Eleven i fokus

Frågorna som vi ställt till pedagogerna kring denna rubrik handlar om hur eleverna i klassen möter historia i undervisningen och vilka tankar pedagogerna har kring individualisering i ämnet.

När Eriksson frågar Johanna hur hennes elever möter historia eller ett historiskt perspektiv i undervisningen vet hon inte riktigt hur hon ska svara. Hon säger att eleverna möter historia genom de teman som de arbetar med och ibland när de har nutidsorienteringen på fredagarna eller diskuterar nyheter. Men hon svarar inte på hur de möter historia, alltså på vilket sätt. Eriksson ställer frågan igen och förklarar hur hon menar. Då säger Johanna att hon inte tror att hennes elever vet vad historia är. Hon tror att historia för dem är en saga, en berättelse om något som har hänt förr. Maries elever däremot är väldigt intresserade av historia. De har under sin skoltid

arbetat mycket med historia på ett roligt och kreativt sätt. Därför, menar Marie, har eleverna en positiv inställning till ämnet. Eleverna som Kristina undervisar tycker att historia är spännande. I hennes undervisning berättar hon, läser högt och de pratar mycket om historia. Ofta är dessa berättelser eller diskussioner plockade ur den lärandesituation som eleverna befinner sig i just för stunden. Det kan vara att de är ute och en elev hittar ett föremål som skulle kunna vara en kvarleva från gamla tider. Eleverna får sedan individuella uppgifter att göra som knyter an till det de pratat om.

Anna verkar inte alls förstå frågan om hur hennes elever möter historia i

undervisningen och berättar istället om ett projekt hon gjorde med en annan klass. Johansson förklarar närmare vad meningen med frågan var, men Anna verkar ändå inte förstå vad som menar med historiskt perspektiv. Hon svarar ändå någorlunda ”rätt” på frågan eftersom hon beskriver ett projekt som hon gjorde med föregående klass. Däremot verkar hon inte veta vad vi är ute efter. Inte heller Calle besvarar frågan så som vi föreställt oss, han beskriver vad de har läst och tycker att han redan besvarat den frågan tidigare i intervjun. Johansson funderar på om frågan är för svår eller dåligt formulerad, men bestämmer sig för att testa den på Britt också. Hon svarar ungefär som Anna, att de jobbar med olika materiel och försöker se filmer och söka fakta på internet.

På frågan om individualisering menar Johanna att hon tror det är svårare att individualisera historieundervisningen än kärnämnena. Hon tillägger att individualiseringen kan bestå i olika höga krav på prestationer inom ämnet. Marie är av en annan åsikt. Hon anser att individualisering inte bör vara svårare i historia än i något annat ämne. Hon utgår ifrån målen i styrdokumenten och anpassar dessa på var enskild elev och dess kunskapsbehov. Eleverna får utifrån ett eget intresse skapa något inom ämnet. Ett exempel Marie gav var följande; låt oss säga att eleverna ska arbeta med vikingatiden. Spelrummet och möjligheterna är enorma för att individanpassa undervisningen. Att i en vecka leva som vikingar – klä sig som dem, laga mat ute och så vidare låter varje elev uppfylla sina personliga mål. Eleverna lär sig ta ansvar och öva sig i att samarbeta. För Kristina är individualisering

nödvändigt eftersom den grundläggande förförståelsen är olika hos eleverna. Det går att utgå och arbeta kring samma ämne eller tema men eleverna måste erbjudas individanpassade uppgifter och ett materiel som är relevant. Anna är inne på samma

svar som Marie, att göra uppgifter i grupper där var och en tar ett eget ansvar för vad man kan klara av att uträtta. Om man inte gör grupparbete tycker hon att man kan göra ungefär likadant eftersom hon anser att man på mellanstadiet bör kunna ta en del ansvar för sitt eget lärande. Calle svara som förut, att han låter alla jobba med samma ämne fast efter deras förutsättningar. Han vill till exempel att alla ska veta vem Gustav Vasa var, men alla kan inte lära sig lika mycket om honom eller om

tidsepoken han levde i. Britt förklarar individualiseringen, som hon tolkar begreppet, med dessa ord; ”Jag brukar låta alla prova allt, om de inte är lika duktiga motoriskt som andra, så gör man så gott man kan. Jobbar de i grupper så väljer man det som är mest... Sympatiskt”.

