• Barnombudsmannen (2019). Vem bryr sig - när samhället blir förälder. Barns röster
om att växa upp i den sociala barnavården. Stockholm: Barnombudsmannen.
• Bolin, A. (2018). Organizing for agency: rethinking the conditions for children’s participation in service provision. International Journal of Qualitative Studies on
Health and Well-being: Equal Health. 13(4), ss. 1-10. DOI:
10.1080/17482631.2018.1564515
• Bijleveld, G. v. G., Dedding, C. W. M., & Bunders-Aelen, J. F. (2015). Children’s and young people’s participation within child welfare and child protection services: A state-of-the art review. Child & Family Social Work,1 – 10. doi:10.1111/cfs.12082 • Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF- FS 2020:12) om allas
ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. Stockholm: Socialdepartementet.
• Graneheim Hällgren, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in
nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 2 4(2), ss. 105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
• Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm:
Socialdepartementet.
• Larsson, M. & Hultman, E. (2019). Barns rätt till delaktighet vid beslutsprocesser inom den sociala barnavården. Vad betyder barnkonventionen och den rättsliga utformningen för tillämpningen i praktiken? BARN. 37(3-4 ), ss. 85-101. DOI: https:// doi.org/10.5324/barn.v37i3-4.3381
• Leviner, P. (2018). Barnkonventionen som svensk lag - en diskussion om utmaningar & möjligheter för att förverkliga barns rättigheter. Förvaltningsrättslig Tidskrift. 2018(2), ss. 287-311. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1189448/
FULLTEXT01.pdf
• Pölkki, P., Vornanen, R , Pursiainen, M. & Riikonen, M. (2012). Children's
Participation in Child-protection Processes as Experienced by Foster Children and Social Workers. Child care in practice. 18(2), ss. 107-125. DOI:
10.1080/13575279.2011.646954
• Seim, S. & Slettebø, T. (2017). Challenges of participation in child welfare. European
Journal of Social Work. 20(6), ss. 882-893. DOI: 10.1080/13691457.2017.1320531
• Socialtjänstförordning (2001:937). Stockholm: Socialdepartementet.
• Socialtjänstlag (2001:453). Stockholm: Socialdepartementet.
• Socialstyrelsen (2019). Barns behov i centrum, BBIC https://www.socialstyrelsen.se/ stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/barns-behov-i-centrum/ [2020-06-05]
• Socialstyrelsen (2019). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2018.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/ statistik/2019-8-6261.pdf
• Socialstyrelsen (2015). Bedöma barns mognad för delaktighet. Kunskapsstöd för
socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/ kunskapsstod/2015-12-22.pdf
• Socialstyrelsen (2018). Att samtala med barn. Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso-
och sjukvården samt tandvården. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/ sharepointdokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-11-14.pdf
• Socialdepartementet (2018). Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter. (Regeringens proposition 2017/18:186). Stockholm: Regeringskansliet. https://
www.regeringen.se/4952fa/contentassets/ccaccfb483374099bdb045f96f7ca0bb/ inkorporering-av-fns-konvention-om-barnets-rattigheter-2017_18_186.pdf
• Tryggvason, N.(2018). Att säga sitt och höra till - en internationell studie om barns
delaktighet i familjen. Diss. Göteborgs universitet. Göteborg: Univ. https:// gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/54983/1/gupea_2077_54983_1.pdf
• Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
Bilaga 1.
Intervjuguide• Vad tänker du kring barns rätt till delaktighet när det kommer till familjehemsplaceringar?
• Hur ser du på att barn som grupp ska ha rätt att vara delaktiga? • Varför är det så viktigt att barn är delaktiga?
• Hur upplever du balansen mellan barns rätt till delaktighet och behovet av skydd? • Hur hanterar man situationer när dessa motsäger varandra?
• Upplever du att relationen mellan socialarbetare och barn spelar roll för delaktigheten? • Vad innebär det att göra barnet delaktig?
• Tänker du att innebörden av delaktighet kan skilja sig mellan socialarbetare och barn? • Vad är viktigt att tänka på när man ska hålla samtal & möten om barnens situation
utifrån delaktighet?
• Hur gör man i de fall barnet inte vill delta i möten?
• Hur upplever du att föräldrarnas eller andra vuxnas närvaro inverkar på barn i samtal med barn?
• Vilka faktorer anser du vara viktiga för du ska känna dig trygg i hur du ska samtala med barn?
• Hur ser man till att det som barnet uttrycker faktiskt får ta plats/ får vikt (i beslutprocesser till exempel)?
• Hur kan man förvissa sig om att barnen känner sig delaktiga?
• Vad skulle du nämna för faktorer som möjliggör/hindrar barns delaktighet?
• Hur upplever du de verktyg, riktlinjer och stöd som finns för att göra barn delaktiga? • Anser du att det finns några förbättringsområden?
• Vad tror du att lagstiftandet av barnkonventionen kommer göra för skillnad i socialtjänstens arbete med barns delaktighet?
Bilaga 2.
