15.1 Utveckling och tillverkning av ADB-register, manual och handbok m.m.
För utvecklingsarbetet svarar Riksantikvarieämbetet. Ämbetet svarar också för att de uppgifter som skall hämtas från fastighetsdatasystemet läggs in i databasen. Budgetåret 1997 beräknas de sammanlagda kostnaderna till 5.5 miljoner kronor. I beloppet ingår kostnaderna för att färdigställa handbok och manual, att utveckla och tillverka applikationen, test- och försöksverksamhet m.m.
15.2 Förvaltning och användning av ADB-registret
När ADB-registret med tillhörande manual är färdigställt och klart att börja använda, inträder systemets förvaltningsfas. Förvaltningen innebär en rad olika åtgärder för att säkerställa att registret fungerar väl. Detta har beskrivits i avsnitt 12.
Kostnaderna bör enligt vår uppfattning fördelas på följande sätt. Riks antikvarieämbetet svarar för underhåll av programvaror, licenser, databas, ajour- hållning av uppgifter från fastighetsdatasystemet m.m. Ämbetet svarar också för utbildning, stöd åt användarna, insamling av användarnas erfarenheter, föränd ringsarbeten och liknande åtaganden. Vår bedömning är att för detta krävs åtminstone ca 3 årsarbetskrafter till en kostnad av ca 1,2 miljoner kronor per år. Därtill kommer kostnader för konsulthjälp, licenser m.m. Dessa kostnader upp skattar vi till 0,6 miljoner kronor per år.
Övriga registeransvariga, i flertalet fall museer, svarar för sina egna direkta kostnader för att kunna nå och registrera i registret. Det innebär dels kostnader för ett Internetabonnemang, dels kostnader för persondator (er), bildläsare (scanner), skrivare m.m. Kostnaderna, inkl. avskrivningar, bedömer vi uppgå till i storleksordningen 25 000 kronor per år. En viss, mindre, licenskostnad för s.k. tredjepartsprodukter kan också komma i fråga. I många fall torde utrustningen redan finnas eller komma att anskaffas för flera olika ändamål, varför de kostnader som verkligen är att hänföra till bebyggelseregistret kan bli lägre. Till dessa kostnader kommer vissa kostnader för den personal som har det lokala ansvaret för registrets skötsel. Någon särskild kostnad som belastar de registeransvariga för att få utnyttja registret räknar vi inte med. När det gäller arbetet med inventering, värdering och registrering utgår vi från att det är frågan om beställningsarbeten som finansieras externt. Se även avsnitt 16.3.
Övriga användare föreslås i första hand få tillgång till registret via Internet men med stöd av en för registret anpassad World Wide Web-sökapplikation.
Avsikten är att utveckla en sådan applikation så snart som möjligt efter det att registret har tagits i bruk. Användarnas kostnader blir då mycket små.
Det bör också vara möjligt att ordna åtkomst direkt från kommunala lokala nät så att bebyggelseregistrets information kan presenteras på samma sätt som annan kommunal information.
15.3 Förslag till statligt stöd för inventering m.m.
15.3.1 Utgångspunkter
Bebyggelseprojektet har som mål att medverka till att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen lyfts fram bättre än f.n. och att kunskaperna om be byggelsen i dess helhet ökar. Viktiga inslag i projektet är att åstadkomma nya rekommendationer för kulturhistorisk bebyggelseinventering och ett gemensamt ADB-register för att lagra, analysera och presentera den insamlade informationen. Hur detta är tänkt att gå till har behandlats tidigare i rapporten. Dessa åtgärder torde emellertid inte räcka för att åstadkomma den aktivitet som är önskvärd. Vi föreslår därför även att staten bidrar ekonomiskt för att stimulera till att kulturhistoriska bebyggelseinventeringar med åtföljande värderingar genomförs och registreras i ADB-registret.
15.3.2 Vad skall stöd utgå för?
Vårt förslag är att statens stöd bör avse två huvuduppgifter, nämligen dels ny- eller ominventering och ADB-registrering av bebyggelsen inom områden där de kulturhistoriska kunskaperna om bebyggelsen är otillräckliga eller behöver förnyas, dels ADB-registrering av äldre inventeringar.
