www.communities.gov.uk/publications/…/greenspacesbetter3
www.forsakringskassan.se www. socialstyrelsen.se/ ekonomisktbistand/barnperspektiv www.infovoice.se
www.ne.se/agens
www.vr.se/etik/publikationer och riktlinjer
91
Bilaga 1: INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor:
1. Hur gammal är du? 2. Hur stor är din familj?
3. Hur många rum är det i er lägenhet? 4. Hur många toaletter har ni?
5. Vem eller vilka delar du rum med? 6. Hur delar resten av familjen på rummen?
Frågekluster 1: Hur hanterar barnen trångboddheten i sin vardag? 1. Finns det någon del av rummet som är din del? Beskriv den! 2. (Om ja) Vet alla i familjen att det är din plats?
3. (Om ja) Vem bestämde att det skulle vara din plats? 4. (Om ja) Har du några saker där som är bara dina? 5. (Om nej) Hur kommer det sig?
6. (Om nej) Vill du ha en egen plats?
7. (Om nej) Hur gör du om du vill vara ifred? 8. Kan du ta hem kompisar?
9. (Om nej) Hur gör du om du ändå vill träffa kompisar?
10. (Om ja) Vad gör du och kompisarna när ni är hemma hos dig? 11. Hur gör du läxorna?
12. Hur sover du om nätterna?
13. Hur gör du om du blir arg på någon i familjen? 14. Berätta om en vanlig morgon hemma hos dig? 15. Berätta om en vanlig dag efter skolan?
16. Vad kan du göra om det känns som att det är för många människor hemma? 17. Finns det något som är särskilt bra med att dela rum med syskon/släktingar? 18. Finns det något som är särskilt dåligt med att dela rum med syskon/släktingar?
92 Frågekluster 2: Hur förstår barnen trångboddheten, det vill säga på vilket vis reflekterar de kring vad det betyder att ha liten plats?
19. Hur kommer det sig att du delar rum med X antal syskon/släktingar? 20. Bor andra barn som du bor?
21. Kan du och din familj bo på något annat vis? (Förslag: flytta till landet, köpa hus, hyra hus, flytta till hemlandet)
22. Vad tycker du om att bo trångt?
23. Pratar ni hemma i familjen om hur ni bor? Vad säger dina föräldrar då? 24. Vad gör din mamma och pappa om dagarna?
25. Vad kan det bero på att man bor trångt?
26. Hur kan man hjälpa familjer som vill bo större/ha flera rum? 27. Vem ska hjälpa sådana familjer?
28. Hur ska du bo när du blir stor? 29. Varför just på det viset?
30. (Vid negativa framtidsutsikter) Vad skulle behövas för att du skulle kunna bo som du ville?
31. (Vid positiva framtidsutsikter) Berätta om hur ditt hus/lägenhet skulle se ut! 32. Ska du ha familj när du blir stor?
33. (Om nej) Varför inte?
34. (Om ja) Hur många barn vill du ha? Varför just det antalet? 35. (Om ja) Ska dina barn dela rum med varandra?
Frågekluster 3: Hur talar barnen om sin materiella situation och om sitt nätverk? 36. Delar dina kompisar också rum med syskon eller släktingar?
37. Brukar du prata med dina kompisar om hur ni bor? 38. (Om nej) Hur kommer det sig att du inte berättar? 39. Brukar du och dina föräldrar prata om att ni bor trångt? 40. Vilka vet att ni bor trångt?
41. Vet dina lärare att du delar rum med flera syskon/släktingar? 42. (Om nej) Hur kommer det sig att du inte berättar?
43. Tänker du ofta på att ni bor trångt? 44. (Om ja) Vad tänker du på då? 45. Vad har du för leksaker på ditt rum? 46. Saknar du några leksaker?
47. Vad gör du på din fritid? Har du några hobbies? 48. (Om nej) Finns det något du skulle vilja göra?
93 49. (Om det finns önskemål) Vad behövs för att du ska kunna börja med den
aktiviteten?
50. Om du får bestämma helt över en eftermiddag efter skolan, vad gör du då? 51. Vad gör du på helger eller lov?
52. Är det roligast att leka hemma hos dig, hos nån kompis eller utomhus? 53. Vill barn ha eget rum, tror du? Varför? Varför inte?
