Till Förbundsstyrelsen
Ekonomisk rapport för GR kvartal 3 (jan-aug år
2007)
Det ekonomiska resultatet för GR per sista augusti 2007 är 4 213 kkr. Resultatet är ännu ej justerat för lönerevision 2007, vilken alstrar ytterligare kostnader i storleksordningen 1 100 kkr på helår. Resultatet för samma period fg år är 3 051 kkr exkl avdelning Valideringscentrum som från 1 oktober 2006 omvandlades till bolaget Meritea AB i koncernen.
Omsättningen för GR under årets åtta första månader är 117 mkr. 2006 års omsättning för samma period var 112 mkr exkl avdelning
Valideringscentrum. Se även bilaga 1 för GR:s resultat, samt bilaga 2 och 3 för Granskningsrapport från GR:s förtroendevalda samt auktoriserade revisorer.
Dotterbolag
Gryning Vård AB har per sista augusti ett resultat på 17 mkr och en omsättning på 216 mkr.
ISGR har per sista augusti ett resultat på 83 kkr och en omsättning på 45 mkr.
Meritea AB (fd GR kompetens och Valideringscentrum AB) gör ingen ekonomisk rapport per sista augusti, men visar för perioden oktober 2006 – juni 2007 ett resultat på – 580 kkr och en omsättning på 19 mkr. Det kan konstateras att Meritea för närvarande har en ansträngd finansiell situation. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att anteckna mottagandet av ekonomisk rapport för GR för perioden januari – augusti 2007.
Administration 1 071 -601 470 0 477
FoU 7 487 -7 487 0 0 0
Förbundsledning & lämnade bidrag 19 597 -18 159 1 438 811 1 141
Gemensamt och lokaler 3 379 -3 116 263 0 293
Kompetens 16 963 -16 927 36 0 589
Löner 5 -80 -75 0 -696
Planering 8 585 -7 883 702 0 204
Utbildning 59 906 -58 527 1 379 7 1 043
Totalt 116 993 -112 780 4 213 818 3 051
Ev kommentarer till resp avdelning??
Verksamhet Avdelning FoU Kalkvård Luftvård GR Övrigt
Göken (förvaltade medel) SUMMA 1 278 7 583 40 867 54 256 Reservation (kkr) 4 146 382
Anteckningar Förbundsstyrelsen 14 september 2007 Gunnel Rydberg
Minnesanteckningar från regional dialog med
förbundsstyrelsen 14 september 2007
Klimat- och sårbarhetsutredningen
Mats Bergmark, utvecklingschef vid Mitt-Sverige Vatten AB, informerar från arbetet i Klimat- och sårbarhetsutredningen med fokus på framtida vattenförsörjning. Den första oktober kommer utredningens
huvudbetänkande, där en särskild vattenutredning kommer att presenteras i bilaga.
Det finns en sårbarhet för successiva klimatförändringar och extremväder i vårt land. Hanterar vi dessa hotbilder är vi fortfarande ett gynnat land. Jordens globala medeltemperatur ökar i en takt som aldrig förr, liksom medelnederbörden i Sverige. Frekvensen extremväder har ökat i landet. Under senare år har vi sett flera översvämningar efter skyfall på olika håll. Växthusgaserna förstärks genom bl.a. koldioxidutsläpp, och växthusgaserna ackumuleras i 100-tals år.
Ytterligare klimatförändringar är att vänta. SMHI har uppmätt effekter vad gäller höjd medeltemperatur fram till 2100, i synnerhet vintertid. En positiv effekt är dock att växtsäsongen förlängs. Sommartid ökar både torka och kraftiga skyfall. Vattenkvaliteten försämras av dessa förändringar; t.ex. uppstår algblomning. Nybildning av grundvatten påverkas genom organiskt material från ytvattnet. Ökad risk uppstår för förorening via vattnet vid extremväder. Virus och parasiter påverkar vattenverken.
Viktigt för att klara framtida vattenförsörjning i Sverige är att analysera lokala sårbarheter, att skydda vattentäkter och att åstadkomma en hänsynsfull fysisk planering. Vi bör också sträva efter en ökad
där det blir längre odlingssäsonger, torrare och varmare. Kanske blir marken häruppe attraktiv för Europa, menar Mats Bergmark.
Fortsatta processer kring Uthållig tillväxt och K2020
Bo Aronsson, GR, och Sten-Eric Ringqvist, projektledare, informerar. Arbetet med att sammanställa ett underlag för det fortsatta arbetet med inriktning mot en strukturbild för Göteborgsregionen har inletts.
Inriktningen är att underlaget ska läggas till grund för ett rådslag 4 under hösten/vintern 2007-2008, enligt beslut i förbundsstyrelsen 2007-05-22. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram ett digitalt verktyg för
mellankommunal översiktsplanering. Förbundsstyrelsen ska ges möjlighet att ta ställning till ett förslag senast under maj 2008.
Fas två i K2020 har nu inletts. Fas ett handlade om kunskapsuppbyggnad. I fas två ska åtgärder föreslås som ska utmynna i ett kollektivtrafikprogram. Här ingår även att hitta alternativa finansieringslösningar. Arbetet under hösten 2007 sker i åtta arbetsgrupper. I ledningsgruppen ingår nu även fastighetskontoret. Den nystartade Centrumgruppen ska under våren 2008 komma med en fysisk plan för Centrum.
Enligt tidplanen presenteras ett första kunskapsunderlag för förbundsstyrelsen under hösten 2007. Under våren processas kunskapsunderlaget med konkreta förslag kring finansieringen av kollektivtrafikåtgärder.
Knuten till processen är även den fördjupade punktlighetsutredningen som kommer att ske under våren 2008 i samarbete mellan Västtrafik, SJ, Connex och Banverket.
