6 Diskussion & Slutsatser
6.2.1 Ekonomiska faktorer Revisionsarvode
Enligt tidigare studier (Beattie & Fearnley, 1998; Chaney et al, 2004) så har revisionsarvodet varit en viktig faktor i valet av revisionsbyrå, vilket således innebär att företag attraheras av ett lägre pris för den utförda tjänsten. I vår studie kan vi i finna att revisionsarvodet är viktigt, vi kan även påvisa skillnader vid beaktning av företagets karaktäristik.
Chaney et al (2004) och Beattie & Fearnley (1995) anser att små företag attraheras av ett lågt revisionsarvode, detta för att revisionsarvodet tillhör en större del av kostnaderna, samt att dessa verksamheter oftast är mindre komplexa än större verksamheter. Gällande storleken på företagen så kunde vi i våra inledande tester finna ett signifikant samband mellan att stora företag ansåg revisionsarvodet som viktigt, vilket inte gick att göra på små företag. Vi kunde senare i vår hypotesprövning dock inte se någon signifikant skillnad mellan stora och små företags attraktion för ett lågt revisionsarvode. Vi kan inte finna samma samband som tidigare studier, däremot som våra inledande tester visar så är det istället stora företag som har en större attraktion för ett lågt revisionsarvode än små företag.
När det gäller ägarstrukturen så påstod O´ Sullivan (2000) att ju mer spritt ägande företaget har, desto mer villiga kommer dessa företagen vara att betala ett högre pris för tjänsten. Vilket torde bero på resonemanget som Jensen & Meckling (1976) för, angående att dessa företag kräver en större säkerhet i de finansiella rapporterna. Vi kan i våra inledande tester se att både företag med koncentrerat och spritt ägande anser det viktigt att revisionsbyrån erbjuder ett lägre revisionsarvode än övriga revisionsbyråer. Vi kan inte finna stöd för dessa resonemang i vår studie då företagen med spritt ägande anser det viktigt med ett lågt revisionsarvode. Vi kan även utläsa ur vår hypotestestning att det inte finns några signifikanta skillnader mellan företag med spritt ägande och företag med koncentrerat ägande och deras syn på ett lågt revisionsarvode.
Företagen som är börsnoterade har generellt sätt större förväntningar och krav på den finansiella informationen än vad onoterade företag har (Knechel et al, 2008), Carrington (2010) menar att dessa företag oftast revideras av ”The Big Four”. Dessa revisionsbyråer är oftast förknippade med ett högre arvode än de revisionsbyråer som inte ingår i ”The Big Four” (Knechel et al, 2008). Det torde då vara så att de börsnoterade ignorerar ett högre arvode för andra fördelar som dessa byråer genererar. I de inledande testerna kan vi se att de börsnoterade företagen istället anser det viktigt att revisionsbyrån erbjuder ett lägre pris för tjänsten än övriga konkurrerande revisionsbyråer. Vi kan dock se att majoriteten av de börsnoterade bolagen revideras av ”The Big Four” (Bilaga 6). Reflektioner kring detta kan vara att de börsnoterade företagen endast ser någon av ”The Big Four” som konkurrerande revisionsbyråer och då endast jämför priserna utifrån dessa alternativ.
Vi kan även finna skillnader i attraktionen till priset utifrån företagens kapitalstruktur. Företagen med en låg skuldsättning ansåg det viktigt att revisionsbyrån erbjuder ett lägre pris än konkurrerande revisionsbyråer. Denna signifikans kan vi inte påvisa för företagen med en hög skuldsättning.
Vi kan även utifrån den empiriska bearbetningen finna att företag inom tillverkningsindustrin har en attraktion till ett lägre revisionsarvode. Detta kunde vi inte påvisa för företagen inom handel och övriga branscher.
Revisionskvalitet
Enligt den befintliga teorin så är revisionskvaliteten starkt förknippad med revisionsbyråns rykte, storlek samt revisionsbyråns kompetens (Magri & Baldacchino, 2004; Hay & Davis 2002). Vi kunde i likhet med Beattie & Fearnley (1995) och Sands & McPhail (2003) utläsa i våra inledande tester att företagen anser det viktigt med en hög revisionskvalitet, oavsett vilket karaktäristik hos företaget som beaktas.
