Med fastighetsenergi (verksamhetsenergi och hushållsenergi) avses den fastighetsel som hör till byggnadens behov. I fastighetsel ingår belysning i alla rum i verksamheten, värmekablar, fläktar, pumpar, styr- och reglerutrustning och liknande (Boverket, 2017b). Den energi som används för andra ändamål än värme, varmvatten eller ventilation (hushållsenergi och verksamhetsenergi) ingår inte i byggnadens energianvändning (Boverket, 2017b). Exempel på detta är belysning, datorer, TV, hushållsmaskiner och liknande.
Figur 9-4 Månadsvis uppdelning av beräknat och uppmätt fastighetsel för respektive kontor redovisas.
Fördelningen av elanvändningen under perioden januari till december 2017 redovisas ovan i figur 9–4 i enheten !"ℎ $%. Figuren visar förhållandet mellan beräknad och uppmätt fastighetsel för kontor 1 och 2.
Kontor 1 har en genomsnittlig uppmätt elanvändning som är 10 !"ℎ $%, åG, vilket utgör ungefär 13 % av den totala uppmätta energianvändningen (se figur 9–3). Kontor 2 har däremot en genomsnittlig uppmätt elanvändning som är 9 !"ℎ $%, åG, vilket i sin tur utgör cirka 7 % av den totala uppmätta energianvändningen (se figur 9–3). Enligt Sveby är en årlig elanvändning för kontor ca 60 !"ℎ $%. Resultaten från kontor 1 och 2 överensstämmer med Sveby (Sveby, 2013).
Figur 9-3 Jämförelse mellan beräknat och uppmätt fastighetsel för respektive kontor redovisas.
51
Den uppmätta elanvändningen för de båda kontoren varierar beroende på årstid. För kontor 1 är fördelningen ganska jämn under hela året och de uppmätta värdena understiger de beräknade för varje månad under år 2017 (se figur 9–4). Den uppmätta elanvändningen är som lägst 0,6 och 0,7 !"ℎ $% under december - februari eftersom elanvändningen endast går åt belysning. Användningen av el i kontoret är som störst 0,8 – 1,0 !"ℎ $% under de övriga månaderna kan bero på att kontoret använder energi både för belysning och nedkylning av kontoret. Kontoret har en uppvärmd area på 3709 $% vilket är en stor yta att kyla ned respektive
värma upp. Det innebär också att av den totala golvarean är det endast en fönsterarea på 493 $%, vilket utgör cirka 13 % av golvarean. Eftersom mängden fönsterarea inte är så stor, kan
detta innebära att solinsläppet inte kan utnyttjas för belysning av rummet. Därför behövs det lampor till att belysa rummet även under de ljusare dagarna.
Däremot ser användningen av fastighetsel helt annorlunda ut för kontor 2. De uppmätta värdena för elanvändning överstiger de beräknade värdena för månaderna december - februari (se figur 9–4). Det innebär att elanvändningen på kontoret är högst under januari och sedan sjunker stegvis fram till juli. Därefter börjar den öka stegvis igen fram till december (se figur 9–4). Att elanvändningen är som högst i början och i slutet av året kan bero på att dygnet har väldigt många mörka timmar vintertid, vilket gör att det under denna period krävs mer energi till belysning. Kontor 2 använder mycket mindre fastighetsel än beräknat, vilket kan bero på att kontoret har fönster och glaspartier som väggar vilket utgör cirka 31 % av golvarean som är 1 126 $%. En jämförelse med kontor 1 visar att kontor 2 har mer solinsläpp (värmeinsläpp) vilket
kan medföra att kontoret använder solinsläppet för belysning av kontoret. Det kan också innebära att kontoret inte behöver mycket el för nedkylning eftersom fönstren och terrassdörrarna kan öppnas för vädring av kontoret.