Stödet bör utgå med ett fast belopp per inventerad anläggning. Beloppet bör också omfatta eventuell arkivsökning, värderingsförfarande och registrering av uppgifter i ADB-systemet. Vi föreslår att beloppet baseras på en schablon som innebär att staten står för hälften av kostnaden. Beställaren, dvs. oftast en kommun, förutsätts stå för den andra hälften. Detta är också utgångspunkten för förslaget i Riksantikvarieämbetets och statens historiska museers fördjupade
anslagsframställning för perioden 1997-1999.
När det gäller äldre inventeringar som nu finns arkiverade i form av t.ex. ifyllda blanketter, skall de enligt vårt förslag registreras i befintligt skick i ADB- systemet med hjälp av bildläsare (scanning). Vi föreslår i det fallet att stödet baseras på en schablon som innebär att kostnaderna täcks i sin helhet av stödet. Skälet för det är att det får anses ligga i första hand i statens intresse att sådana äldre och av framför allt kommunerna bekostade byggnadsinventeringar nu förs in i ADB-registret.
Det saknas nu grund för att lämna förslag på stödets storlek, vare sig för ny- eller ominventering eller för ADB-registrering av äldre inventeringar. Kostnaderna för att arbeta med den föreslagna metodiken kan inte fastställas tillräckligt väl utan att metodiken prövats i full skala. För det krävs realistiska inventeringar med efterföljande värdering och ADB-registrering, vilket kan bli fallet först när registret kan testas. Beträffande ADB-registrering av äldre inventeringar måste hela proceduren specificeras och prövas, vilket inte varit möjligt hittills.
15.3.3 Villkor för statligt stöd
Det statliga stödet bör vara förenat med vissa grundläggande krav som måste tillgodoses för att det skall kunna betalas ut.
Ett sådant krav är självfallet att uppgifterna från ny- eller ominventeringar förs in i ADB-registret. Ett annat är att all inventering och värdering sker enligt de rekommendationer som kommer att finnas i den planerade handboken och som behandlats tidigare i denna rapport. Det innebär bl.a. att ny- eller ominventering skall ske som totalinventering. Alla de s.k. obligatoriska uppgifterna skall regist reras i ADB-registret. En inventering skall åtföljas av en värdering vad gäller all bebyggelse utom den som är yngre än ca 30 år.
15.3.4 Stödets storlek
Det kan bli aktuellt att lämna stöd först budgetåret 1998. I den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1997-1999 föreslog Riksantikvarieämbetet att 15 miljoner per år skulle satsas av anslagsmedel på inventeringsverksamhet i anslutning till det nya bebyggelseregistret. Om något belopp kan disponeras för ändamålet budgetåret 1998 går inte att säga i dag.
Inte minst ADB-registrering av äldre inventeringar torde lämpa sig väl att bekosta med arbetsmarknadspolitiska eller liknande medel. Projekt av typen SESAM (föremålsregistrering m.m.) kan mycket väl tänkas för att ADB-registrera äldre byggnadsinventeringar. Andra stödnivåer än de diskuterade torde då komma i fråga. Något sådant SESAM-liknande projekt finns dock inte för närvarande.
Inom EU satsas pengar på regional utveckling, bl.a. ur de s.k. struktur fonderna. Strukturfondernas medel fördelas mellan sex målområden. Sverige berörs av mål 2-6. Till grund för fördelning av stöd utarbetas åtgärdsprogram som utformas efter de förutsättningar som råder i de olika regionerna. I flertalet program framhålls kulturen och kulturarvet som viktiga för den regionala självkänslan och som förutsättning för att kunna locka företag att etablera sig i regionen. Kulturen ses också som en tillgång för turismsektorn. Några beslut om bidrag ur fonderna synes ännu inte ha fattats för renodlade bebyggelse inventeringar, men väl för likartade ändamål såsom inventering och dokumenta tion av bygden. Självklart vore det av värde att även bebyggelseinventeringar
kunde finansieras denna väg. Det finns även fonder och program med andra syften som möjligen kan utnyttjas. Mera om EU:s fonder m.m. finns att läsa i Riksantikvarieämbetets skrift EU-stöd och kulturarv - En vägledning för dig som tänker söka EU-medel. Skriften kan beställas kostnadsfritt från Riksantikvarie ämbetet och finns även att tillgå på Riksantikvarieämbetets hemsida i Internet http://www.rashm.se.