Informationsbrev Hej!Vi är två socionomstudenter från Linnéuniversitetet som nu skriver vår kandidatuppsats i socialt arbete. Vi vore väldigt tacksamma om du vill medverka i vår studie, då vi utifrån socialsekreterares perspektiv vill lära mer kring delaktighet hos barn som placeras i
familjehem. Vi önskar en intervju med handläggare inom barn och familj, fysiskt eller över telefon vilken beräknas ta cirka 45 - 60 minuter.
Vi planerar att genomföra våra intervjuer under april månad, vi anpassar oss dock i övrigt gärna efter en tid som passar dig och dina önskemål om plats för intervju.
De personer som intervjuas kommer att hållas anonyma genom hela uppsatsen och även vid publicering. Våra intervjupersoner kommer att få lämna sitt samtycke till att delta. Men kan när som helst välja att avstå, vilket också gör deltagande helt frivilligt. Det som framkommer i intervjuer kommer endast att användas i vår uppsats.
Under intervjuerna kommer vi båda att delta. Vi vore tacksamma för svar så snart som möjligt.
Vid frågor, kontakta oss gärna!
Bilaga 3.
Exempel på innehållsanalys från samtliga teman:Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Kategori Tema
”Jag har ju erfarenhet av att barnen ofta... likställer delaktighet med att bestämma. Jag har ju hört det nu sen barnkonventionen blev lag också att ’nu får vi vara med och vara delaktiga, så nu vill jag att det ska bli såhär’ och… det är ju inte så enkelt. Så dom nöjer sig inte alltid med att delaktigheten handlar om att få uttrycka sig eller att få information eller att få vara med på tåget så utan... 'får jag inte bestämma så är jag inte delaktig” Barnet kan se på delaktighet på ett annat sätt än vad socialsekreteraren gör och likställer delaktighet med att få bestämma. En skild uppfattning om vad delaktighet innebär kan påverka känslan av att vara delaktig Skilda meningar om delaktighet och möjlighet att känna sig delaktig
Delaktighetens betydelse
”Det behöver ju finnas en relation för att det ska finnas en
fungerande och sund delaktighet. Finns det inte en relation, hjälper det inte hur mycket utrymme man ger barnet för delaktighet, för det är ändå inget utrymme som barnet är intresserad av att ta.”
Relationen kan påverka i vilken utsträckning barnet kan vara delaktig Relationen kan påverka möjligheten till delaktighet Relationens betydelse och barnets möjlighet att vara delaktig Relationens betydelse ”Alltså, någonstans går det ju över till att ju mer delaktig man blir desto större ansvar måste man också ta, och dit vill man ju inte komma när det gäller barnet utan det är ju vi som ska ha ansvaret, dom vuxna.”
Barnets delaktighet kan påverkas av att socialsekreteraren inte tycker att barnet ska ha för mycket ansvar. Bilden av ansvar kan påverka barnets möjlighet till delaktighet Ansvar och barnets möjlighet till delaktighet Ansvarets betydelse
”Det är alltid vi till syvende och sist som har, tycker ju ofta barnet och familjerna, som har försatt dom i den situationen dom är i liksom. Det är lätt att man blir syndabock”
Barnet och familjens bild av socialtjänsten kan vara negativ Bilden av socialtjänsten kan påverka barnets möjlighet till delaktighet Bilden av socialtjänsten och möjlighet till delaktighet Bilden av socialtjänsten & dess betydelse
”Och det märker man ju också i det här med BBIC som är vårat arbetssätt som ska genomsyra hela vårat arbete. Från det att det kommer in en anmälan eller en ansökan till oss via
utredningsprocessen. Sen om det blir en insats i form av en familjehemsplacering så har ju vi.. det grundar sig på barns rätt. Barnkonventionen, delaktighet, och alla de steg vi tar. Samt dom formulär som vi har kopplade till BBIC”
Socialtjänsten använder sig av verktyg så som BBIC i sitt arbete med barns delaktighet Socialtjänstens verktyg kan påverka möjlighet till delaktighet Verktygens betydelse för barnets möjlighet till delaktighet Verktygens betydelse
”Men det är ju också det där liksom att man lyssnar ju på vad dom säger och sen är det ju inte säkert alla gånger att man ändå kan uppfylla det barnet tycker och tänker som du sa om det här med kontra skydd då.”
Barnet kan ha åsikter som inte alltid går att möta i förhållande till skyddsbehov Skyddsbehov kan påverka barns möjlighet till delaktighet Skyddsbehovet och barnets möjlighet till delaktighet Skyddsbehovets betydelse “... när dom blir 15 år, och dom dessutom blir del i mål, eller alltså, då är dom ju med, dom får bestämma på ett helt annat sätt. Så. Men dom ska ju fortfarande vara lika delaktiga, men dom kan ju inte få sin vilja igenom lika mycket om dom är så små kanske”
Hur gammalt barnet är kan påverka deras möjlighet att vara med och
bestämma och få sin vilja igenom i vården Ålder kan påverka möjlighet till delaktighet Åldern och barnets möjlighet till delaktighet Ålderns betydelse