Ahrens, C. D., 2009. Meteorology Today. 9th red. Belmont: Cengage Learning.
Andersson, H., 2009. Energieffektivisering vid snötillverkning, Lund: Lunds tekniska högskola.
Ankre, I. o.a., 2010. MKB Lida skidtunnel - spårat i Lida?, Stockholm: Stockholms universitet.
Arbetsmiljöverket, 2009. Buller och hörselskydd, Ödeshög: AB Danagårds Grafiska.
Bensinpriser.se, 2014. Bensinpriser & dieselpriser i Piteå kommun. [Online]
Available at: http://www.bensinpriser.se/norrbottens-l%C3%A4n/pite%C3%A5 [Använd 28 april 2014].
Bergman, M., 2013. Konstgjord snö och dess mekaniska egenskaper, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Bergman, T. L., Lavine, A. S. & DeWitt, D. P., 2012. Principles of Heat and Mass Transfer.
7th red. u.o.:John Wiley Sons.
Billaudelle, P., 2014. GEA Refrigeration Technologies (mailkontakt) [Intervju] (28 april 2014).
Bohlin, P., 2011. Snöhantering i Luleå tätort, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Brandt, M., Eklund, A. & Westman, Y., 1999. Snö i Sverige, snödjup och vatteninnehål li snön, u.o.: SMHI.
Bächler Top Track AG, 2008. NESSy - New Energy-efficient Snowgun System. [Online]
Available at: http://www.bachler.ch/ProdukteBeschneiung/NESSy/tabid/2257/Default.aspx [Använd 11 juni 2014].
Demaclenko, 2014. Produkter. [Online]
Available at: http://se.demaclenko.com/Products [Använd 14 maj 2014].
DKB Skisport-HALLE, 2014. Facts and Figures. [Online]
Available at: http://www.oberhof-skisporthalle.de/en/skihalle/daten-fakten/
[Använd 25 april 2014].
Elforsk AB, 2005. Miljövärdering av el – med fokus på utsläpp av koldioxid, Stockholm:
Elforsk AB.
Energimyndigheten, 2012. Ditt hus och din uppvärmning. [Online]
Available at: https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/
[Använd 21 april 2014].
Energy & Resource Solutions, 2004. Snow Making/Mountain Operation Technology Assessment, Vermont: Efficiency Vermont.
Engberg, D., 2014. SCA Munksunds sågverk (mailkontakt) [Intervju] (5 maj 2014).
74 Finansportalen, 2014. Valutakurser. [Online]
Available at: http://www.finansportalen.se/valutakurser.htm [Använd 21 maj 2014].
Fransson, L., 2009. Ice Handbook for Engineers. 1.2 red. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Gkiafi, R., 2014. Lindbäcksstadion Vision 2017, Piteå: Arkitekthuset Monarken AB.
Hammarström, U. & Yahya, M.-R., 2000. Uppskattning av representativa bränslefaktorer för tunga lastbilar, Linköping: Väg- och transportforskningsinstitutet.
Hortlund, B., 2014. Lindbäcksstadion Vision 2017 - Uppskattad energianvändning, Piteå:
Norconsult AB.
Ihala, J., 2014. Vahterusring (muntligt och mailkontakt) [Intervju] (februari 2014).
Isover, 2006. Isover håller spåret kallt i Sveriges första skidtunnel. [Online]
Available at: http://www.isover.se/nyheter?id=7804 [Använd 6 juni 2014].
JL Toppteknik AB, 2014. Snökanon TG 3. [Online]
Available at:
http://www.toppteknik.se/?mid=Products&ctl=ProductDetails&prodid=d7b62a56-4f86-4579-aa37-75589e1558a0
[Använd 14 maj 2014].
Knutsson, A., 2014. Demaclenko (mailkontakt) [Intervju] (maj 2014).
Koptyug, A. V., Åström, J. & Ananiev, L. G., 2006. How to Make Perfect Snow. Science First Hand, pp. 122-133.
Lantto, A. & Tirkkonen, T., 2014. Vesileppis (muntligt och mailkontakt) [Intervju] (februari 2014).
Libbrecht, K. G., 2005. The physics of snow crystals, Pasadena: California Institute of Technology.
