År 2020 är exceptionellt ur många perspektiv. Coronapandemin gav under våren en extremt snabb nedgång i produktion och sysselsättning, såväl i Sverige som i omvärl-den. Verksamheten i kommuner och regioner fick ställa om i rekordfart. Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan dess, men i vilken takt som återhämtningen kommer att fortgå är fortfarande högst osäkert. Paradoxalt nog väntas kommuner och regioner till följd av stora tillfälliga, pandemirelaterade tillskott, nå mycket starka resultat år 2020.
Det samhällsekonomiska scenariot utgår från att lågkonjunkturen håller i sig ända till 2024. För 2020 bedöms BNP minska med 3,9 % för att åren därefter öka med 2,9 %, 3,1 % respektive 2,4 %. Denna tillväxt kommande år hjälper Sverige ur den djupa lågkonjunkturen. Återhämtningen för sysselsättningen väntas dock inte gå lika snabbt som för produktionen. Andelen arbetslösa i Sverige antas ligga kvar på en hög nivå i ytterligare några år, 9,5 % år 2021 för att gå ner till 7,7 % år 2023. (Ur Ekono-mirapporten, okt 2020, från SKR)
3.2. Kommunens ekonomi
Den kraftiga tillväxten som sker i kommunen med satsning på samhällsutvecklingen med bostäder, infrastruktur och service i välfärden, ställer krav på överskott i ekono-min. Kommunfullmäktiges beslut från 2015-05-04 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning innebär att årets resultat ska vara minst 1 % av skatteintäkterna samt sträva mot att resultatet ska överstiga 2 %. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning. Det innebär att överskottet bidrar till självfinansiering av kommande investeringar för att låneskulder och räntekostnader inte ska gröpa ur konsumtionsutrymmet för välfärdstjänsterna. Överskott i ekonomin är även viktiga för att kunna möta snabba förändringar i konjunkturen.
Kommunens resultatutveckling (exklusive exploateringar) över en femårsperiod (2015 - 2019) har i genomsnitt uppgått till 1,0 % av skatteintäkterna. De pandemi-relaterade effekterna på ekonomi enligt ovan påverkar Järfällas resultat 2020 i en så-dan omfattning att resultat såväl bakåt som framåt i tiden inte är jämförbara. De låga resultaten under åren före 2020 i kombination med ökade investeringar har medfört att kommunens låneskuld ökat över tid, med undantag för 2016 då amortering med
250 mnkr kunde ske tack vare försäljning av värdepapper. Låneskulden som i tertial-bokslutet augusti 2020 uppgår till 3 410 mnkr prognostiseras bli
3 900 mnkr vid årets slut.
3.3. Skattesats
Kommunfullmäktige fastställde 2020-10-19 skattesatsen till 19,15 kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
3.4. Skatteintäkter och utjämning
Kommunens intäkter består till största del av skatteintäkter och bidrag från de kom-munala utjämningssystemen. Förändringen mellan åren beror dels på inkomstut-vecklingen för de redan boende i kommunen och dels på hur invånarantalet och dess ålderssammansättning förändras.
Summan av skatter och bidrag från utjämningssystemen beräknas år 2021 bli 4 629 mnkr, en ökning från prognosen för 220 med 20 mnkr (0,9 %). Den blygsamma ök-ningen mellan åren beror till stor del på att det i utjämningssystemen 2020 ingår en-gångsposter om cirka 100 mnkr för stärkt välfärd och för att mildra effekten av coro-napandemin. Mellan åren 2021 och 2022 är förändringen 274 mnkr (5,9 %) och mel-lan 2022 och 2023 204 mnkr (4,2 %).
Kommunalskatt 3 503,1 3 590,9 3 689,4 3 871,0 4 050,7
Ge n statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämning 429,0 452,5 440,6 494,8 583,0
Kostnadsutjämning 182,5 179,3 151,5 222,2 218,5
Regleringsbidrag 54,8 81,8 241,0 209,6 149,7
Fastighetsavgift 115,0 119,7 122,7 122,7 122,7
Införandebidrag 3,6
Utjämning LSS -30,7 -11,6 -16,4 -16,8 -17,3
Statligt bidrag flykting 25,5 17,1
Stärkt välfärd o effekt av corona 157,1
Summa 776,1 999,5 939,4 1 032,5 1 056,6
3.5. Demografiska förändringar
Den kommunala sektorns verksamheter vänder sig främst till barn, ungdomar och äldre. Förändringen i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna för förskola/fritidshem, skola och äldreomsorg.
