Utöver energiförbrukningen är kostnader för investering och drift viktiga faktorer vid beslut om vilken metod för produktion och lagring av snö som ska väljas, vilket detta avsnitt eftersträvar att utreda. Det bör återigen poängteras att samtliga alternativ som involverar produktion av artificiell snö förutsätter att kanonen Demaclenko FA540 används.
6.1 Investeringskostnader
Viss utrustning såsom snökanoner finns redan på området, men har ändå inkluderats i jämförelsen i Tabell 17 för att utgöra underlag för eventuella nyinvesteringar.
Tabell 17: Uppskattade investeringskostnader.
Snökanon Skidtunnel Extern produktionslokal
Investeringskostnad [MSEK] 0,31 80 10
Investeringskostnaden för en snökanon utgörs av det pris exklusive moms som presenterats tidigare i Tabell 7. Skidtunnelns investeringskostnad är däremot en grov uppskattning från planeringsgruppen av tunneln. Utifrån denna uppskattning har en motsvarande investeringskostnad för produktionslokalen beräknats genom sambandet beståndsdelarna av respektive investeringskostnad beskrivas enligt följande resonemang:
För lagring och produktion av konstsnö är det i princip enbart inköpet av snökanonen som medför en investeringskostnad. Lagring och transport av natursnö kräver sannolikt anläggning av en ny väg till Svensbyfjärden, vilket är en betydligt mer kostsam process än inköp av en snökanon. För produktion i skidtunneln behöver ventilationssystemet dimensioneras upp för att hantera det ökade kyleffektbehovet. Motsvarande gäller även för den externa produktionslokalen, vars konstruktionskostnad också till viss del bör ses som en belastning direkt relaterad till tillgodoseendet av skidtunnelns snöbehov, även om den huvudsakliga verksamheten i produktionslokalen skulle utgöras av forskning.
6.2 Driftkostnader
Angående driftkostnaderna är det främst elanvändningen som har beaktats. För detta har elpriset använts (Skogsberg, 2013).
6.2.1 Snöproduktion
Den totala kostnaden för att tillverka snö påverkas utöver elförbrukningen även av kostnader för vatten och personal. Med detta i åtanke har en relation för den totala produktionskostnaden som funktion av omgivningens temperatur tagits fram av Aspen Skiing Company (Andersson, 2009).
59 Denna relation kan uttryckas enligt
( ̇ ) ( ( )) (40)
där är produktionskostnaden [SEK/h], 4 omvandlingsfaktorn från gallon till liter, dollarpriset [SEK] och omvandlingsfaktorn av utomhustemperaturen från [°F]
till [°C]. Ekvationen tar förutom ovan nämnda kostnader även hänsyn till förluster av vatten på grund av förångning vid snökanonens utlopp, snöavsmältning i gränsskiktet mellan snö och luft samt vattenavrinning från den tillverkade snön. Eftersom funktionen är baserad på driftdata från 1999 är det sannolikt att den faktiska kostnaden kommer att vara högre till följd av inflation. Dock har det samtidigt skett en teknisk utveckling på området, som för detta arbete har antagits kompensera för inflationens påverkan.
Ekvation (40) kan grafiskt beskrivas i form av produktionskostnad per volymenhet tillfört vatten i enlighet med Figur 29.
Figur 29: Produktionskostnad för snö vid olika omgivande temperaturer enligt empiriska samband framtagna av Aspen Skiing Company. Kostnaden avser SEK per liter vatten som pumpas till snökanonen.
Som synes i Figur 29 ökar produktionskostnaden exponentiellt med temperaturen. Det dollarpris som använts både i figuren och för fortsatta beräkningar är (Finansportalen, 2014).
6.2.2 Snölagring och transporter
Vid lagring av snö tillkommer förutom driftkostnaden för snöproduktion alternativt transport av snö också kostnader för isoleringsmaterialet; kostnader som beror på materialets inköpspris och livslängd. Som tidigare nämnt har träflis valts som isoleringsmaterial för denna studie.
0
60
Den erforderliga volymen isoleringsmaterial bestämdes genom uttrycket
(41)
där är den erforderliga volymen isoleringsmaterial [m3] och den maximala topparea som erhålls under året [m2].
Den årliga kostnaden för isoleringen kunde därmed beräknas enligt
(Engberg, 2014). Livslängden för materialet är i genomsnitt 3 år (Skogsberg, 2005).
För natursnöalternativet är det till stor del priset för bränslet, i detta fall diesel, som påverkar driftkostnaden. För detta arbete har ett dieselpris på 14,32 SEK/liter använts utifrån aktuell data för prisnivån i Piteå (Bensinpriser.se, 2014).
6.2.3 Jämförelse av de olika alternativen
Innan de fyra huvudmetoderna för att tillgodose skidtunnelns snöbehov jämfördes ekonomiskt var det nödvändigt att avgöra hur isoleringstjockleken påverkar snölagrets driftkostnad, vilket kan beskådas i Tabell 18.
Tabell 18: Driftkostnader per år för snölagring fördelat på snöproduktion och isolering.
(normalfall)
Kostnad snöproduktion [kSEK] 61 47 37
Kostnad isolering [kSEK] 30 53 69
Total driftkostnad [kSEK] 91 100 107
Från Tabell 18 kan det avläsas att kostnaden för snöproduktion minskar med ökad isoleringstjocklek, samtidigt som kostnaden för isolering uppenbarligen ökar. Den totala driftkostnaden är lägst för det tunnaste isoleringsskiktet. Detta förutsätter dock att isoleringen kan fördelas helt jämnt över lagret, vilket i realiteten är en omöjlighet. Med ett alltför tunt isoleringsskikt riskeras det att vissa delar av snölagret blir direkt exponerat mot omgivningen, vilket ger upphov till markant förhöjda avsmältningsförluster. Av denna anledning har normalfallets 20 cm tjocklek valts även för fortsatta jämförelser.
En ekonomisk jämförelse mellan de fyra huvudalternativen var därmed möjlig. För inomhusalternativen har driftkostnaden antagits vara direkt proportionell mot elpriset, varför den lägsta energianvändningen också ger upphov till den lägsta kostnaden. Av denna anledning har driftkostnaden redovisats endast för inomhustemperaturen -5°C för dessa två alternativ.
61
Tabell 19: Driftkostnader för de fyra huvudmetoderna för tillgodoseende av skidtunnelns snöbehov.
Som synes i Tabell 19 uppstår betydligt högre driftkostnader för de två inomhusalternativen än för de två snölagringsalternativen. Detta beror på det stora kylenergibehov som lokalerna kräver för att skapa ett funktionellt inomhusklimat för snöproduktion.
Det kan också förefalla som att transport av natursnö är ett mer ekonomiskt gynnsamt alternativ än artificiell produktion för snölagring. Dock bör det återigen poängteras att det endast är kostnaderna för isolering samt lastbilens och traktorns bränsle det tagits hänsyn till.
Bränslekostnaden befanns vara 6757 SEK/år totalt för de två fordonen. Till detta tillkommer kostnader för eventuell hyra och/eller slitage på fordonen, vilka bör adderas för att erhålla en adekvat jämförelse. Därmed är det sannolikt att den faktiska driftkostnaden för natursnöalternativet i slutändan kommer att överstiga den driftkostnad som krävs för lagring och produktion av konstsnö.
62