Lindbäcksstadion, 2014. Om Stadion. [Online]
Available at: http://www.lindbacksstadion.se/om-stadion [Använd 25 april 2014].
Lindbäck, T., 2014. Västra Kajen Camping & Gästhamn (mailkontakt) [Intervju] (5 maj 2014).
Lintzén, N., 2012. Snow storage in Piteå 2012, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Lintzén, N., 2013. Inomhus skidanläggningar i Europa, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Lintzén, N., 2013. Mechanical Properties of Artificial Snow, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Lundberg, J., 2000. Säsongslagrad spillvärme för avisning av Kallax landningsbana, Luleå:
Luleå tekniska universitet.
75
Mid Sweden Ski Park, 2013. Förstudie fas 1, Bräcke: Bräcke kommun.
Nilsson, T. & Pajala, S.-E., 2014. Vinterförberedelser!. [Online]
Available at: http://www.piteaelit.se/
[Använd 18 maj 2014].
Nyman, R., 2014. Norconsult (mailkontakt och skidtunnelsimuleringar) [Intervju] (maj 2014).
Näslund, M., 2000. Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Palage, L., 2014. Lindbäcksstadion, Piteå kommun, Översiktlig geoteknisk utredning för skidtunnel, Piteå: Norconsult AB.
Pelkonen, J. & Ahtava, A.-M., 2014. Vuokatti Sports Institute (muntligt och mailkontakt) [Intervju] (februari 2014).
Pesonen, H., 2014. SnowTek (mailkontakt) [Intervju] (april 2014).
Piteå kommun, 2011. Lindbäcksstadion. [Online]
Available at: http://www.pitea.se/sv/Turism-och-Noje/Gora/?TLl=sv&TLp=712318 [Använd 26 april 2014].
Pärnä, E., 2014. Finnfoam Paippi (muntligt och mailkontakt) [Intervju] (februari 2014).
Runesson, M., 2003. Naturliga köldmedier, Stockholm: Naturvårdsverket.
Rämgård, S., 2014. Vasaloppet fullt på nolltid. [Online]
Available at: http://www.svd.se/sport/vasaloppet-fullt-pa-nolltid_3368966.svd [Använd 19 april 2014].
Salomonsson, O., 2014. Demaclenko (mailkontakt) [Intervju] (5 maj 2014).
Ski Dubai, 2014. Ski Dubai slopes. [Online]
Available at: http://www.skidubai.com/ski-dubai/slopes/
[Använd 24 april 2014].
Skoglund, H., 2014. Snow Makers (mailkontakt) [Intervju] (6 maj 2014).
Skogsberg, K., 2005. Seasonal Snow Storage for Space and Process Cooling, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Skogsberg, K., 2013. Snowpower (mailkontakt) [Intervju] (29 november 2013).
SMHI, 2009. Klimatscenarier. [Online]
76
SMI Snowmakers, 2012. SMI Standard PoleCat Snow Guns. [Online]
Available at: http://www.snowmakers.com/standard-polecat-snowmaker.html [Använd 14 maj 2014].
Stull, R., 2011. Wet-Bulb Temperature from Relative Humidity and Air Temperature, Vancouver: University of British Columbia.
Svensson, H., 2013. Supersatsningen: 450 miljoner kronor. [Online]
Available at: http://www.kuriren.nu/sport/supersatsningen-450-miljoner-kronor-7076980.aspx [Använd 24 april 2014].
Sveriges Riksbank, 2014. Årsgenomsnitt valutakurser (ackumulerat). [Online]
Available at: http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Arsgenomsnitt-valutakurser/
[Använd 9 juni 2014].
Sveriges åkeriföretag, 2013. Fordons last och vikt. i: Åkerihandbok 2013. u.o.:u.n., pp. 164-196.
TechnoAlpin, 2014. FAQ. [Online]
Available at:
http://www.technoalpin.com/USA/Facination_technology/Information/FAQ.html#580 [Använd 11 juni 2014].
Tetra Tech, 2002. Greening Your Ski Area - A Pollution Prevention Handbook. u.o.:u.n.
