Ekologiska aspekter

Den här aspekten karaktäriserar de resonemang där eleverna tar hänsyn till miljön på olika sätt. Diskussionerna behandlar främst en lokal nivå, men med vissa drag mot ett mer globalt perspektiv. Fokus ligger på människors, djurs och växters välbefinnande. Många resonemang förs kring huruvida produkter är ekologiska och betydelsen av detta. I analysen av denna aspekt framträdde sex olika kategorier: pragmatiskt resonemang, energiresonemang, globalt

resonemang, kretsloppsresonemang, subjektivt resonemang och miljöhotande resonemang. Pragmatiskt resonemang: Denna kategori utgörs av ett lösningsinriktat tänkande där

problem identifieras och praktiska åtgärder föreslås. I första excerptet (se figur 2) ser vi Fredrik, Stina, Linn och Rasmus från grupp ett som arbetar med uppgiften Korgen.

32 1 O: Vad tycker ni om vattnet?

2 F, S, L: Ha kvar! Samstämmigt

3 R: Inte så jättebra. Det är bra med vatten alltså men i så fall hellre att man gör mindre flaskor och större storlekar så att det blir mindre plast.

4 F: Om man tänker på utsidan med plasten är det ganska onödigt. 5 R: Lika mycket vatten fast mindre flaskor.

6 S: Man kan dricka från kranen.

7 R: Jag tycker mest att man ska köpa vatten när man ska på utflykt.

Figur 2: Problematisering kring vattenfalskornas storlek.

Rasmus är inte helt enig med tre av eleverna som vill ha kvar flaskan då han anser flaskan vara ett problem. Han vill göra färre antal flaskor och större storlekar för att minska på plasten. Fredrik instämmer och Stina påpekar att vatten från kranen går att dricka. Rasmus anser att vatten på flaska främst ska köpas vid utflykter.

33

I figur 3 pågår en liknande diskussion kring flaskvatten i grupp tre, Hanna, Albin och Ida deltar.

8 H: Jag tycker inte att man borde köpa vatten på flaska jag tycker att kranvatten är mycket bättre.

9 A: Men om man inte har något hus så kan man inte få vatten då ju. Konstaterar

10 H: Vissa tillfällen behöver man och vissa behöver man absolut inte. 11 O: Vilka tillfällen är det man behöver det?

12 H: Kanske om man är i ett annat land och det inte finns kranvatten som man inte kan dricka. Eller som det hände i USA när det kom en orkan då köpte en massa hem vatten, så det är ju bra då. Men det är ju inte så bra vanligtvis.

13 I: Eftersom Sverige har ett rent kranvatten så kan man ju egentligen dricka kranvattnet.

14 A: Jag tycker att vi ska ha kvar det.

15 H: Jag tycker att flaskan är väldigt, väldigt onödig.

16 I: Man kan göra så istället att man säljer vattenflaskor som håller jättelänge som man inte slänger efter att man använt dem första gången. Och så får man fylla den med kranvatten om och om igen, istället bara för att använda den en gång.

Figur 3: Diskussion kring flaskvattnets för- och nackdelar.

Hanna anser att kranvatten är betydligt bättre än flaskvatten. Albin konstaterar dock att man måste ha ett hus för att kunna tillgå kranvatten. Hanna lägger till att vissa tillfällen kräver flaskvatten, exempelvis i andra länder där det inte finns tillgång till rent kranvatten eller när naturkatastrofer inträffar. Ida inflikar att svenskt kranvatten är rent och går att dricka medan Albin fortfarande anser att de ska behålla det. Hanna håller fast vid att flaskan är onödig och Ida kommer med förslaget att sälja återanvändbara flaskor för kranvatten.

Ett tydligt pragmatiskt drag kan vi se när Rasmus [3] konstaterar att flaskvatten inte är vidare positivt och hittar en lösning till problemet. Stina [6], Hanna [8] och Ida [13] hittar en annan lösning till flaskvatten. På rad 16 kompromissar Hanna med två parter och ger förslag på en lösning som gör båda nöjda, detta kan tyda på att Hanna har en demokratisk förmåga eller helt enkelt vill ”vinna” debatten. I första excerptet (se figur två) kan vi se att tre deltagare vill ha kvar vattenflaskan vid första åtanke men efter ett tveksamt uttalande från Rasmus så ändras de andras syn på flaskan. I andra excerptet (se figur 3) kan en tolkning göras att Hannas [12] mer lösningsinriktade resonemang beror på att hon nyligen haft någon

34

koppling eller erfarenhet till detta. Anton har däremot svårt för att praktiskt argumentera för sin åsikt att behålla flaskan [9] och har förmodligen inte någon djupare koppling. I analysen av det empiriska materialet så framgår det att alla tre grupper använder sig av denna typ av resonemang i större eller mindre utsträckning. Ett pragmatiskt tänkande kan tänkas uppstå när oenigheter finns kring en viss fråga.