Den beräknade driftelen till fläktar och pumpar ligger lågt i de undersökta byggnaderna (se figur 9–3). Detta beror på att fläkttrycket sannolikt antas vara för lågt samt att i vissa fall även ventilationsflödena är för låga. Det kan därför förmodas att den verksamhetsberoende delen ligger högre än det beräknade värdet under vissa månader (se figur 9–4).
52
9.3! Komfort!
9.3.1! Komfortkyla!
Figur 9-6 Månadsvis uppdelning av beräknat och uppmätt komfortkyla för respektive kontor redovisas.
Figur 9–5 ovan visar skillnaden mellan den totala beräknade och uppmätta energin för komfortkylan för båda kontoren. För kontoret Landstinget understiger det uppmätta den beräknade energin för komfortkyla med 5 !"ℎ $%, åG, medan det är tvärtom för kontoret Armaturen där den uppmätta energin överstiger den beräknade med 12 !"ℎ $%, åG.
Till vänster i figur 9–6 visas att de uppmätta värdena för kontor 1 överstiger de beräknade med väldigt liten marginal under månaderna november - juni. Däremot understiger den uppmätta energianvändningen för komfortkylsystemet de beräknade värdena enormt under månaderna juli - september (se figur 9–6). Kontor 2 har också gett ett liknande resultat som kontor 1. Skillnaden är att de uppmätta värdena överstiger de beräknade med större marginal under månaderna augusti – maj och understiger beräkningarna under månaderna juni - juli. Detta resultat för båda kontoren kan bero på att antingen inne- eller utetemperaturen har under- eller överskattats vilket medför att den uppmätta energianvändningen för komfortkylan blivit högre eller lägre än det beräknade värdet.
Figur 9-5 Jämförelse mellan beräknat och uppmätt komfortkyla för respektive kontor redovisas.
53
Kontor 1 har kylbafflar som komfortkylsystem där inomhustemperaturen måste hållas mellan 21 - 25 °C. Kontor 2 har luftburet komfortkylsystem där det gäller att inomhustemperaturen ska vara högre än 21 °C vintertid och om det uppstår hög intern värme och inomhustemperaturen går upp till 24 °C startas komfortkylan. Under sommaren gäller det att inomhustemperaturen ska vara lägre än 25 °C i kontoret. Det innebär att vid 24 °C startar komfortkylan och vid 21 °C startar uppvärmningen, så sommartid kan det vara 21 - 24°C i rummen.
9.3.2! InneG!och!utetemperatur!
Figur 9-7 Jämförelse mellan beräknat och uppmätt (normalårskorrigerad) energianvändning för respektive kontor redovisas. Värdena i staplarna förtydligar storleken på̊ respektive energisort.
Den genomsnittliga beräknade inomhustemperaturen för kontor 1 ligger mellan 21 – 25 °C och för kontor 2 på 21°C vintertid och 24 °C sommartid. Detta betyder att den beräknade inomhustemperaturen för båda kontoren ligger över BBR:s, Arbetsmiljöverkets och Folkhälsomyndighetens krav att den lägsta inomhustemperaturen enligt regelverken ska vara 18 – 20 °V. Sveby (2013) rekommenderar att lokaler ska ha en inomhustemperatur på 21°V vilket båda kontoren uppfyller. Beroende på vilket regelverk eller vilka rekommendationer som följdes vid energiberäkningen av kontoren under projekteringen, så har utfallet av dessa påverkat hur den verkliga energianvändningen blev, eftersom innetemperaturen antingen kan underskattas eller överskattas. Detta medför att den uppmätta energianvändningen för el/komfortkyla och uppvärmning blir högre än det beräknade värdet, vilket kan vara en anledning till att kontor 2 har en uppmätt energianvändning som överstiger den beräknade med cirka 62 % (se figur 9–7). Den stora skillnaden mellan de beräknade och uppmätta värdena kan bero på att man har använt mer energi för uppvärmning och nedkylning av kontoret för att få en jämnare inomhustemperatur vintertid och sommartid (se figur 9–7).