Torsby Ski Tunnel, 2014. Teknisk beskrivning av Torsby Ski Tunnel - Sveriges första skidtunnel. [Online]
Available at: http://www.skitunnel.se/omoss/skidtunnelfakta.50.html [Använd 6 juni 2014].
Transportstyrelsen, 2013. Statistik över koldioxidutsläpp 2012. [Online]
Available at: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Press/Statistik/Vag/Statistik-over-koldioxidutslapp/Statistik-over-koldioxidutslapp-20111/
[Använd 12 juni 2014].
Trygg, J., 2013. Banan växer fram för BDX-sprinten. [Online]
Available at: http://www.langd.se/banan-vaxer-fram-for-bdx-sprinten.5333826.html [Använd 10 juni 2014].
Weather Online, 2014. Cirrus. [Online]
Available at: http://www.weatheronline.co.uk/reports/wxfacts/Cirrus.htm [Använd 17 april 2014].
Westlindh, S., 2006. Fortum Ski Tunnel Torsby - En studie om processen från idé till färdig skidtunnel, Karlstad: Centrum för forskning om regional utveckling.
Xu, D. o.a., 2009. The ellipsoidal area ratio: an alternative anisotropy index for diffusion.
Magnetic Resonance Imaging, 27(3), pp. 311-323.
Östborn, P., 2012. Drivmedelsfakta 2012, Uppsala: Gröna Bilister.
77
Bilagor
Bilaga A – Mätningar i finländska skidtunnlar
Som tidigare nämnt utfördes ett antal mätningar under studiebesöken i de finländska skidtunnlarna. Dessa mätningar gjordes vid cirka 10 punkter per tunnel för att få en inblick i hur inomhusförhållandena varierar beroende på faktorer såsom relativ höjdskillnad.
Merparten av mätningarna utfördes så nära mitten (med avseende på bredd och höjd) av respektive tunnel som möjligt för att möjliggöra en adekvat jämförelse av olika parametrar distribuerade över tunnlarnas längd. Dessutom gjordes ett fåtal stickprov vid fläktar, tilluftsaggregat och nära väggar.
Den utrustning som användes var TSI VelociCalc Plus för uppmätning av lufttemperatur, relativ luftfuktighet och vindhastighet, Laserliner SoundTest-Master för uppmätning av ljudnivåer, Leica Disto Special för avståndsmätning samt en snötermometer från LTU.
Luftflödet beräknades därefter genom att multiplicera vindhastigheten med tunnelns tvärsnittsarea vid respektive mätpunkt.
Figur 30: Uppmätning av vindhastighet och snötemperatur i Vuokatti Ski Tunnel. Inklippt i figurens vänstra hörn visas samtlig utrustning förutom snötermometern.
Genomsnittliga uppmätta värden för de olika parametrarna och skidtunnlarna finns presenterade i Tabell 23.
78
Tabell 23: Genomsnittliga uppmätta värden för parametrar relaterade till inomhusklimatet i de finländska skidtunnlar som besöktes. snedstreck. Vuokatti Ski Tunnel och Vesileppis var vid besökstillfällena inte i full drift, varför en viss avvikelse mellan uppmätta och angivna värden kan accepteras i dessa fall.
Det bör i sammanhanget nämnas att genomsnittliga ljudnivåer under en arbetsdag på 85 dBA eller högre kan orsaka permanenta hörselskador (Arbetsmiljöverket, 2009), samt att ljudnivåer över 60 dBA kan vara ett störningsmoment för skidåkarna (Pärnä, 2014).
För Vuokatti Ski Tunnel framgår det tydligt att temperaturen är som kallast i luften, och varmast en bit ned i snötäcket. Detta kan förklaras med att endast luftkylning används, vilket också innebär att en lägre lufttemperatur måste hållas än i övriga tunnlar för att förhindra att snön smälter. Luftflödet och ljudnivåerna var vid tidpunkten för mätningarna relativt låga, sannolikt beroende på att ventilationen var nedsatt till standby-drift.
Motsvarande resonemang för driften gäller även för Vesileppis Skiing Arena. Temperaturen är i detta fall snarlik för luft och snö. Ljudnivåerna är något högre, mestadels beroende på att musik spelades från högtalare placerade runt om i anläggningen. På grund av den stora tvärsnittsarean redovisas ett mycket högt luftflöde trots att låga vindhastigheter uppmätts.
