Ekostrategihjulet är ett verktyg som är behjälpligt vid miljöanpassad produktutveckling genom att se till åtta olika aspekter eller delar av livscykeln. Metoden kan användas ensam eller i kombination med exempelvis en EEA vid miljöanpassning av en produkt. Innan eko- strategihjulet används är det bra att skaffa sig en uppfattning om vilka delar av produktens livscykel som belastar miljön mest, exempelvis genom en EEA eller en förenklad LCA. Eko- strategihjulet kan därefter användas som ett stöd för att komma med idéer på förbättringar kring de olika delarna, förslagsvis med tonvikt på de delar av livscykeln som identifierats som mest betydande ur miljösynpunkt. Då inget annat är angett är informationen i denna bilaga hämtad från Norrblom, Jörnbrink, & Dahlström (2000).
Ekostrategihjulet har en generell utformning och kan med fördel modifieras så att det bättre passar olika företag och branscher. De ursprungliga åtta aspekterna återfinns i Figur 32.
Figur 32: Ekostrategihjulet (Norrblom et al. 2000)
Optimera funktionen
Produkter och tjänster uppfyller en funktion och tillfredställer ett behov hos kunden. Exem- pelvis är funktionen för en bil transport, en funktion som kanske också kan uppfyllas av tåg, lastbil, buss eller motorcykel, beroende på situation. Ofta finns det många sätt att uppfylla ett behov, och då finns möjlighet att välja ett sätt som är mer skonsamt för miljön.
Det är lätt att låsa sig vid en produkt snarare än att tillfredsställa ett behov. Ett exempel på risken med att låsa sig vid produkt istället för funktion är räknemaskinstillverkaren Facit som tillverkade mekaniska räknemaskiner i Åtvidaberg. De var så fasta i sin produkt och de fram- gångar de hade med dem så att de inte insåg att förändra sig när de elektroniska räkneappara- terna snabbt kom in på marknaden och tog över. (Kolsgård 2002)
För att kunna jämföra olika produktalternativ behövs en funktionell enhet (FE) som beskriver det behov funktionen uppfyller. Denna ska kunna användas för att översätta de alternativ som undersöks till en jämförbar enhet. Vid jämförelse av olika typer av målarfärg och tapeter kan den funktionella enheten vara färgsättning/täckning av 1 m2 vägg under 5 års tid.
Minska påverkan under användning
För många produkter står användningsfasen för den absolut största delen av miljöpåverkan. Detta gäller särskilt produkter som förbrukar energi eller material.
I många fall innebär användningsfasen att produkten är ute hos kund. Det innebär att företaget som tillverkat produkten inte har full kontroll över användandet. Då är det bra om produkten är utformad så att kunden automatiskt använder den rätt. När detta inte är möjligt bör det finnas tydliga instruktioner för användandet. Standby-funktion är ett typiskt exempel på en användarvänlig funktion som kan innebära nackdelar för miljön. Den maskin som ställs på standby uppfattas av användaren som avstängd vilket gör att denna ofta inte stänger av den helt. Detta resulterar i förbrukning av energi, en förbrukning som kunnat undvikas om maski- nen bara kunde släckas genom att strömmen bröts helt.
Bortsett från påverkan på miljön innebär användningfasen ofta också kostnader för kunden. För att framgångsrikt kunna minska produktens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv genom förbättringar i detta steg krävs goda kunskaper om såväl produktens som kundens beteende under användningen.
Ett företag som lyckats minska en produkts påverkan under användning och tjäna pengar på det är Electrolux. Genom att utveckla en tvättmaskin som förbrukade mindre vatten, energi och tvättmedel kunde de ta ut ett högre pris från kund, som värdesatte en lägre kostnad under användandet. Både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns således vinster att göra på att minska miljöpåverkan under användning.
Minska mängden material
Då brytning, behandling och framställning av material direkt påverkar miljön är det önskvärt att minska mängden material i produkten, så kallad dematerialisering. Smarta tekniska lös- ningar kan ofta starkt reducera mängden material. Ett exempel på detta visas i Figur 33. I den övre delen av bilden visas en teknik där dragfordonet drog planet genom en stång kopplad till planets framhjul. Större flygplan medförde att även dragfordonet behövde vara tyngre för att inte slira. I den nedre delen av bilden används istället en teknik där flygplanets tyngd utnyttjas för att tynga ner dragfordonet och således ge det mer tyngd och öka friktionen. Ett litet men starkt fordon klarade därmed att dra ett stort och tungt flygplan.
Figur 33: Dematerialisering av dragfordon (Ammenberg 2004, egen bearbetning)
Vid dematerialisering är det bra att anlita innovativa människor som är duktiga på att tänka utanför ramarna. Ofta kan materialmängden minskas utan att göra någon ändring på produkten i sig. Genom att ändra förpackningen eller leverera produkter omonterade kan mängden förpackningsmaterial ofta minskas. Övergången från räknemaskin till miniräknare, som nämndes i avsnittet om att optimera funktionen, kan också ses som ett exempel på dematerialisering.