Energiresonemang: I denna kategori behandlas energifrågor och diskussioner kring vikten

av att spara energi. I excerptet (se figur 4) samtalar Hanna, Ida och Gustav från grupp tre kring hur de vill förbättra Livsmedelsbutiken.

17 H: Vi har färre lampor som lyser upp butiken, det drar inte lika mycket el.

18 I: Men då ser man ju inte vad man köper? Frågande

19 H: Vi kan ha några lampor men inte så många. 20 G: Vi kan ha lågenergilampor i butiken.

21 H: Materialet i lågenergilampor, är inte det typ omiljövänligt eller något sånt?

Frågande

22 G: Jag tycker att vi ska ha lågenergilampor, dem drar mindre ström. 23 H: Lågenergilampor som håller väldigt länge.

Hanna ger förslaget att de ska ha färre lampor i butiken för att spara el. Ida ställer sig

undrande till hur man ska hunna handla i mörker, men Hanna förtydligar att antalet bara ska bli mindre. Gustav föreslår att de kan ha lågenergilampor, men Hanna ställer sig skeptiskt till hur miljövänligt materialet är i dessa. Gustav tycker fortfarande att de ska ha lågenergilampor eftersom de förbrukar mindre ström, Hanna flikar då in att de kan ha sådana lampor som har lång förbrukningstid.

I figur 4 visar både Hannas [17] och Gustavs [22] uttalande på att de är måna om att förbruka så lite el som möjligt. I raderna 20-23 framgår en diskussion om miljökonsekvenser där elsparande och materials påverkan på miljön vägs mot varandra. Det framgår att

elsparande är det som väger tyngst i deras resonemang. Utifrån detta framgår två

tolkningsmöjligheter till varför eleverna känner så starkt för energiresonemanget. Den första är att eleverna möter dessa i vardagen, exempelvis i familjens inställning till

35

energiförbrukning. Den andra tolkning är att eleverna har en gemensam erfarenhet, från exempelvis skolan, då deras resonemang färgas av denna kategori genom hela mötet.

Globalt resonemang: Inom denna kategori återfinns elevernas resonemang där de ser ur ett

globalt perspektiv och världsomfattande miljöfrågor ligger i fokus. I figur 5 möter vi grupp två, Karl och Jonathan samtalar om vilka produkter de vill ta bort i den första uppgiften.

24 K: T.ex. såna vi pratade om i trean, palmolja. Palmoljsprodukter. De andra nickar instämmande

25 K: Att man ska ta bort chips som innehåller palmolja. 26 O: Varför är det inte bra med palmoljschips?

27 J: Därför att de hugger ner väldigt mycket regnskog i bl.a. Afrika och Amazonas.

28 O: Varför är det viktigt med regnskog?

29 J: Därför att den skänker oss stora delar av vårt syre.

30 K: Och så finns det djur och växter som kan bota sjukdomar som utrotas när dem hugger ner allt. Som cancer och aids. Fast det kanske dem redan har tagit bort.

Figur 5: Diskussion kring effekterna av palmoljans utvinning.

Karl återkopplar till en lektion de hade i trean om palmolja som de andra också minns. Han föreslår att chips med palmolja ska tas bort. Jonathan säger att det inte är bra med palmolja på grund av att mycket regnskog huggs ner och att den behövs för vår syretillgång. Karl tillägger att vid skövling riskeras olika djur och växtarter som kan bota sjukdomar att utrotas.

Ett globalt resonemang går att tyda i Jonathans [27] uttalande om skövling av regnskogar i världen och hur detta påverkar alla människors syretillgång [29]. Ett annat resonemang kring den här kategorin går att utläsa i Karls [30] uttalande. Jonathan och Karl har ett globalt perspektiv då de tar hänsyn till att miljöförstörelser som sker utanför Sveriges gränser kan ha en inverkan på resten av världen. Globala resonemang fördes främst i grupp två och andra aspekter som togs upp var människans inverkan på tropiska rev vid konsumtion av sällsynta fiskar. En tolkning som kan göras är att denna kategori är en effekt av det globaliserade samhälle vi lever i. Nya matkulturer, långa resor och ett mångkulturellt samhälle är något som barn i Sverige ofta kommer i kontakt med och skapar erfarenheter av.