Eftersom mätosäkerheten är stor vid låga vindhastigheter bör detta värde ej betraktas som tillförlitligt.
Även Vahterusring uppvisar likartade temperaturer i luften och snön, vilka dessutom överensstämmer väl med de angivna värdena. Ingen mätning eller kontroll sker av den relativa luftfuktigheten, vilket också avspeglas i att den är betydligt högre än det rekommenderade värdet. Liksom i Vesileppis Skiing Arena spelas musik i denna anläggning, vilket förklarar de relativt höga men ändock acceptabla ljudnivåerna.
För Finnfoam Paippi återfinns den högsta temperaturen vid snöytan, sannolikt beroende på att en viss uppvärmning sker till följd av friktion mellan skidor och spår samt värmealstring från skidåkarna. Även i denna anläggning är luftfuktigheten högre än önskvärt, varför utökad avfuktning är att rekommendera. De höga ljudnivåerna beror i detta fall till viss del på den musik som spelas, men framför allt på ett antal större fläktar som cirkulerar luften i tunneln.
79
Under en av dessa fläktar uppmättes ljudnivån 78 dBA, vilket definitivt kan anses vara ett störningsmoment för åkupplevelsen.
En kortare utredning av snöhårdheten i de olika skidtunnlarna utfördes också. I Vuokatti Ski Tunnel bestod åkytan av is, medan övriga anläggningar uppvisade snö med hårdheten P (pencil) vid samtliga mätpunkter. I Finnfoam Paippi var dock ytskiktet relativt löst.
Variationen av inomhusklimatet längsefter tunnlarna var också av stort intresse, och har därför utretts och presenterats enligt Figur 31-Figur 33. Observera att höjdprofilen för dessa figurer endast utgörs av punktvärden avlästa i skidtunnlarna vid respektive mätpunkt och därför inte till fullo överensstämmer med den faktiska profilen.
Figur 31: Temperaturer och höjd jämfört med startpunkten som funktion av tunnelns längd.
Avser Vuokatti Ski Tunnel.
Figur 32: Temperaturer och höjd jämfört med startpunkten som funktion av tunnelns längd.
Avser Vahterusring.
80
Figur 33: Temperaturer och höjd jämfört med startpunkten som funktion av tunnelns längd.
Avser Finnfoam Paippi.
Som synes i Figur 31-Figur 33 finns ett noterbart samband mellan temperaturerna och höjden relativt startpunkten, åtminstone för Vuokatti Ski Tunnel som vid besökstillfället var i standby-läge med nedsatt luftflöde. Detta samband kan förklaras med att luftens densitet är högre vid lägre temperaturer, varför kall luft tenderar att ansamlas vid lägre höjder. För de övriga två tunnlarna är relationen inte alls lika påtaglig, sannolikt beroende på att dessa anläggningar vid besökstillfällena var i full drift och därmed i större utsträckning kunde distribuera luften längsefter respektive tunnel.
På grund av att spårsystemet Vesileppis Skiing Arena till största delen befinner sig på samma höjd och inga avståndsmarkeringar fanns att tillgå kunde ingen liknande graf genereras för denna anläggning. De mätningar som ändå gjordes visade att förhållandena vid samtliga mätpunkter var i det närmaste ekvivalenta, med undantag av luftflödet som var noterbart högre i den stora halldelen av anläggningen.
-25
81
Bilaga B – Alternativa lösningar
Förutom de fyra huvudalternativen finns ytterligare ett antal möjliga metoder för att tillgodose skidtunnelns snöbehov, vilket har utretts kortfattat i detta avsnitt.
Lagring av snö i skidtunneln
Under planeringsmöten hos Lindbäcks Bygg i Piteå har det förts diskussioner om att införa en träningsyta/lekutrymme med förhöjt tak och plats för lagring av snö för förbättringsåtgärder i tunneln. I detta avsnitt presenteras en kortare utredning av dimensioneringen för ett sådant träningsytan motsvarar detta en extra höjd i enlighet med
(43)
vilket kan jämföras med snötäckets höjd i övriga delar av skidtunneln, . Rimligen bör denna höjd också gälla för träningsytan efter att all den extra snömassan tillförts tunneln, varför snö med en totalhöjd av 1,76 m behöver få plats på denna yta. Eftersom snöns densitet kommer att vara lägre innan den packas är det nödvändigt att ha en viss säkerhetsmarginal till den beräknade snöhöjden, varför det rekommenderas att tunnelns höjd ökas med åtminstone 2 m för detta utrymme.
