårt empiriska material framkom att kartläggningar, handlingsplaner och åtgärdsprogram anses som viktiga inslag i grupprocesserna i EHT. Enligt I-P-O-modellen har team som arbetar strategiskt, har rutiner och utvärderar gruppens arbete löpande samt inkluderar medlemmar med rätt kompetenser (inputs) större chans att nå lyckade resultat (outputs). Respondenterna belyser också vikten av samarbete mellan professionerna och att rätt kompetens måste finns representerat i teamet, varav vi tar stöd i Maslows motivationsteori och behovstrappa i analysen. I resultatet framkom att om inte vägledarnas kompetenser finns med i grupprocesserna skulle Maslows femte steg i behovstrappan inte finnas representerad i EHT. Detta skulle innebära att de kompetenser (input) som behövs i det motivationsfrämjande arbetet skulle saknas då vägledaren inte ingår i teamet.

För att besvara frågeställningen: Vilka positiva effekter ser studie- och yrkesvägledare och övrig personal i elevhälsoteamet då studie- och yrkesvägledare ingår i elevhälsoteamets

processer använder vi begreppet outputs i I-P-O-modellen som är det resultat, kallat positiva effekter i vår studie, som återstår av teamets gemensamma insatser och åtgärder. De positiva effekter som framkom utifrån respondenternas svar är att vägledarens kompetenser bidrar till att eleverna få en helhetsbild över sin studiesituation. Att vägledarens kompetenser stödjer eleverna att se sina starka sidor och att koppla dessa till möjliga valalternativ och att detta arbete utvecklar elevernas valkompetens inför framtida studie-och yrkesval. Dessa positiva effekter bidrar till Att höja elevernas motivation och självkänsla, vilket i sin tur leder till högre närvaro.

7. Diskussion

Följande kapitel innehåller diskussion kring tidigare forskning i relation till studiens resultat. Vi diskuterar också metodval och de teoretiska begrepp och teorier som ligger till grund för vår analys. Vi kommer avslutningsvis ge förslag på vidare forskning som vi anser är relevant utifrån vårt resultat samt egna reflektioner.

7.1 Resultatdiskussion

Utredningen Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhället (SOU 2019:4) visar på att det finns fördelar med att vägledaren ingår i EHT, speciellt kring arbete med elever som är i behov av extra insatser för att klara sin utbildning. Det som vi belyser i tidigare forskning (SOU 2019:4) och ser som relevant för våra studier är att det finns positiva effekter med att vägledare ingår i EHT och att arbete då blir förebyggande, förhindrar frånvaro och avhopp. Utifrån vårt resultat där vi intervjuar vägledare och EHT framkom att vägledarna som ingår i EHT arbetar aktiv med elever som har hög frånvaro på grund av bristande motivation och självkänsla. Vårt resultat bekräftar också det som tas upp i den tidigare forskningen som vi nämner i början om att vägledarnas arbete bidrar till att skapa goda förutsättningar inför framtiden vilket kan bidra till högre skolmotivation och närvaro. I utredningen Saknad!

Uppmärksamma elevernas frånvaro och agera (SOU 2016:94) lyfter forskarna fram att det inte

finns så mycket tidigare forskning som belyser vilken roll vägledaren har i arbete med att främja närvaro. Detta gjorde att vi tycker att våra frågeställningar är värda att undersöka utifrån vår kommande yrkesroll.

Forskning om sambandet mellan elevernas motivation och hög frånvaro lyfts både internationellt i artikeln Modular treatment for children and adolescents with problematic

school absenteeism:Development and description of a program in Germany och i Sverige i

utredningen Saknad!Uppmärksamma elevernas frånvaro och agera (SOU 2016:94). I vår studie framkommer att samtliga respondenter arbetar med motivation kring elever som har en problematisk frånvaro. Genom att vara en del av EHT har vägledarna möjligheten att arbeta förebyggande med motivation. En intressant diskussionsfråga som vi tycker är relevant utifrån vårt resultat och tidigare forskning är vilka professioner som arbetar med motivation på de skolorna där vägledarna inte är inkluderade i EHT. Vad missar eleverna för kompetenser i jämförelse med andra eleverna som har tillgång till vägledare som är en del i EHT?

Det framkommer i vårt resultat att rektorerna är en viktig del i hur elevhälsan är organiserad och i frågan om vägledaren ska ingå i EHT eller inte. Detta kan vi koppla till Carlos P. Zalaguettas artikel Principals perceptions of elementary school counselors role and functions (2005) som visar på att en del rektorer väljer att anställa vägledare som en del av EHT, utöver de lagreglerade professionerna som: skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog. I utredningen Från dubbla spår till elevhälsan framkommer att vägledarens specifika kunskaper och kompetenser kring utbildningar, yrket och framtidsval är viktiga komplement till de övriga professionernas kompetenser i EHTs arbete. Vårt resultat belyser också att vägledarnas kompetenser fyller ett glapp i EHT. De andra professionerna som ingår i EHT arbetar inte med frågor om motivation kopplat till framtid. Om ingen annan i EHT arbetar med dessa frågor ställer vi oss kritiska till varför vissa rektorer väljer att inte ha med vägledare i EHT. En möjlig hypotes kan vara att yrkeskategorin inte är lagreglerad och att vägledarnas arbetsbeskrivningar ser olika ut beroende på vilken del av Sverige man befinner sig. i Genom