Nedan presenteras förslag på fortsatt arbete som skulle kunna komplettera resultatet i denna studie och som skulle kunna förklara djupare och med flera faktorer, vad som orsakar skillnaden mellan beräknad och uppmätt energianvändning i kontorsbyggnader.
1.! I detta studie har energiberäkningsprogrammet IDA ICE använt vilket innebär att det skulle vara intressant att utvärdera något annat simuleringsprogram som idag används av energikonsulterna. Det innebär att en studie om hur olika energiberäkningsprogram fungerar skulle ge större kännedom om vad som skiljer de olika programmen åt beräkningsmässigt och vilket resultat de ger på den beräknade energin för en byggnad. 1.! Det skulle vara intressant att mäta innetemperaturen under varierande förhållanden. Då
kan man jämföra indata till energiberäkningar med verkligt utfall. Mätningar av innetemperatur kan också jämföras med solinstrålning och övrig intern värme. 2.! För att få ett mer intressant och bättre resultat på hur energianvändningen ser ut i
kontorsbyggnader kan uppmätt energianvändning samlas in för ett par år istället för bara ett.
Det är också intressant att kunna studera hur olika beräkningsprogram beräknar
energianvändningen för en kontorsbyggnad och sedan jämföra programmens resultat med den
62
Referenser!
Litteratur, rapporter och artiklar
Burström, Gunnar. 2007. Byggnadsmaterial - Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Clarholm, Anton. 2014. Standardisering av brukarrelaterade indata för energiberäkningar på
kommersiella lokaler. KTH Byggnadsteknik
de Wilde, Pieter. The gap between predicted and measured energy performance of buildings: A framework for investigation. Automation in Construction nr 41 (2014): 40-49. Doi: https://doi.org/10.1016/j.autcon.2014.02.009
Energimyndigheten. 2017. Så skriver du en energikartläggningsrapport. Eneregimyndigheten Holme. I & Solvang. B. 1997. Forskningsmetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Håman. L & Prell. H & Lindgren. E. 2015. Riktlinjer för litteraturstudier vid IKI. Göteborgs Universitet
Jensen, Lars. 2008. Roterande värmeväxlare och läckage. Lunds Universitet (LTH): Institutionen för bygg- och miljöteknologi
Johansson, Erik. 2001. Projektering av fönster. Trätek
Kurkinen. E, Filipsson. P, Elfborg. S, Ruud. S. 2014. Skillnad mellan beräknad och verklig
energianvändning - Energistyrning under byggprocessen. SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut: Energiteknik
Sveby. 2013. Brukarindata kontor. Svebyprgrammet, version 1.1. Stockholm: Sveby 2009 Levin. P & Clarholm. A & Andersson. C. 2015. Nya klimatfiler för energiberäkningar. Lågan och Sveby.
Levin, Per. 2016. Klimatdatafiler för Sveriges kommuner. Rapport för Sveby. Stockholm: Sveby
Lindvall, Johannes. 2007. Fallstudiestrategier. Statsvetenskaplig tidskrift, 109(3), pp. 268-286. Mamic, Mario. 2016. Energiuppföljning i Swecohuset- Hur väl stämmer energiberäkningar
från ursprunglig energisimulering överens med verkligt utfall?. KTH School of Industrial
Engineering and Management: Master of Science Thesis
Markusson, Erik. 2014. Precision av indata vid energiberäkningar. Karlstads Universitet: Fakultet för hälsa, natur och teknikvetenskap.
Nickels, Pär & Esbjörnson, Pelle & Strömberg, Kenneth & Pedersen, Göran. 2013.
Energibalans. Rapport från Persiennexperten Svenska AB
Nilsson, Annika. 2003. Energianvändning i nybyggda flerbostadshus på Bo01- området i
Malmö. Lunds Universitet (LTH): Byggnadsfysik
63
Pontusson, Jakob. 2010. Produktion av energieffektiva byggnader - processbeskrivning. Sammanfattning till SBUF. Göteborg: Bengt Dahlgren Göteborg AB
Sandin, Kenneth. 2010. Praktisk byggnadsfysik. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Street, Christopher Irminger. 2008. Beräkning och uppföljning av energianvändning i
lokalbyggnader. Lunds tekniska högskola: Institutionen för bygg- och miljöteknologi,
Avdelningen för installationsteknik.
Sveriges Offentliga Utredningar. 2008. Vägen till ett energieffektivare Sverige. Stockholm: Edita Sverige AB
Solmaz, Emrah. 2015. Kartläggning av orsaker till skillnad mellan beräknad och uppmätt
energianvändning i byggnader - Identifiering av prioriterade arbetsområden inom energisimulering och energiuppföljning. Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad.
Mälardalens Högskola: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik
Wahlström, Åsa. 2011. Energiprestandaanalys 10 - avvikelse som kan härledas till brukare,
verksamhet eller ökat kylbehov. Svebyprogrammet: Sveby.