Träningsytans energiförbrukning, , antogs proportionell mot skidtunneln genom areaförhållandet beskrivet enligt
(44)
Dessutom tillkommer energiförbrukning från utomhus produktion av snö enligt principen för Tabell 10, men med det extra snöbehovet för påfyllning inkluderat. Alltså måste snömassan
produceras, vilket ger upphov till en energianvändning av magnituden
. Till detta adderas slutligen energin som krävs för att producera den snö som täcker träningsytan efter att påfyllningen är utförd, det vill säga massan
(45)
vilket motsvarar energianvändningen . Enkel summering ger den totala energianvändningen för träningsytan och den motsvarande snöproduktionen enligt
(46)
Enligt ekvation (40) samt data presenterad i kapitel 7 Miljöpåverkan kunde driftkostnaden och koldioxidutsläppen på grund av elproduktion beräknas till 410 kSEK respektive 24900 kg
82
CO2, varav ungefär en tiondel orsakas av snöproduktion och resten av nedkylning av träningsytan.
En variant av inomhuslagring vore att sprida ut snön över ett extra tjockt skikt fördelat över hela tunneln på samma sätt som i Finnfoam Paippi. Dock har denna tunnel haft problem med att ytskiktet efter en viss tids åkning blir vått och snökvaliteten försämras på grund av att kylslingorna inte klarar av att kyla igenom hela det förtjockade snötäcket (Pärnä, 2014). Detta kan troligen motverkas genom att öka kapaciteten hos ventilationen och/eller kylslingorna i marken, men eftersom metoden ändå medför en stor sannolikhet för försämrad snökvalitet rekommenderas den inte.
Däremot är lagring av snö på träningsytan ett klart gångbart alternativ, eftersom det i princip inte uppstår några avsmältningsförluster och energianvändningen därmed är låg. Dock bör en mer utförlig analys om den exakta utformningen av träningsytan och den motsvarande höjden i denna del av skidtunneln utföras innan några konkreta slutsatser kan dras. Dessutom bör eventuell avdunstning från den extra snömassan samt den effekt det i så fall har på skidtunnelns energibalans studeras vidare.
Isflismaskiner och mobila system
I dagsläget finns ett antal konventionella system för att producera snö inomhus. Ett exempel på detta är GEA Refrigeration/Geneglace, som utvecklat maskiner som producerar tunna isflisor vilka sedan krossas och blåses in under högt tryck i anläggningen där snön ska användas. Den snö som produceras genom detta system är betydligt torrare än vanlig kanonsnö, vilket innebär att mindre energi går åt till ventilation (Billaudelle, 2014).
Figur 34: Maskin för produktion av isflisor (Billaudelle, 2014).
Denna typ av isflismaskin har implementerats i ett komplett system för snöproduktion och ventilation anpassat för skidtunnlar av företaget SnowTek. Samma företag har även utvecklat ett mobilt system kallat SnowGen, vilket bland annat användes som reservalternativ till den vanliga snöproduktionen inför vinter-OS i Sotji (Pesonen, 2014).
83
Figur 35: Produktion av snö utomhus vid 30°C inför Sotji-OS (Pesonen, 2014).
I Tabell 24 har data från tillverkaren sammanställts tillsammans med beräknade uppgifter på hur lång tid det skulle ta att månatligen tillgodose den extra snömassan som krävs under perioden april-oktober, samt den motsvarande energiförbrukningen för maskinerna.
Tabell 24: Maskiner för snöproduktion från SnowTek och deras respektive egenskaper.