Både företag med spritt och koncentrerat ägande anser det viktigt att revisionsbyrån erbjuder en hög revisionskvalitet. Vi finner därför inte stöd för de resonemang som Lin & Liu (2009) för, angående börsnoterade företag i Kina. De kom fram till att företag med koncentrerat ägande skulle ignorera revisionsbolag som erbjuder en hög kvalitet, detta p.g.a. att ägarna vill agera i ett egenintresse på bekostnad för minoritetsaktieägarna. Vi kan dock i vår hypotesprövning se att efterfrågan på en hög revisionskvalitet skiljer sig åt gällande ägarstrukturen. Vi finner ett signifikant samband att företag med spritt ägandet kommer efterfråga en högre revisionskvalitet än företag med koncentrerat ägande. Detta kan bero på att ägarna i dessa företag måste kunna lita på att den finansiella informationen innehar en hög grad av tillförlitlighet (Jensen & Meckling, 1976), revisionen är då ett viktigt hjälpmedel för att kunna övervaka företagsledningen (O´ Sullivan, 2000; Adeyemi et al, 2010).
När det gäller storleken på företaget så anser både stora och små företag att en hög revisionskvalitet är viktigt. Vi kan dock se i vår hypotesprövning att attraktionen till en hög revisionskvalitet är större för stora företag. Vår studie stödjer Beattie & Fearnley (1995) och Magri & Baldacchinos (2004) resonemang om att stora företag efterfrågar en högre kvalitet än små företag.
Gällande börsnotering så kan vi se att både noterade och onoterade företag anser det viktigt med en hög revisionskvalitet, dock så kan vi se i vår hypotesprövning att noterade företag efterfrågar revisionskvaliteten till en högre grad än vad onoterade företag gör. Detta kan vara kopplat till de högre förväntningar och krav som finns på den finansiella informationen för dessa företag och att de vill signalera positiva signaler till investerare (Lennox, 1999; Knechel et al, 2008). En annan anledning till detta kan vara de agentkostnader som kan uppstå. När detta sker kan revisionen efterfrågas på olika nivåer (DeAngelo, 1981). Vi kan se i vår studie att revisionskvaliteten efterfrågas på en högre nivå för noterade företag, jämfört med onoterade.
Enligt Pittman & Fortin (2004) så skulle de företag som har en hög skuldsättning efterfråga en av de större revisionsbyråerna, vilket oftast anses som ett substitut till hög revisionskvalitet, detta för att kunna öka tillförlitligheten i de finansiella rapporterna då detta ses som en trygghet utifrån långivarnas perspektiv. Enligt vår studie så kan vi se att både företagen med hög och låg skuldsättning efterfrågar en hög revisionskvalitet, vilket ger stöd åt Pittman & Fortins (2004) diskussion. Däremot kan vi inte finna någon signifikans för att företagen med hög skuldsättning skulle efterfråga en högre revisionskvalitet än företagen med låg skuldsättning. När det gäller företag i olika branscher så finner vi inga skillnader mellan branscherna. Företagen i tillverkningsbranschen, handelsbranschen och övriga branscher anser att det är viktigt att revisionsbyrån kan erbjuda en hög revisionskvalitet.