6.4 Metoder

Frågorna som vi ställt till pedagogerna kring denna rubrik handlar om vad pedagogen använder för materiel i sin undervisning och hur de sen utvärderar och bedömer sina elever efter genomförda arbeten. Vi frågar om pedagogerna anser att det finns tydliga mål/områden att arbeta efter, som eleverna ska lära sig. Vår sista fråga till

intervjupersonerna är vilka områden alt. processer som de anser vara viktigast inom historia att undervisa om.

6.4.1 Tillvägagångssätt i undervisningen

I sin undervisning använder sig Johanna av Internet och det materiel som finns på skolan som till exempel läroböcker, stenciler, uppslagsböcker, skönlitteratur etcetera. Johanna tar även tillfällena i akt och utnyttjar utomhusmiljön. Utomhusmiljön på skolan är en park med en spännande historia som än idag gör sig ständigt påmind. Då parken har ett gediget utbud av växtliv förlägger Johanna en stor del av

undervisningen där. I samband med detta får eleverna även möta sin lokala historia genom historiska berättelser. Det materiel Marie använder sig av i sin undervisning är allt som hon kan få tag på. Då hon utgår ifrån styrdokumenten anpassar hon sedan materielen till de tänkta lektionstillfällena. Hon använder sig av materiel som läromedel, stenciler, spel men även av metoder som teater, musik och

utomhuspedagogik. Liksom Johanna använder sig Marie av den historiska parken som är ansluten till skolan. Genom historiska berättelser kan eleverna själva genom

pedagogiskt drama spela upp händelser och få en god förståelse för sin lokala historia. Kristina har inget specifikt materiel utan använder lite av varje beroende på vad syftet

är. Mycket av hennes materiel har hon ärvt av sin mamma som har jobbat som lärare i många år. Hon samlade på sig mycket materiel under åren och har gjort det mesta själv.

Britt utnyttjar datorerna en hel del eftersom deras skola är väldigt datortät. De har även satsat på att ha projektorer i varje klassrum vilket underlättar om någon till exempel hittar en filmsnutt eller bild på internet som de vill dela med sig av till hela klassen. Annars tror hon att det lätt hade runnit ut i sanden om man skulle behöva boka salar med teknisk utrustningen som behövs. Att ha projektorn lättillgänglig blir, som nämnt, en fördel. Undervisningen kan bli spontan och leda till vidare

diskussioner kring ett ämne. Att visa en bild på till exempel Bockstensmannen och berätta den lokala sägnen om honom då eleverna har geografi och läser om Halland är ett sätt för Britt att undervisa i historia. Hon säger även att vad som helst i princip går bra att lägga fram om eleverna ska bygga någonting eftersom de är väldigt

fantasifulla. Calle använder främst läroböcker och uppslagsverk i sin

historieundervisning. Han tycker även att datorer och internet är till stor hjälp och ser gärna att eleverna använder sig av nationalencyklopedin på nätet. Anna pratar åter igen om ett tema hon haft med en annan klass när hon ska besvara frågan om vad hon arbetar med för materiel, vilket inte tillför speciellt mycket till vår undersökning. Johansson försökte återigen förklara genom att ge exempel på materiel, men fick fortfarande en utläggning om detta tema som verkar vara speciellt för henne.