Välj rätt material
Någon enkel bedömning av vilka material som är bäst för miljön finns inte. Flera aspekter måste beaktas. Ett material som bedöms som miljömässigt bättre än ett annat i en viss situa- tion kanske i ett annat sammanhang blir sämre ur ett helhetsperspektiv om det är av sämre kvalitet och därmed mer material måste användas.
Exempel på frågor att ställa sig vid val av material är (Norrblom, Jörnbrink, & Dahlström, 2000):
• Råvarutillgång? I ett långsiktigt hållbart samhälle får inte tillgången på icke förnybara material överutnyttjas. Sällsynta material som är svåra att hitta kan också kräva att större landmassor flyttas och därmed också att mer energi förbrukas.
• Energiåtgång vid framställning? Mängden energi för att framställa material skiljer sig kraftigt mellan olika material.
• Resthantering? Kan materialet återvinnas, återanvändas eller energiutvinnas, eller krävs deponi?
Optimera livslängden
Livslängden är för många produkter helt avgörande för dess miljöpåverkan. Ett material eller produktionssätt som vid en första anblick tycks mer miljöbelastande kan vara att föredra om det är mer hållbart och ger en längre livslängd till produkten. Detta resonemang stämmer dock inte för alla produkter. Produkter där utvecklingen snabbt går framåt och nästa generation produkter har mindre miljöbelastning är exempel på när det kan vara miljömässigt fördelak- tigt att dra ner på livslängden.
Konkreta exempel på hur livslängden kan förlängas är att skapa produkter som enkelt kan underhållas, repareras eller uppgraderas.
Optimera produktionen
Förespråkandet av ett livscykelperspektiv innebär inte att förbättringar av produktionen och minskade utsläpp från denna får glömmas bort. För vissa produkter, såsom möbler och pors- lin, är produktionssteget det som ger störst miljöbelastning (Ammenberg, 2004).
Mycket av produktionens miljöpåverkan bestäms utifrån val av material, ytbehandling, till- verkningsmetod och kvalitet på slutprodukten. Konstruktören och produktutvecklaren har därför en central roll vid att förbättra produktens miljöpåverkan under produktionsfasen.
Optimera resthanteringen
Ett hållbart kretsloppssamhälle bygger på att resurser används, återanvänds, återvinns och omhändertas (Ammenberg, 2004). Graedel och Allenby (1995) presenterar en prioritets- hierarki för resthantering, där minskad materialanvändning och återanvändning ofta ses som de mest fördelaktiga alternativen och deponi som det minst fördelaktiga:
1. Minskat materialinnehåll
2. Återanvänd komponenter/renovera delar
3. Återtillverkning (återställande av produkten till ursprungligt tillstånd) 4. Återvinn material
5. Utvinn energi genom förbränning 6. Deponi
Återvinning av material är bra ur flera avseenden. Mindre material behöver utvinnas ur jorden, vilket är bra ur resurssynpunkt. Återvinning av material kräver dessutom i genomsnitt en tiondel så mycket energi som att utvinna nytt, vilket gör att återvinning är positivt även ur energi- och utsläppssynpunkt.
En förutsättning för att kunna återvinna material är att materialet går att komma åt, separera och identifiera. Detta sätter än en gång krav på att miljöhänsyn tas redan i produktutveck- lingen. Val av material, hur det blandas, märks och går att separera är aspekter som redan i
utvecklingsfasen påverkar hur produkten går att återvinna. Flera av de andra aspekterna i ekostrategihjulet påverkar således resthanteringen.
Design for disassembly (se kapitel 3.2.2.5) är en metod som är bra för att redan i produktutvecklingsfasen skapa förutsättningar för enkel resthantering.
Optimera distributionen
Transporter är en nödvändig del för de flesta företag, men är också en aktivitet som ger upp- hov till stor miljöpåverkan. Mycket kan dock göras för att minska denna belastning. Det transportarbete som krävs påverkas bland annat av vikt och volym på det som transporteras. Smarta lösningar som ger effektivt utnyttjande av utrymmet kan avsevärt förbättra miljöpres- tandan. En förebild inom detta område är Ikea som genom att leverera sina möbler omonte- rade sparar både plats och pengar.
Förutom storlek och vikt har också sättet på vilket produkter transporteras stor betydelse. Båt och järnväg är ofta att föredra framför lastbil och flyg.
En självklar inverkan på krävt transportarbete är sträckan produkterna transporteras. Många förhållanden såsom kundernas geografiska placering kan vara svårt att ändra på. Däremot finns andra faktorer som faktiskt går att påverka och kan ge betydande effekter på den trans- porterade sträckan, exempelvis placering av eventuella centrallager och leverantörer.