7.1 Bakgrund och syfte
För att det skall bli möjligt att systematisera kunskapen om bebyggelsen anser vi att den bör kategoriindelas. Vi föreslår därför att alla byggnader som tas in i re gistret anges med uppgifter om kategoritillhörighet. För att uppnå god sökbarhet och för att kunna göra analyser föreslår vi att kategoriseringen i stor utsträckning görs med hjälp av förvalslistor. Genom kategoriseringen blir det möjligt att få kunskap om en särskild kategoris förekomst, om byggnadsbeståndets samman sättning i en viss del av landet eller om förekomsten av en viss kategori under olika tider. Det finns också ett stort behov av att kunna göra analyser av bygg nader av samma kategori för att kunna välja ut vilka som skall bli föremål för vårdinsatser och lagskydd eller för att få kunskap om en viss kategori inför restaureringar.
Kategoriindelning har tidigare gjorts i flera olika sammanhang, framför allt vad gäller den lagskyddade bebyggelsen. Sättet att indela bebyggelsen har varierat, beroende på vilket syftet varit, och indelningen har i regel varit ganska grov. Man har ofta inte gjort skillnad på enstaka byggnader och grupper av byggnader. Något för landet enhetligt system har inte funnits.
7.2 Förslag till kategoriindelning
Vi föreslår att kategoriindelningen sker i tre nivåer, nämligen byggnad, anlägg ning och miljö.
Den första nivån - byggnadskategorin - gäller den enskilda byggnaden och dess ändamål. I registret föreslår vi att den historisk funktionen, dvs. för vilket byggnaden ursprungligen uppfördes, anges med hjälp av en förvalslista. Exempel på sådana kategorier är loge, skolbyggnad, mangårdsbyggnad, kvarn, vattentorn och biograf. Vidare föreslår vi att den nuvarande användningen (dagens funktion) anges, dock utan hjälp av förvalslista.
Nästa nivå är anläggningskategorin. Termen anläggning har sedan länge an vänts inom kulturmiljövården för att beteckna en samlad byggnadsmiljö där de ingående byggnaderna - sett ur ett kulturhistoriskt perspektiv - har ett inbördes funktionellt samband, t.ex. en bondgård, en fyrplats, en befästning eller ett bruk. En anläggning kan också vara en enstaka byggnad som saknar anknytning till andra byggnader, såsom ett rådhus eller ett vattentorn. En anläggning kan i vissa fall vara liktydig med en fastighet men kan även bestå av en del av eller mer än en fastighet. Som alternativ till anläggning används inte minst inom fysisk planering begreppen byggnads- och bebyggelsemiljö eller områdestyp. Vi har dock funnit att dessa begrepp mestadels avser en mer sammansatt grupp av byggnader. För registrets del har vi därför valt att behålla anläggningsbegreppet. Vi är dock väl medvetna om att termen anläggning i andra sammanhang har en annan innebörd,
exempelvis i plan- och bygglagen (PBL) där anläggning står för byggnadsverk av annat slag än husbyggnad, t.ex. flygplats eller järnväg. Det är vår förhoppning att vårt val trots begreppets mångtydighet inte skall leda till några missförstånd. En anläggning kan som ovan nämnts också bestå av en enstaka byggnad utan anknyt ning till andra byggnader. I sådana fall kan byggnad och anläggning få samma be nämning, men registreras enligt olika koder; en ur listan över byggnadskategorier och en ur listan över anläggningskategorier. Såväl byggnads- som anläggnings- kategorin kopplar objektet till ett historiskt tidsskikt.
Den tredje nivån gäller den fysiska miljö inom vilken anläggningen är belägen, miljökategorin, och kan vara t.ex. by, stadskärna, villaområde eller bruksort. Miljökategorin anger således nuläget och kan därmed i vissa fall vara annorlunda än den miljö som var anläggningens ursprungliga.
För att det skall vara lättare att göra översikter och analyser av byggnadsbe ståndet föreslår vi att anläggningskategorierna dessutom hänföres till större grupper enligt en förvalslista, huvudgrupper. Indelningen här grundas inte på anläggningens fysiska belägenhet, utan på näring eller struktur, t.ex. jordbruk, försvarsväsen och offentlig förvaltning. Eftersom det är givet till vilken eller vilka huvudgrupp/er en anläggningskategori hör (en bondgård hör till jordbruk, en be- fästningsanläggning till försvarsväsen, ett rådhus till offentlig förvaltning och till rättsväsen osv.) föreslår vi att registreringen av huvudgrupp sker automatiskt enligt en förvalslista när anläggningskategorin bestämts.
Med den enskilda byggnadens historiska funktion, bör enligt vår mening för stås den användning byggnaden ursprungligen hade. I vissa fall kan dock en bygg nad i samband med en ändrad användning ha byggts om eller till på ett sådant sätt att det bara är den senare funktionen som avspeglas i byggnadens utformning - det är då denna som skall anges. Om både den historiska och den senare funktionen kan avläsas i byggnaden får den registreras med två eller flera begrepp ur förvals- listan. Detsamma gäller en byggnad som från början inrymt mer än en funktion, t.ex. bostad i övervåningen och butik eller biograf i bottenvåningen. Härigenom blir det möjligt att söka på t.ex. alla butiker, även de som bara utgör en del av en byggnad. En äldre funktion, som inte avspeglas i byggnaden idag, går inte att söka på enligt vårt förslag. Vill man få reda på alla tidigare funktioner byggnaden in rymt får man gå till den sammanfattande beskrivningen eller till arkivaliska källor.
Även om det idag finns bara en byggnad kvar av en anläggning, där det från början funnits flera byggnader, anser vi att byggnaden skall hänföras till den an läggningskategori den ursprungligen ingick i.
En byggnad kan i vissa fall ingå i en anläggning, som i sin tur ingår i en anläggning, t.ex. en bruksherrgård i ett bruk eller en tullstation i en hamn. Vi föreslår att byggnaden då registreras på båda anläggningskategorierna.
En svårighet vid kategoriindelning är att bestämma hur finfördelat systemet skall göras. Vi har valt att göra en relativt detaljerad indelning av de olika katego rierna, men i vissa fall har likartade objekt sammanförts till en gemensam kod. Skälet kan t.ex. vara att det finns så få av denna kategori att de ändå blir lätta att söka fram i registret.
Vissa typer av byggnader och anläggningar som det finns många av har delats upp i undergrupper med ett gemensamt samlingsnamn. Ett exempel är anlägg- ningskategorin skola som delats upp i undergrupperna folkskola, folkhögskola, yrkesskola m.m. Om det är tveksamt till vilken undergrupp en skola hör kan den registreras med bara samlingsnamnet. Registreras den under någon av under grupperna blir den automatiskt även registrerad under samlingsnamnet.
För industribyggnader har vi nu valt att endast ange kategorin industri- /fabriksbyggnad. Det beror på att om den föreslagna samordningen i fråga om industribebyggelsen med industriminnesregistret genomförs kommer en mer fin fördelad kategoriindelning att ske i det sammanhanget.
Att göra förvalslistor till de olika kategorierna kompletta från början är sannolikt inte möjligt. Under inventerings- och registreringsarbetets gång kommer det säkert att visa sig att flera kategorier saknas. Det finns då möjlighet att suc cessivt lägga till nya. För att söksystemet skall förbli enhetligt över hela landet föreslår vi att tilläggen bara får göras centralt efter förslag från inventerings- och registeransvarig institution.