Maskin SnowGen ST-25 Pudersnösystem
Snötyp Snösörja (slurry) Snöflingor Pudersnö
Produktionskapacitet [kg/h] 4583 542 375
Elförbrukning [kW] 300 45 45
Investeringskostnad [€] 1203 000 230 000 250 000
Produktionstid för snö till påfyllning [h] 536 4536 6552 Elförbrukning för snö till påfyllning
[MWh]
161 204 295
Driftkostnad [kSEK] 141 178 258
Koldioxidutsläpp [kg] 9328 11839 17101
Från Tabell 24 kan det utläsas att en maskin av modellen ST-25 skulle behöva vara i drift i princip dygnet runt för att täcka upp det erforderliga snöbehovet under april-oktober, och att pudersnösystemet inte över huvud taget skulle klara av det under utsatt tid. Därför skulle flera maskiner krävas för att tillgodose behovet, vilket medför både högre investerings- och driftkostnader. SnowGen är därmed ett bättre alternativ, eftersom produktionstiden är rimlig och elförbrukningen lägre än för de två andra modellerna. Jämfört med övriga alternativ kan det konstateras att elförbrukningen ligger på en nivå mellan inomhusalternativen och snölagringsalternativen. Detsamma gäller även för driftkostnaden och koldioxidutsläppen relaterade till elanvändningen.
Dock är det oklart huruvida den snö som produceras av maskinen lämpar sig för användning i en skidtunnel, samt om snökvaliteten kan ändras efter önskemål på samma sätt som för en konventionell snökanon. Dessutom är investeringskostnaden väldigt hög för detta alternativ, varför det inte har studerats vidare i denna rapport.
84
Bilaga C – Klimatdata
I följande grafer illustreras den klimatdata som ligger till grund för merparten av detta arbetes beräkningar.
Figur 36: Typiska utomhustemperaturer i Luleå fördelat över en tidsperiod på ett år.
Figur 37: Typisk solinstrålning i Luleå fördelat över en tidsperiod på ett år.
85
Figur 38: Typisk vindhastighet i Luleå fördelat över en tidsperiod på ett år.
Figur 39: Typisk relativ luftfuktighet i Luleå fördelat över en tidsperiod på ett år.
Figur 36-Figur 39 har renderats i VIP-energy och är som tidigare nämnt baserat på data från Meteonorm.
86
Tabell 25: Genomsnittlig månadsnederbörd för Luleå under åren 2000-2012 (SMHI, 2013).
Månad Nederbörd [mm]
Januari 51,3
Februari 35,4
Mars 28,2
April 37,7
Maj 42,7
Juni 59,6
Juli 61,4
Augusti 65,6
September 69,7
Oktober 58,0
November 57,9
December 58,2
Totalt (år) 625,8
Figur 40: Inomhustemperatur i skidtunneln med extra nedkylningsperioder inlagda.
Nedkylningsperioderna illustreras Figur 40 i form av de staplar som når ned till -10°C.
Samma princip gäller även för övriga nedkylningsscenarion samt för produktionslokalen.
Övriga tidpunkter på året är temperaturen densamma för samtliga driftfall.
87
Bilaga D – Vattenflöden för olika snökanoner
Figur 41: Vattenflöde vid olika vatten- och våttemperaturer för Demaclenko Ventus.
Figur 42: Vattenflöde vid vattentemperaturen 1°C och olika våttemperaturer för Demaclenko Evo.
Figur 43: Vattenflöde vid olika vattentryck- och temperaturer för Top Gun 3.
0 100 200 300 400 500 600
-20 -15 -10 -5 0
Vattenflöde [l/min]
Våttemperatur [°C]
Vattentemp 0°C Vattentemp 1°C Vattentemp 2°C Vattentemp 3°C Vattentemp 4°C Vattentemp 5°C
0 50 100 150 200 250 300 350
-11,0 -9,0 -7,0 -5,0 -3,0 -1,0 1,0
Vattenflöde [l/min]
Våttemperatur [°C]
Vattentemp 1°C
88
Bilaga E – Skidtunneldata från VIP-energy
Skidtunnelns uppbyggnad har som tidigare nämnts specificerats av Norconsult. Samtlig data som presenteras i denna bilaga är giltig för skidtunnellängden 1300 m.
Figur 44: Specifikation av byggdelstyper ingående i skidtunnelns konstruktion.
Figur 45:Specifikation av skidtunnelns byggnadsdelar .
89
Figur 46: Specifikation av skidtunnelns övriga byggnadsdelar (fönster).