Kretsloppsresonemang: Denna kategori utgörs av resonemang vilka samtliga behandlar ett

36

mellan Ida och Hanna. De talar om vilka produkter de vill köpa in till butiken i

Livsmedelsbutiken (se figur 6).

31 I: Typ krukväxter. Det är trevligt att köpa och så blir det bättre luft? Frågande

32 O: Varför blir det bättre luft?

33 I: För att dem omvandlar typ koldioxid till syre eller nått sånt. Osäkert

34 H: Det är koldioxid, vatten, och värme och sen har dem nått ämne som kan producera näring till dem och då blir restprodukten syre.

Figur 6: Samtal om växternas betydelse.

Ida föreslår att de ska köpa in krukväxter eftersom hon tror att luften blir bättre när dem omvandlar koldioxid till syre. Hanna bygger vidare på uttalandet och beskriver processen mer ingående.

I figur 6 framgår ett kretsloppsresonemang när Ida [31] antyder att det blir bättre luft av krukväxter och då hon försöker förklara fotosyntesen. Detta blir desto tydligare när Hanna [34] utvecklar beskrivningen av denna ekologiska process. Eleverna har här en tidigare erfarenhet med sig vilket rimligen kan tolkas att de fått i skolan. Samtliga grupper för indirekta resonemang där vi kan utläsa ett kretsloppsresonemang. Grupp två berör denna kategori i ett samtal om platsleksakens material där en återvinningsprocess belyses. Att eleverna tar hänsyn till vad som går att återvinna kan bero på tidigare erfarenheter i både skola och hem.

Subjektiva resonemang

:

De karaktäristiska dragen i denna kategori fokuseras på när elevernas resonemang har en subjektiv synvinkel. I ett samtal i grupp ett framgår ett tydligt subjektivt resonemang i Rasmus uttalande: Att all bensin, är ju rätt varm. Så åker den upp i

luften och så åker det till typ Antarktis, nordpolen, så smälter isen där. Och jag vill inte ha hela mitt hus översvämmat.

I det empiriska materialet utgick alla grupper någon gång utifrån sitt eget individuella tycke, som exempelvis Det vore ju synd att inte ha någon banan, det är ju så gott! En tolkning av detta kan vara att barn i yngre åldrar oftast utgår från sig själva eftersom de inte har en lika stort repertoar av erfarenheter att tillgå, som äldre elever har.

37

Resonemang om miljöfarliga ämnen: I denna kategori för eleverna fram olika resonemang

kring ämnen som indirekt eller direkt kan hota miljön. I figur 7 samspråkar Jonathan och Karl från grupp två kring vad de vill ta bort från butiken.

35 J, K: Ja, ja vi har kommit på något! Tittar på varandra, ivriga

36 J: Mindre kemikalier i diskmedel och i hygiengrejer. 37 O: Varför då?

38 J: Ehh, därför att jag har hört att typ kemikalierna, när man tvättar ut det med vattnet så blir ändå kemikalierna kvar. Som

rengöringsverk och så, dem tvättar vattnet så är där ändå kemikalier kvar i det så flyter det ut i havet och så. Då blir det farligt för fiskar och människor och allting.

Figur 7: Samtal om produkter som innehåller kemikalier.

Jonathan och Karl kommer på att de vill ha mindre kemikalier i olika produkter. Jonathan berättar att kemikalier inte försvinner ur vattnet och när det flyter ut i havet så blir det farligt för miljön.

Jonathan för fram ett tydligt resonemang [38] som antyder att djur, människor och miljön hotas när kemikalier släpps ut i havet. I de andra två grupperna kunde liknande resonemang utläsas. Exempelvis då en elev tycker att vi ska äta mindre kokött och påstår att en ko har lika stor miljöinverkan som sju bilar, varpå responsen från en annan elev blir Det är kons pruttar!. De menar då att vi borde äta mindre kokött på grund av den miljöhotande effekt kor har. En tolkning till varför denna kategori har kunnat utläsas är att dessa ”hot” ofta präglas i media och undervisning och på så sätt påverkas eleverna och plockar med sig det som berör dem.

In document Alla varor som går att göra ekologiska ska vara ekologiska - En studie av hur elever i åk 4 resonerar i konstruerade situationer kring hållbar utveckling (Page 31-37)