Kommunen har med hjälp av Statisticon tagit fram en befolkningsprognos i mars 2020 baserad på invånarantalet i december 2019 och kommunens byggplaner. Den visar befolkningsutveckling och demografiska förändringar fram till år 2034.
I diagrammet nedan visas den prognostiserade årliga förändringen för åldersgrup-perna 0-6 år, 7-15 år, 16-18 år, 65-79 år samt 80 år och äldre. Utgångspunkten är 2019-12-31, dvs år 2019 = 0
Som framgår av diagrammet ökar alla åldersgrupperna under perioden. Fram till år 2023 har åldersgruppen 0-6 år ökat med 933 st, gruppen 7-15 år med 915 st, gruppen 16-18 år med 423, gruppen 65-79 år med 69 och åldergruppen 80 år och äldre med 614 st.
Ett annat sätt att se in i framtiden är att se hur åldersgrupperna som betalar kommu-nal skatt och de som i huvudsak konsumerar kommukommu-nal service utvecklar sig i förhål-lande till varandra. De som betalar kommunal skatt utan att i nämnvärd omfattning konsumera kommunal service är i huvudsak inom åldersgruppen 19-79 år och de som i huvudsak konsumerar kommunal service är i åldersgrupperna 1-18 år och 80 år och äldre.
I diagrammet nedan visas den årliga förändringen för de båda grupperna.
Som diagrammet visar ökar de båda grupperna under perioden, de huvudsakliga fi-nansiärerna (19-79 år) med 6 104 st och de som konsumerar kommunal service (1-18 och 80 år och äldre) med 2 748 st.
Enligt befolkningsprognosen beräknas Järfällas totala antal invånare bli enligt nedan.
Antal pe rsone r 2019 2020 2021 2022 2023
Totalt 79 990 81 581 83 937 86 342 88 979
Förändring 1 510 1 591 2 356 2 405 2 637
En ny befolkningsprognos kommer under våren 2021.
3.6. Känslighets- och riskanalys
Förändring mnkr
Pris- och löneökning 1% 60
Varav löner och sociala avgifter egen personal 1% 25 Kapitalkostnader år 1 på investeringsutgifter
om 100 mnkr (interränta, avskrivningar) 6
Skatteintäkter och utjämning pga
befolknings-förändring 100 pers 11
Förändrad utdebitering 10 öre 19
Ränteförändring på kommunens hela låneskuld
(prognos 2020) 1 %-enhet 39
1% ränta vid ökad upplåning om 100 mnkr 1
3.7. Ekonomisk framåtblick
Järfälla har både utmaningar och möjligheter som en av landets kommuner med störst tillväxt. Genom bl.a. stadsutvecklingen i Barkarby och Veddesta med byg-gande av tunnelbana, fjärrtågsstation och bussdepå förväntas befolkningen växa kraf-tigt. Utöver bostäder planeras byggande av nya förskolor, grundskolor, boende för äldre och funktionshindrade samt inom kultur och fritid. Sammantaget innebär det höga investeringsnivåer. Exploateringsverksamheten är omfattande och den ekono-miska strategin innebär att de markintäkter som erhålls ska finansiera infrastruktur och investeringar i samhällsfastigheter. Exploateringsnettot ska till varje krona an-vändas för de investeringar som kopplas till expansionen. De ökade skatteintäkterna som kommer genom en ökad befolkning ska finansiera ökade driftskostnader för fler barn, elever och äldre i verksamheterna. Utöver detta finns den demografiska ut-vecklingen med nya behov.
Utmaningar och risker är bl.a. de höga nyproduktionskostnaderna för exempelvis fas-tigheter och lokaler, inklusive extern inhyrning. Dessa behov måste mötas genom ef-fektiv och flexibel lokalanvändning. Förseningar i tidplaner och genomförande inne-bär risk att markintäkter flyttas fram i tiden. God ekonomisk hushållning och ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att klara en långsiktig och hållbar finan-siering av den utveckling och tillväxt som sker i Järfälla.
Kommunsektorn står inför fortsatta ekonomiska utmaningar eftersom en mer normal, långsammare, utveckling av skatteunderlaget förväntas samtidigt som den demo-grafiska utvecklingen ökar kostnadstrycket. Det ställer krav på hårda prioriteringar, fokus på uppdragen och effektiviseringar. En långsiktigt hållbar ekonomi är även grunden för all verksamhetsutveckling med god kvalitet.