Den stora anledningen till att revisionskvaliteten skiljer sig åt i våra tester, gällande ägarstrukturen, börsnotering och storleken på företaget, är attraktionen till en revisionsbyrå som tillhör ”The Big Four”. Vi kan se att stora företag, börsnoterade företag samt företag med spritt ägande anser det viktigare att revisionsbyrån ingår i ”The Big Four”, jämfört med små företaget, onoterade bolag och företag med ett koncentrerat ägande. Detta kan vara kopplat till det anseende dessa revisionsbyråer för med sig, angående en högre revisionskvalitet (Firth, 1999; Moizer, 1997; Francis et al, 1999; Bewley et al, 2008). Dock så anser större delen av våra respondenter, oavsett företags karaktäristik, att revisionskvalitet i sin helhet är viktigt. I
våra inledande tester finna att det är förmågan att upptäcka brister samt att revisionsbyrån har ett bra rykte som är viktigare än att revisionsbyrån ingår i ”The Big Four”. Detta kan vara kopplat till den argumentation som Boone et al (2010) för angående att dessa revisionsbyråer nödvändigtvis inte erbjuder en högre revisionskvalitet, dock så uppfattas dessa revisionsbyråer oftast som om de erbjuder en högre kvalitet, främst utifrån företagets intressenter. Anledningen till att framförallt noterade företag och företagen med spritt ägande anser det viktigt med en revisionsbyrå som tillhör ”The Big Four” kan då vara genom att kunna signalera positiva signaler till investerarna (Lennox, 1999).
Branschkännedom
Branschkännedomen, som syftar till att revisionsbyråns personal innehar kunskap och egenskaper i en specifik bransch (Beattie & Fearnley, 1998; Firth, 1999), ansågs inte som viktigt sett till alla respondenter. Vi kan dock se att efterfrågan på branschkännedom skiljer sig åt, beroende på företagets karaktäristik. Vi finner att företagen med spritt ägande anser det viktigare med branschkännedom än företag med koncentrerat ägande. De revisionsbyråer som innehar dessa resurser kan öka revisionskvaliteten (Firth, 1999; Ettredge et al, 2008; Dunn & Mayhew, 2004), vilket således ökar tillförlitligheten i de finansiella rapporterna (Dunn & Mayhew, 2004). Att företagen med spritt ägande anser det viktigt med branschkännedom kan vara kopplat till detta, då de är i ett större behov av att den finansiella informationen är tillförlitlig och korrekt (Jensen & Meckling, 1976).
Vi kan i likhet med Beattie & Fearnley (1995) finna att stora företag anser det mer viktigt att revisionsbyråns personal innehar branschkännedom än små företag. Detta kan bero på att stora företag oftast är mer komplexa att revidera (Knechel et al, 2008). När revisorn innehar en branschkännedom kan kompetensen hjälpa revisorn att förstå komplexa verksamheter, vilket underlättar revisionen (Myers et al, 2003).
Gällande börsnotering så kan vi se att de noterade företagen anser att branschkännedom är en viktig faktor i valet av revisionsbyrå, denna signifikans kan vi inte påvisa för de onoterade
företagen. Detta kan bero på att kraven och förväntningarna på dessa företags finansiella information är högre (Knechel et al, 2008). Genom att anlita en revisionsbyrå med branschkännedom kan då tillförlitligheten i de finansiella rapporterna öka (Dunn & Mayhew, 2004).
Som nämnts tidigare så kan företag som använder sig av revisionspersonal som innehar branschkännedom, öka tillförlitligheten i de finansiella rapporterna (Dunn & Mayhew, 2004). Enligt Pittman & Fortin (2004) så kommer de företag som har en hög skuldsättning sträva efter en så hög tillförlitlighet i de finansiella rapporterna som möjligt, detta för att öka tryggheten för långivarna (Svanström, 2008). Vi kan i vår studie inte finna någon signifikans angående att företag med en hög skuldsättning anser det viktigt med en branschkännedom. Vi finner inte heller att företag med en låg skuldsättning skulle attraheras av en revisionsbyrå med branschkännedom.
Vidare så kan vi inte heller finna något samband mellan branschtillhörighet och attraktionen för branschkännedom, då ingen av de undersökta branscherna i helhet attraheras av att revisionsbyråns personal innehar branschkännedom.
