Årsförbrukningen av värme har räknats ut från mätningsgivare för avgiven värme från fjärrvärme för värmesystem. Den totala uppmätta värmeanvändningen under perioden januari till december 2017 är korrigerad med hänsyn till utetemperaturen utifrån energiindex och korrigeringsfaktorer enligt SMHI:s normalår för att kunna jämföra den med ställda krav enligt BBR samt schablonvärden.
Kontor 1 använder nästan lika mycket värmeenergi som beräknat medan kontor 2 använder mer än beräknat. I figur 9–1 nedan kan utläsas att uppmätt värmeenergi för kontor 1 är nästan lika mycket som beräknat medan den för kontor 2 är dubbelt så hög som beräknat. Det mesta av den uppmätta energianvändningen i kontor 2 har gått till uppvärmning (inklusive varmvatten), vilket kan bero på att byggnadens glaspartier inte har tillräckligt värmemotstånd.
Figur 9-1 Jämförelse mellan beräknat och uppmätt (normalårskorrigerad) energianvändning för respektive kontor redovisas. Värdena i staplarna förtydligar storleken på̊ respektive energisort.
Figur 9–1 ovan visar att kontor 1 har en genomsnittlig energianvändning på 78 !"ℎ $%, åG och därmed uppfylls kravet som BBR ställer, vilket är 80 !"ℎ $%, åG för kontor som har ett annat uppvärmningssystem än el (Boverket, 2013). Resultatet stämmer också överens med Energimyndighetens schablonvärde som redovisas i bilaga B (Energimyndigheten, 2017). Enligt Sveby ska kontorsbyggnader ha en maximal fjärrvärmeanvändning på 84 !"ℎ $%, åG, vilket även det överensstämmer med kontor 1:s uppmätta siffror (Sveby, 2013). Kontor 2 har en genomsnittlig uppmätt energianvändning som är 124 !"ℎ $%, åG. Detta resultat överensstämmer inte med BBR:s ställda krav för kontor, men däremot med Energimyndighetens schablonvärde (se bilaga B) och Sveby.
47 9.1.1! Transmissionsförluster!
De beräknade U-värdena för samtliga byggnadsdelar både för kontor 1 och 2, redovisas i tabellen 9–1 nedan tillsammans med BBR 20:s krav för de olika delarna (Boverket, 2013). Det rödmarkerade i tabellen visar vilka byggnadsdelar på kontoren som överstiger BBR:s fastställda krav.
Tabell 9-1 Visar U-värden för byggnadsdelar för kontor 1 och 2 jämfört med BBR:s krav på varje byggdel. Källa: Boverket, 2013 Byggnadsdel Kontor 1 b/cd, °x Kontor 2 b/cd, °x BBR:s krav Byggnad med annat uppvärmningssystem än el (b/cde) C0ä99 0.8 och 1.2 0,63 (glasparti dörr) 0,18 C91/0 0,18 0,12 0,15 C:ö?4,.3 1,0 1,6 (takfönster) 1,3 C8,,.36ö33 1,5 1,6 1,3 C,*+ 0,09 0,087 0,13
Information om fönster och glasleveransen för kontoren är inte given, och därför saknas information om fönsters U-värde (inklusive karm) från leveransen. Detta innebär att om angivna U-värden på fönster i energiberäkningarna är högre i verkligheten kan det leda till större transmissionsförluster, vilket ökar värmebehovet i kontoren.
Att U-värdena för de viktiga byggdelarna väggar och golv överstiger BBR:s krav på de undersökta kontoren, tyder på att dessa delar inte är välisolerade, vilket får till följd att det kan uppstå stora värmeförluster genom dessa byggdelar.
Enligt tabellen ovan (se tabell 9–1) är det två olika U-värden för väggarna i kontor 1 vilket kan bero på att alla väggar inte är av samma konstruktion. U-värdena för väggarna överstiger BBR 20:s krav med 77 – 85 %. Väggen med U-värdet 0,8 " $%, °V har inga fönster och den består
av 30 mm mineralull. Väggen med U-värdet 1,2 " $%, °V innehåller fönster och består
av 30 mm kork samt är kompletterad med 200 mm lättklinker som är ytterbeklädnad.
Kontor 2 som har väggar med U-värdet 0,23 " $%, °V överstiger också BBR 20:s krav
med 71 %. Detta beror på att kontoret har väggar av glaspartier som innehåller blinderingar. Jämförelsen ovan visar att en fastighet som har en byggdel med en eller flera material som kan lagra värme ger ett lägre U-värde, vilket innebär lägre värmeförluster genom skiktet. Denna jämförelse kan också påvisa varför kontor 2 har överstigit det beräknade värdet med 62 % (se figur 9–1). För kontor 1 som har nästan lika stort värde på den uppmätta och den beräknade energianvändningen för uppvärmning har de höga U-värdena på väggar, golv och ytterdörr inte påverkat uppvärmningen av kontoret jämfört med kontor 2 (se figur 9–1 och tabell 9–1).
48
Beroende på vilken typ av byggnad det rör sig om och vilka interna laster som förekommer i byggnaden så varierar effekten av köldbryggor. För båda kontoren är effekten av köldbryggor medtagen. För kontor 1 är det 107 " ( och för kontor 2 40 " (. Det har inte gjorts någon analys över hur dessa värden stämmer överens med den faktiska verkligheten. Om ingen hänsyn tas till effekten av köldbryggor i energiberäkningarna leder detta till att värmebehovet underskattas.