Figur 9-8 Månadsvis uppdelning av beräknat och uppmätt energianvändning för kontor Landstinget redovisas.
54
Figur 9-9 Månadsvis uppdelning av beräknat och uppmätt energianvändning för kontor Armaturen redovisas.
I figur 9–8 och 9–9 visas att de uppmätta värdena för uppvärmning av kontoren under oktober - april överstiger de beräknade. Detta kan bero på att byggnadens klimatskal inte effektivt har hållit kylan inne i byggnaden. Å andra sidan kan det även vara att värmen i kontoren har alstrats ut genom byggnadsdelarna. Detta kan antingen bero på att entrédörrarna har öppnats flera gånger och varit öppna under längre perioder eller att det finns läckage och små öppningar i klimatskalet som leder till ökade värmeförluster, vilket i sin tur leder till sänkt inomhustemperatur.
För kontor 1 understiger de projekterade värdena för komfortkylan de uppmätta värdena, vilket de däremot inte gör för kontor 2 (se figur 9–8). Kontor 2 har använt sitt nedkylningssystem hela år 2017. Detta innebär att för de månader som det var projekterat att nedkylningssystem inte används alls eller används endast lite, har det använts och överstigit det beräknade med en liten marginal (se figur 9–9). Att kontor 2 har haft stort nedkylningsbehov kan bero på att den interna värmen har bidragit till uppvärmning av kontoren under de kalla månaderna. Det kan också bero på att värmen i radiatorerna har reglerats fel och temperaturen ökats för mycket, vilket lett till att nedkylningssystemet har använts till att sänka temperaturen i kontoret för att uppnå ett bekvämare inomhusklimat.
Andra faktorer som påverkar elanvändningen är människornas beteenden och vanor. Exempel kan vara att låta apparater, maskiner och lampor vara igång när kontoret inte används. Eftersom apparater, maskiner och belysning avger värme så är även dessa element bidragande anledningar till varför kontorsbyggnaderna måste kylas ned under sommaren. Detta på grund av att sommarperioden är varmare än vintern, då temperaturen utomhus är lägre och värmetillskottet inomhus kan värma byggnaden.
9.4! Personenergi!
Värme från personenergin behöver avlägsnas från kontoret, speciellt under sommaren då det uppstår ett värmetillskott på kontoret genom solinstrålningen. Eftersom värme från solen, människor, belysning och apparater/maskiner blir högre under sommaren så ökar därmed elanvändningen för drift av installationssystem i form av nedkylning. Denna omständighet kan vara en av orsakerna till att kontor 2 överstiger den projekterade energianvändningen för komfortkyla under sommaren.
I den här studien har antalet personer i kontoren beräknats enligt hur många arbetsplatser det finns i kontoren, då utgångspunkten är att det ska vara cirka 20 $% lokalyta per person. Detta
kan innebära att antalet personer i kontoret kan ha varit högre under vissa perioder. Det är rimligt att anta att inte alla utrymmen i ett kontor kommer att användas samtidigt. Däremot kan det förkomma vid vissa tillfällen att t ex konferensrummet och mat/pausrummet blir
55
överbelastat med fler personer än vad det finns beräknat utrymme för. Personbelastningen kommer således att variera i kontorens olika rumstyper under dagens lopp. Under tiden som personalen arbetar i kontorsbyggnaderna kan det tänkas att värmealstringen från människorna, belysningen, datorerna och kopieringsmaskinerna är så stora att de kan täcka transmissionsförlusterna. Den interna värmen från datorer och övriga apparater som personerna använder har värdet 100 W/person både på kontoret och i utbildningsrum. Den interna värmen från belysning ligger mellan 5 – 10 " $% för kontoren och värmen som en person avger
uppskattas vara 108 W. Detta leder till att det uppstår övertemperatur, det vill säga att det blir för varmt på kontoren, vilket medför att värme behöver vädras ut med hjälp av ventilationssystem och även komfortsystem för att kyla ned kontoret till normaltemperatur.