Tillhandahållande av ytterligare tjänster
I tidigare studier av Beattie & Fearnley (1995) och Sands & McPhail (2003) så har det funnits ett samband mellan valet av revisionsbyrå och vikten av att revisionsbyrån tillhandahåller ytterligare tjänster. Vi kan även i vår studie se att företagen anser det viktigt att revisionsbyrån tillhandahåller ytterligare tjänster, detta oavsett vilket företags karaktäristik som beaktas. En anledning till detta kan vara den argumentation som Duh et al (2009) för, angående att dessa ytterligare tjänster ökar revisionseffektiviteten i företaget. Svanström (2008) för en diskussion kring Johannisson & Lindmark (1996) som menar att de mindre företaget är i ett större behov av dessa tjänster då de inte besitter samma kompetens inom företaget som de större företagen gör, vilket innebär att de torde efterfråga en högre kompetens externt. Vi kan i vår studie se att små företag attraheras av revisionsbyråer som tillhandahåller ytterligare tjänster, däremot kan
företag. Vi kan därför inte finna att små företag efterfrågar ytterligare tjänster i en större grad än vad stora företag gör.
Svanström (2008) för även en diskussion kring Tanewski & Careys (2007) argumentation om att små företag med en hög skuldsättning skulle uppmanas från långivarnas sida att anlita en revisionsbyrå även som rådgivare, eftersom det skulle minska risken för konkurs. Vi kan i vår studie se att små företag med en hög skuldsättning efterfrågar en revisionsbyrå som erbjuder ytterligare tjänster. Vi kan dock inte uttala oss om detta skulle bero på långivarnas uppmaningar eller företagets egna behov. Vi kan inte finna någon signifikant skillnad mellan små företag med en hög skuldsättning och små företag men en låg skuldsättning och deras efterfrågan av ytterligare tjänster.
Acceptans av tredje part
I Beattie & Fearnleys (1995) studie så kunde de finna att acceptansen från tredje part var av betydelse i valet av revisionsbyrå. Även Scott & Van der Walt (1996) argumenterar för att det finns ett samband mellan rekommendationer från tredje part och valet av revisionsbyrå. Vi kan inte finna stöd för detta i vår studie, då faktorn inte anses som viktigt, oavsett vilket företags karaktäristik som beaktas. Företagets långivare har således inte speciellt stort inflytande på företagets val av revisionsbyrå.
De företag som skulle attraheras mer av rekommendationer från tredje part är, enligt Svanström (2008) som refererar till Tanewski & Carey (2007), de företag som har en hög skuldsättning. Detta eftersom revisionsbyrån fungerar som en försäkring gentemot företagets långivare, vilket ökar skyddet gentemot finansiella förluster (Citron & Manalis, 2001; DeAngelo, 1981; Boone et al, 2010). Vi kan i vår studie inte finna att företagen med en hög skuldsättning attraheras av rekommendationer från deras långivare. Vi kan inte heller finna stöd för att företag med en hög skuldsättning skulle attraheras av långivarnas rekommendationer mer än företagen med låg skuldsättning.
Geografisk närhet
När en revisionsbyrå ligger geografiskt nära sina klienter så kan revisionsbyrån skapa sig konkurrensfördelar gentemot konkurrerande revisionsbyråer som inte ligger geografiskt nära, eftersom de har en bättre möjlighet att få tillgång till information om klienten (Choi et al, 2006). Enligt Beattie & Fearnley (1998) kan en efterfrågan om geografisk närhet bero på att dessa revisionsbyråer har lyckats skapa sig fördelar, genom exempelvis att lättare kunna hjälpa företaget när de är i behov av revisorn.
Det har i tidigare studier (Beattie & Fearnley, 1995; Sands & McPhail, 2003) påvisats att den geografisk närhet är av en viss betydelse när företagen väljer revisor. Vi kan i vår studie finna stöd för detta då respondenterna, utan indelning efter företagets karaktäristik, anser den geografiska närheten till revisionsbyrån som viktig. Vi kan dock se att efterfrågan till den geografiska närheten varierar beroende på företagets karaktäristik. Vi kan finna signifikans för att den geografiska närheten är viktig för företag med koncentrerat ägande, små företag, onoterade företag, företag med hög skuldsättning samt företag som kategoriseras i övriga branscher. Vi kan dock inte finna någon signifikans för att den geografiska närheten är av betydelse för företag med spritt ägande, stora företag, noterade företag, företag med låg skuldsättning, samt företag som kategoriseras inom handel och tillverkningsbranschen.