Vid beräkning av byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient så ska både linjära och punktformiga köldbryggor räknas med. Det är viktigt att ta hänsyn till köldbryggorna vid såväl handberäkning som programberäkning eftersom effekten av dem kan leda till försämrat inomhusklimat, större värmeförluster, risk för kondens och fuktskador. När ingen hänsyn tas till köldbryggor så kommer resultatet att uppvisa en större skillnad mellan de uppmätta och de beräknade värdena som en konsekvens av att de förbisetts i beräkningen. I många fall används ett schablonmässigt värde eller en påslagsfaktor på Um för att undvika att själv göra en ingående beräkning av köldbryggorna för den projekterade byggnaden. Detta medför att en osäkerhet i indata och fel värden kan uppstå i beräkningen.
9.1.2! BBR:s!krav!på!genomsnittligt!UGvärde!!
Enligt resultatet från energiberäkningarna för kontorsbyggnaderna finns C>,*+, angivet.
BBR 20 ställer krav på det genomsnittliga värdet på värmeisoleringen för byggnadens hela klimatskärm (Boverket, 2013).
Tabell 9-2 Visar yc,fhz{ enligt BBR 20 och yc,zf| enligt fastigheternas resultatutskrift från IDA ICE.
Kontor yc,zf| b/cd, °x yc,fhz{ b/cd, °x Kontor 1 - Kv Landstinget 2, Lund 0,78 0,60
Kontor 2 - Armaturen plan 4,
Lund 0,34 0,60
C>,*+, beror på antal parametrar, bland annat den uppvärmda arean på byggnaden. I tabellen ovan har kontor 2 understigit BBR:s krav. Detta kan bero på att den uppvärmda arean på kontoret är 1137 $% och därmed mindre köldbryggor jämfört med kontor 1. Kontor 1 har C
>,*+,
som överstigit BBR:s krav med 23 %. Kontorets uppvärmda area är 3706 $% och det
genomsnittliga U-värdet för ytterväggarna är runt 1" $%, °V. Dessa bakgrundsfakta kan vara
en av anledningarna till att kontor 1 överstiger medel U-värde. 9.1.3! Varmvattenanvändning!!
När det gäller lokaler utgör normalt sett inte energibehovet för beredning av tappvarmvatten en stor del av det totala energibehovet. I kontorsbyggnader finns vanligtvis inte badrum med duschar, tvättrum eller andra utrymmen med stort behov av uppvärmning av kallvatten, så som det förekommer i bostäder och skolor. Tappvarmvatten används endast i vissa fall i kontorsbyggnader, till t ex diskmaskiner och för att tvätta händerna. Detta är ett obetydligt nyttjande jämfört med energianvändningen för el- och uppvärmningssystem.
49
Enligt resultatutskrifterna från energiuppmätningen för båda kontoren ingår energianvändningen för uppvärmning av tappkallvattnet tillsammans med energianvändningen som går åt för uppvärmningssystemet. Detta beror på att energianvändningen som går åt till uppvärmning av tappkallvattnet är väldigt liten och inte har någon större påverkan på den totala energianvändningen för kontorsbyggnader i jämförelse med till exempel bostäder.
9.1.4! Solenergi!!
Fönsterstorlek och fönstrens placering i klimatskalet har stor betydelse för hur omfattande solinstrålningen blir i byggnaden. Placering av fönster både i sidled och höjdled har stor betydelse för dagsljusinsläppet (se figur 9–2).
Båda de undersökta byggnaderna är placerade i stan där det finns omgivande byggnader på långt avstånd vilket innebär att det finns möjlighet för solinstrålning. Kontor 2 som är ett tilläggsbyggt fjärde plan på en befintlig byggnad har större möjlighet för solinsläpp. Detta beror på att den nya fjärde våningen ligger på en hög nivå jämfört med de omgivande byggnaderna, vilket också ger möjlighet till solinstrålning genom byggnadens glaspartier.
Kontor 1 har en fönsterarea som utgör 13 % av den totala golvarean och kontor 2 har 31 % fönsterarea av den totala golvarean. Att kontor 2 har en mycket större fönsterarea jämfört med kontor 1 beror på att kontoret har många glaspartier på ytterväggarna och taket. Detta kan vara orsaken till att kontor 2 använder mycket komfortkyla för att kyla ner kontoret under månaderna maj - augusti (se figur 9–7 nedan). Kontor 2 har använt 70 % mer energi för komfortkyla än kontor 1 (se figur 9–2 ovan). Detta kan bero på att kontoret har en konstruktion av glaspartier, vilket leder till mycket solinsläpp under soliga dagar. Under dessa soliga dagar kan värme transformeras in genom glasen och temperaturen inomhus stiger, vilket medför att temperaturen måste sänkas till fredsställande nivå med hjälp av komfortkylsystemet.
I Miljöbyggnads certifierings indikatorer har hänsyn både till solavskärmning och dagsljusinsläpp tagits. Tanken är att säkerställa en rimlig glasarea och solavskärmning för termiskt klimat sommartid, men även att kunna uppmuntra val av passiva lösningar som solavskärmning för att minimera användning av komfortkyla. Vanliga åtgärder vid för mycket solinsläpp är alltså solavskärmning, persienner eller fasta solskydd som kan användas under varma dagar.
!
Figur 9-2 Bilden till vänster visar ett fönster som är lågt placerat. Bilden visar att denna placering ger mindre dagsljusinsläpp jämfört med fönster som är placerat högre i fasaden, som på den högra bilden.
50