I den efterföljande diskussionen poängteras att kollektivtrafiklösningarna i centrala Göteborg är en nyckelfråga för hela programmet samt att ett kollektivtrafikprogram måste fortsätta att baseras på Västlänken som en av de viktigaste förutsättningarna.
Lägesrapport kring reviderade infrastrukturplaner och
inriktningsunderlaget för transportsystemet – styrelseärende 5
Anita Rynvall Mårtensson, GR, informerar om styrelseärende 5. Den 27 juni överlämnade Banverket och Vägverket sina respektive inriktningsunderlag till Näringsdepartementet. På BRUs möte den 21 augusti beslutades att VGR
kommunalförbunden för synpunkter. BRU beslutar 20 september. Under våren 2008 fattar regeringen beslut om budgetramar, och direktiv om åtgärdsplanering ges.
Inkomna synpunkter från kommunerna visar ett samtycke i stort till VGRs yttrande. Områden som lyfts fram särskilt är bl.a. ytterligare prioritering av underhåll av järnvägen, Götalandsbanan med knutpunkt i Mölndal,
dubbelspår på Bohusbanan, pendeltåg söderut och Göteborgs betydelse för tillväxt och näringsliv i hela regionen. Betydelsen av Västlänken som idag är nedprioriterad av Banverket betonas också.
Nils-Gunnar Ernstson poängterar vikten av en regionaliserad och demokratiserad infrastrukturplanering där regionen samordnar och
kommunerna är delaktiga. Han menar också att olika finansieringslösningar bör undersökas.
Bjarne Färjhage framför uppfattningen att VGRs yttrande ytterligare bör betona behovet av ett kraftigt utökat kollektivresande för att klara kriterierna för en god luftkvalitet. Han föreslår också att yttrandet ska lyfta fram vikten av att utveckla godstrafiken på Vänern, Göta älv och Skagerrack.
Jan Hallberg framhåller, under instämmande av övriga närvarande, att ett mer aktivt agerande från kommunalförbunden krävs. GR ska inte endast vara remissinstans utan komma in i det aktiva arbetet tillsammans med VGR. En mer aktiv dialog krävs även mellan VGR och stat.
Information från Mölndals kommun med fokus på Uthållig tillväxt
Hans Bergfelt, kommunstyrelsens ordförande, informerar tillsammans med Hans Broberg, kommunstyrelseledamot, om Mölndals kommun med fokus på Uthållig tillväxt. Inriktningen är att förtäta Mölndals centrum genom ny bebyggelse. En ny handels- och mötesplats byggs i centrum. 600 nya bostäder planeras; dessutom lokaler för kultur, konferens och kontor. Bebyggelsen ska ta hänsyn till kollektivtrafiken. Byggstart sker 2008 och invigning av de första butikerna planeras till hösten 2010.
Jan Jörnmark, docent, Handelshögskolan i Göteborg informerar. Han har studerat hur Mölndal kan utvecklas och förnyas i ett regionalt perspektiv. Hans definition av Uthållig tillväxt är att man kan nå kärnan på en timme. Städerna finns och det gäller att planera därefter. Området kring Göteborg är ett klassiskt utspridningsområde som är mycket otätt och med låg
t.ex. Sisjön, Högsbo, Fässberg, Åbro och Riskulla. Tillväxten kräver att hålrummen utvecklas och att nya centrum bildas.
Är Mölndal ett hot mot Göteborgs innerstad? Nej, menar Jan Jörnmark, Göteborgs centrum behöver växa och varför inte då tänka sig att innerstaden expanderar i ett utvecklingstråk via Mölndalsån till Mölndals centrum. Mölndal har markområden som kan användas för att stärka hela regionen. Mölndals klassiska kärna – Papyrusområdet – är också ett
utvecklingsområde.
RAM-projektet – Resvanor till och från arbetsplatser i Mölndal
Ny Dinau och Stina Haglund, projektledare, informerar. Förbundsstyrelsen informerades 2006 om en studie om resvanor som gjorts av forskaren Bi Puranen 2005-2006. 10 arbetsplatser och 2300 medverkade i studien. Studien visar tre profiler – Komfortare – de 40 % som företrädesvis
använder bilen till jobbet; Flexibilisterna, de 35 % som använder bilen eller annat färdmedel (cykel, kollektivtrafik); och GCK – de övriga 25 % som föredrar att gå, cykla eller åka kollektivt. Studien ligger till grund för fortsatta satsningar för åtgärder som ska leda till ett förändrat resmönster och bidra till ett friskare samhälle. Målet är att få fler flexibilister i Mölndal, vilket också gynnar Uthållig tillväxt och K2020, anser Ny Dinau och Stina Haglund.
Flyktingmottagandet i Västra Götalands län
Göte Bernhardsson, landshövding, och Talieh Ashjari, mångfaldsdirektör på länsstyrelsen, informerar. I samband med nedläggningen av
Integrationsverket har länsstyrelserna fått ett nytt uppdrag som innebär ett ansvar för flyktigmottagandet i länen. Prognosen visar att rekordmånga flyktingar är att vänta de närmaste åren, i synnerhet från Irak. Ett problem är att flyktingar ofta bosätter sig på samma ort eller i samma stadsdel som sina landsmän. Det går inte att styra dem till en viss kommun. Därför är troligen arbetslinjen den viktigaste vägen till integration. Flyktingar ska ses som en tillgång. Kommunal och regional samverkan är en förutsättning för
länsstyrelsens nya uppdrag. Aktörer från kommunalförbund, organisationer och näringsliv i Västra Götaland inbjuds till ett första partnerskapsmöte den 21 november.