Internationell spridning
Beattie & Fearnley (1998) kunde i sin undersökning på börsnoterade företag i Storbritannien påvisa att den internationella spridningen hos revisionsbyrån var av betydelse för att revisionsbyrån skulle bli vald. Vi kan i vår studie inte finna att faktorn är signifikant viktig när vi inte tar hänsyn till företagets karaktäristik. Men vi finner likheter med Beattie & Fearnleys (1998) studie då revisionsbyråns internationella spridning är signifikant viktig för börsnoterade företag. Beattie & Fearnley (1998) kan även påvisa att större företag anser det mer betydande att revisionsbyrån finns representerad internationell än små företag. I vår studie kan vi finna att stora företag anser det viktigt med en internationell spridning, samt att vi genom vår hypotesprövning kan finna likheter med Beattie & Fearnley (1998), gällande att
stora företag efterfrågar en revisionsbyrå med internationell spridning till en större grad än små företag.
En anledning till detta kan vara att dessa företag har en mer betydande utlandsverksamhet än små och onoterade företag. Företagen i dessa fall kan då vara i behov av revisionsbyråer med internationell spridning, då dessa har en större kunskap om internationella redovisningsstandarder, vilket kan öka trovärdigheten i de finansiella rapporterna (Citron & Manalis, 2004).
Vidare kan vi inte finna något signifikant samband gällande att revisionsbyråns internationella spridning skulle vara viktig utifrån företagets ägarstruktur, kapitalstruktur eller branschtillhörighet.
Liten revisionsbyrå
En liten revisionsbyrå avser en revisionsbyrå som endast finns respresenterad regionalt eller lokalt, i förhållande till företaget (Beattie & Fearnley, 1995). I vår studie kunde vi inte finna något signifikant samband att revisionsbyrån ska vara liten, oavsett vilket företags karaktäristik som beaktas. Detta kan bero på den argumentation DeAngelo (1981) för, att de små revisionsbyråerna missgynnas ofta. Detta eftersom de större revisionsbyråerna är förknippade med en högre kvalitet än de små revisionsbyråerna. Vi har tidigare funnit att företagen i vår studie efterfrågar en hög revisionskvalitet, vilket kan vara en av anledningarna till att de inte efterfrågar en liten revisionsbyrå.
Enligt Moizer & Turley (1987) så tenderar de mindre företagen välja en liten revisionsbyrå. Detta kan bero på att små företag tenderar att överge revisionskvalitet för att minska kostnader (Magri & Baldacchino, 2004). Trots att en liten revisionsbyrå inte anses som viktigt för små företag så kan vi finna ett signifikant samband i vår hypotesprövning, angående att små företag efterfrågar en liten revisionsbyrå i större grad än vad stora företag gör. Vi kunde påvisa att revisionskvaliteten var viktig för små företag men att större företag efterfrågar en hög revisionskvalitet i högre grad än små företag.
Således kan vi inte styrka tidigare resonemang angående att små revisionsbyråer tenderar att överge revisionskvalitet för att minska kostnaderna, och att de då skulle välja en liten revisionsbyrå. Däremot kan vi finna att små företag efterfrågar en hög revisionskvalitet i mindre utsträckning än stora företag, samtidigt som de efterfrågar en liten revisionsbyrå i större utsträckning än stora företag.
Revisionsbyrå som inte tillhör ”The Big Four”
De revisionsbyråer som inte tillhör ”The Big Four”, är alla revisionsbyråer förutom PwC, Ernst & Young, KPMG och Deloitte. I vår studie kunde vi inte finna att det är viktigt att revisionsbyrån inte tillhör ”The Big Four”, oavsett vilket företags karaktäristik som beaktas. En anledning till att företag skulle vilja ha en revisionsbyrå som inte tillhör ”The Big Four” skulle kunna vara för att minska kostnaderna, då ”The Big Four” är förknippat med högre revisionsarvoden (Calderon & Ofobike, 2008). Vi kan se att företagen attraheras av ett lågt revisionsarvode, men företagen tycker inte det är viktigt att revisionsbyrån inte tillhör ”The Big Four”. Vår studie stödjer således inte Calderon & Ofobikes (2008) argumentation.