54. Vad kan man göra när man har eget rum som man inte kan göra om man delar? 55. Vad kan man göra om man delar rum som man inte kan göra om man har eget rum?
94
Bilaga 2: INTRODUCERANDE BREV
Hej!
Mitt namn är Kristina Alstam, jag är socionom och just i färd med att påbörja arbetet med en mastersuppsats på masterprogrammet på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Studien ska handla om barns upplevelser av att vara trångbodda. Området är intressant av flera skäl. Trångboddhet sett ur barnets perspektiv är ett inte särskilt beforskat område och ändå lever en
relativt stor andel barn just så. De flesta storstadskommuner tycks ha svårigheter att verkligen adressera problemet – det tar tid att få fram stora lägenheter och stora lägenheter är som bekant dyra, vilket i sin tur betyder att flertalet stora familjer ändå inte har råd med dem. Problemet har många bottnar; det handlar om socialpolitik, stadsbyggnation och urbanisering, segregation, etnicitet och klass. Trångboddhet är inte per definition ett socialt problem men genererar trots det svårigheter – hälsoproblem, svårigheter att ta hem kamrater, hög ljud- och konfliktnivå i hemmet,
försämrade skolresultat etc.
Mitt perspektiv kommer att vara på barnets aktörsskap. Det betyder att jag skulle vilja rikta uppmärksamheten på barnets kompetens och de strategier det utvecklar för att exempelvis
klara att dela rum med många syskon eller släkringar. Jag vill också veta vad barnet tänker om att bo trångt; vad det kan tänkas bero på och vad
barnet tycker man kan göra åt det, samt om det finns försvårande eller förmildrande omständigheter kring trångboddhet.
Jag söker nu informanter som vill delta i studien som baseras på individuella intervjuer och
vänder mig därför till Er. Deltagande barn bör vara mellan 8 och 14 år. De barn som vill delta kommer att intervjuas under cirka en timme, på en plats jag
överenskommer med barnet.
All information hanteras konfidentiellt och personuppgifter maskeras i presentationen av studien. Det är tillåtet att när som helst dra tillbaka sitt medgivande att delta.
Barnen behöver inte svara på frågor som de uppfattar som svåra eller obehagliga. Då barnen är omyndiga, behöver jag målsmans tillstånd att genomföra intervjuerna. Utan
detta medgivande kan jag inte genomföra intervjuerna.
Det är dock mycket viktigt att barnen tillfrågas om lusten att delta före målsman kontaktas!
Det måste stå barnen fritt att välja att delta eller avböja utan att känna sig tvingad av någon. Om barnen eller deras föräldrar önskar träffa mig före de beslutar om de vill delta, går det naturligtvis bra.
Uppsatsen kommer att få feedback via opposition på Institutionen för socialt arbete och kan efter att den är färdig komma att skickas till intresserade institutioner som exempelvis
skola eller Socialtjänst. Min förhoppning är att via Er få hjälp att etablera en första kontakt med barnen.
95 För verifikation av mig och studiens frågeställning, kontaktas min handledare: Maren Bak, docent på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Hon nås bäst på:maren.bak@socwork.gu.se
Vore mycket tacksam för kontakt!
Med vänliga hälsningar Kristina Alstam
96
Bilaga 3: BESKRIVNINGAR AV BARNENS FÖRORTER
Bergsjön är ett av Göteborgs kommuns stadsdelsnämndsområden. 2007 bodde här drygt 15 000 invånare. 90 % av invånarna har utländsk härkomst.
Biskopsgården är en stadsdel på Hisingen i Göteborg. Man hade drygt 25 500 invånare år 2005, flertalet av utländsk härkomst.
Hjällbo är en del av Angered med 7 213 invånare nordost om Göteborg. 2009 hade 90 % av invånarna invandrarbakgrund. Hjällbo är Sveriges mest invandrartäta område.
Gårdsten ligger på Gårdstensberget i Angered. Stadsdelen hade 2007 drygt 7 500 invånare, majoriteten med utländsk härkomst. Området har varit föremål för omfattande sociala och arkitektoniska förändringar med början 1997.
Kortedala, är en av Göteborgs 21 stadsdelsnämnder. I Kortedala bor drygt 26 600
personer, många med utländsk härkomst. Kortedala är byggt som en satellitstad till Göteborg.