Warfvinge, C och Dahlblom, M. 2010. Projektering av VVS- installationer. 1:9 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Yoshino, Hiroshi & Hong, Tianzhen & Nord, Natasa. IEA EBC annex 53: Total energy use in buildings - Analysis and evaluation methods. Energy and Buildings nr 152 (2017): 124-136. Doi: https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2017.07.038
Regelverk
Arbetsmiljöverket. 2009. Arbetsplatsens utformning. Arbetsmiljöverkets författningssamling. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformning- foreskrifter-afs2009-2.pdf (Hämtad 2018-05-01)
Arbetsmiljöverket. 2016. Vilka krav kan man ställa på kontorsbelysning?. Stockholm: Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/inomhusmiljo/ljus-och-belysning/belysning-pa-kontor/ (Hämtad 2018-08-28)
Arbetsmiljöverket. 2019. Luft och ventilation. Stockholm: Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/inomhusmiljo/luft-och-ventilation/ (Hämtad 2019-04-06)
Boverket. 2007. Indata för energiberäkningar i kontor och småhus - En sammanställning av brukarrelaterande indata för elanvändning, personvärme och tappvarmvatten. Karlskrona: Boverket.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/indata_for_energiberakni ng_i_kontor_och_smahus.pdf (Hämtad 2018-05-14)
Boverket. 2013. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (föreskrifter och
allmänna råd), BBR 20. Boverket. https://rinfo.boverket.se/BBR/PDF/BFS2013-14-
BBR20.pdf (Hämtad 2019-01-19)
Boverket. 2017a. Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd), BBR 25. Boverket. https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_b br_bfs_2011-6.pdf (Hämtad 2018-04-08)
64
Boverket. 2017b. Byggnadens fastighetsel. PBL Kunskapsbanken. https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-
energieffektivt/energikrav/byggnadens-fastighetsenergi/ (Hämtad 19/9-2019)
Boverket. 2017c. Energikrav. PBL Kunskapsbanken.
https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/ (Hämtad 2018-05-06)
Boverket. 2017d. Komfortkyla. PBL Kunskapsbanken.
https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera- energieffektivt/energikrav/komfortkyla/ (Hämtad 2019-05-08)
Boverket. 2017e. Konsekvensutredning BBR 25. Boverket. https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsekvensutre dning-bbr-25.pdf (Hämtad 2019-03-23)
Energimyndigheten. 2017. Energistatistik för lokaler 2016, 2017:5. Statens energimyndigheten.
https://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/bostader/energistatistik-for-lokaler- 2016.pdf (Hämtad 2018-05-14)
Folkhälsomyndigheten. 2014. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus.
Folkhälsomyndigheten författningssamling.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/publicerat-material/foreskrifter1/fohmfs- 2014-17.pdf (Hämtad 2018-05-01)
Miljöbyggnad. 2017. Bedömningskriterier för befintliga byggnader. Sweden Green Building Council. https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Milj%C3%B6byggnad-3.0-Befintliga- byggnad-vers-170915.pdf (Hämtad 2019-05-06)
Webbsidor
Andersson, Cari. 2015. Nya klimatdatafiler för beräkning av byggnaders energiprestanda. SMHI. https://www.smhi.se/professionella-tjanster/professionella-tjanster/fastighet/nya- klimatdatafiler-for-berakning-av-byggnaders-energiprestanda-1.85028 (Hämtad 2019-03-24) Belysningsplanering. U.å. Ljusskola - Vi reder ut begreppen lux, lumen, watt etc. Xcen AB. http://www.belysningsplanering.se/ljusskola (Hämtad 2019-05-08)
Energimyndigheten. 2016. Energiläget. Energimyndigheten. http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/ (Hämtad 2018-05-20)
EQUA Simulation. 2019. IDA Indoor Climate and Energy. EQUA Simulation AB. https://www.equa.se/se/ (Hämtad 2019-03-23)
Intab. U.å. Operativ temperatur. Center of Excellence: Mät, analys och förstå. https://intab.se/support/faq/allmant-om-matteknik/operativ-temperatur (Hämtad 2018-04-07) Rockwool. U.å. Specifik energianvändning. Rockwool AB. https://www.rockwool.se/bra-att- veta/boverkets-byggregler/specifik-energianvandning/ (Hämtad 2019-04-02)
Rosen, Louise. 2011. Nya klimatfiler för bättre energiberäkningar. Omvärldsbevakning: Byggtjänst AB. https://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/artiklar/2015/mars/nya-klimatfiler- for-battre-energiberakningar/ (Hämtad 2018-08-27)
65
Svensk Ventilation. U.å. Olika typer av värmeväxlare. Stockholm: Svensk Ventilation. http://www.svenskventilation.se/ventilation/varmevaxlare/ (Hämtad 2019-03-12)
Övrigt
EQUA Simulation. 2001. IDA Klimat och Energi 3.0. EQUA Simulation AB. https://www.equa.se/deliv/ice3sv.pdf (Hämtad 2019-05-06)
Rydqvist, Mari. 2010. Så spar du energi – kontorslokaler. Edita Västra Aros AB. http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat- och-energi/energieffektivisering/kontor%20-%20broschyr.pdf (Hämtad 2018-05-01)
Grönbergs, Torbjörn. 2015a. SMHI energi - index. SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.3499!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCo l1/file/Produktexempel%20f%C3%B6rklaring%20Energi%20Index%20151026.pdf (Hämtad 2018-05-05)
Grönbergs, Torbjörn. 2015b. SMHI Graddagar. SMHI.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.3482!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCo l1/file/Faktablad%20SMHI%20Graddagar%20150601.pdf (Hämtad 2018-05-05)
Grönbergs, Torbjörn. 2015c. Normalårskorrigering - SMHI Graddagar. SMHI. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.18724!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/main Col1/file/Normal%C3%A5rskorrigering%20SMHI%20Graddagar%20150601.pdf (Hämtad 2018-05-05)
Pilkington. 2018. Glasfakta- Ett praktiskt hjälpmedel för val av bygglas. Pilkington Floatglas AB
66
Bilaga!A!
Sverige delads upp i tre klimatzoner enligt BBR 20 och dessa var följande:
Tabell A Indelning av klimatzoner i Sverige enligt länsgränser (Boverket, 2013).