Figur 47: Specifikation av skidtunnelns ventilationsaggregat.
Figur 48: Specifikation av skidtunnelns värme- och kylsystem och motsvarande driftpunkter.
90
Även skidtunnelns veckobaserade energianvändning är av intresse. Därför har den avgivna och tillförda energin per vecka för de olika driftfallen presenterats i Figur 49-Figur 52.
Figur 49: Avgiven och tillförd energi för skidtunneln på veckobasis vid normaldrift.
Figur 50: Avgiven och tillförd energi för skidtunneln på veckobasis vid driftfallet -5°C.
91
Figur 51: Avgiven och tillförd energi för skidtunneln på veckobasis vid driftfallet -10°C.
Figur 52: Avgiven och tillförd energi för skidtunneln på veckobasis vid driftfallet -15°C.
I figurerna framgår det tydligt att avgiven och tillförd energi är i balans, vilket är en grundläggande förutsättning för att bevara inomhusklimatet i skidtunneln.
Energiförbrukningen är signifikant högre under de veckor som inkluderar snöproduktion och därmed extra tillskott av fukt och värme. Eftersom produktionsperioden är längre och effekten lägre för driftfall med lägre inomhustemperatur fördelas energiförbrukningen i vissa fall över två kalenderveckor. Detta inträffar då ett veckoskifte infaller under nedkylningsperioden för en specifik månad.
Det står också klart att i princip all energi som avges utgörs av kondensorkyla, medan den tillförda energin i huvudsak fördelas mellan ventilation, elförsörjning och processenergi till rumsluften. Processenergin har dock inte medräknats i sammanställningen av den totala energiförbrukningen eftersom den orsakas nästan uteslutande av snökanonen, vars energiförbrukning redan inkluderats.
92
Bilaga F – Produktionslokaldata från VIP-energy
Som nämnt under avsnittet 5.5 Extern produktionslokal baseras produktionslokalens uppbyggnad på data över skidtunneln. Dock har vissa modifikationer gjorts: förutom de ändrade dimensionerna för byggnaden har även snötäcket i tunneln antagits ha ett konstant djup av 10 cm. Dessutom har fönster och dörrar placerats på byggnadens norra sida för att minimera uppvärmningen på grund av solinstrålning.
Ventilationsaggregat samt värme- och kylsystem är identiska med skidtunnelns och har därför endast presenterats i föregående bilaga; Bilaga E – Skidtunneldata från VIP-energy.
Figur 53: Specifikation av byggdelstyper ingående i produktionslokalens konstruktion.
Figur 54: Specifikation av produktionslokalens byggnadsdelar.
Figur 55: Specifikation av produktionslokalens övriga byggnadsdelar (fönster och dörrar).
93
På samma sätt som för skidtunneln har den avgivna och tillförda energin per vecka för produktionslokalens olika driftfall presenterats i Figur 56-Figur 59.
Figur 56: Avgiven och tillförd energi för produktionslokalen på veckobasis vid normaldrift.
Figur 57: Avgiven och tillförd energi för produktionslokalen på veckobasis vid driftfallet -5°C.
94
Figur 58: Avgiven och tillförd energi för produktionslokalen på veckobasis vid driftfallet -10°C.
Figur 59: Avgiven och tillförd energi för produktionslokalen på veckobasis vid driftfallet -15°C.
Det resonemang som presenterats för skidtunneln är fullt applicerbart även på produktionslokalen. Skillnaden mellan normaldrift och de olika nedkylningsscenariona är dock än mer påtaglig för produktionslokalen. Vid en första anblick kan det framstå som att produktionslokalen är mer energikrävande under nedkylningsperioderna än skidtunneln, men det bör återigen påpekas att de figurer som presenterats för skidtunneln avser längden 1300 meter och att den faktiska energiförbrukningen för en given tidpunkt är 38 % högre än den presenterade, förutsatt att antagandet om proportionalitet mellan olika skidtunnellängder är giltigt.
95
Bilaga G – Flödesschema VIP-energy
Detta flödesschema beskriver den principiella beräkningsproceduren som används i programmet VIP-energy. Observera att schemat inkluderar systemkomponenter och parametrar som inte använts i detta arbete.