6.4.2 Utvärdering

För att utvärdera sina elever använder både Johanna och Marie sig av en personlig utvecklingsplan. Det är en individuell utvecklingsplan med ett skriftligt omdöme.65 Johanna låter även eleverna utvärdera sina egna insatser och undervisningen som helhet. Därigenom gör Johanna en självutvärdering.

Efter varje större tema eller arbetsområde gör Maries elever en utvärdering av själva temat och deras egen insats. Utifrån dessa kan Marie avgöra vad eleverna lärt sig. Ibland har Marie utformat prov som eleverna får göra och då kan hon på detta sätt testa deras kunskap. Andra gånger får eleverna dramatisera något ur ett valt

arbetsområde. För att knyta an till vikingatiden, så kan eleverna få dramatisera olika frekvenser tagna ur en dag i en vikingaby. På detta sätt ser Marie om eleverna tagit till sig och lärt sig något av hennes undervisning. Då Kristina har en liten klass med så få elever kan hon vara närvarande och uppmärksamma varje elev under pågående arbete. Detta gör att processen i och resultatet av arbetet blir ganska tydlig. Hon utvärderar själv olika moment genom att föra anteckningar om varje barn kontinuerligt men också genom gemensamma muntliga utvärderingar tillsammans med barnen.

Alla de pedagoger som Johansson intervjuat använder sig av en så kallad ”PU-bok”. PU står för ”personlig utvärdering” och detta gör alla barn varje vecka på skolan. Alla barn har varsin bok. Varje måndag skriver de en veckoplanering och varje fredag utvärderar alla individuellt hur veckan har gått. Utöver detta så utvärderar

pedagogerna vissa enskilda teman eller områden lite olika. Anna har till exempel ibland skriftliga prov eller muntliga utvärderingar med hela klassen där eleverna får tycka till. Britt brukar be sina elever göra skriftliga omdömen som de lämnar in anonymt så att det inte blir så att de hakar på varandra utan verkligen säger vad de tycker. Calles klass redovisar ofta sina arbeten i Power Point och får alltid respons direkt efter avslutad redovisning av både honom och de klasskamrater som vill kommentera framförandet.

6.4.3 Mål från styrdokument

Johanna tycker att det finns fler tydliga mål än områden som eleverna ska lära sig. På skolan där hon arbetar använder de skriftliga omdömen där det är tydligt uppsatta mål från kursplanen. Som Marie tidigare nämnt så utgår hon ifrån styrdokumenten. Detta gör att hon anser att det finns tydliga mål/områden som eleverna ska lära sig. Även Marie använder sig av skriftliga omdömen. Kristina tycker helt tvärt om. Hon menar att målen är rätt luddiga och mycket tid går åt att tolka på olika sätt. Detta håller Calle med om och tycker att målen är riktade till läraren snarare än eleven. Eftersom det bland annat står ”betydelsefulla historiska händelser” i kursplanen för historia, så tycker han att är det mycket upp till honom vad som ska läras ut. Däremot upplever både Britt och Anna att målen är mycket tydliga och lätta att jobba efter.

6.4.4 Undervisningsområden

ansåg som viktiga att ta upp. Johanna svarade hon att hon inte visste. Det fanns inget speciellt för henne som hon tyckte var viktigt. Men till sist svarade hon: Andra världskriget. Mycket som Marie väljer att undervisa om är även hennes egna

intressen. Men för Marie handlar det om att skapa en medvetenhet hos eleverna då det gäller historieundervisningen. Att de ska förstå den tid som varit och relatera till sig själva, så för Marie och hennes elever är all historia viktig. Kristina tycker att vårt svenska kulturarv är ett viktigt område. Men det viktigaste när det gäller ämnet historia är att försöka att väcka ett intresse hos eleverna och att inse att även

färdigheter som inte är mätbara är viktiga. Hennes upplevelse är att alltför många har fastnat i ett arbetssätt där mätbara fylleriuppgifter härskar historieundervisningen. Hon är ett stort fan av upplevelseundervisning där eleverna får prova, uppleva och reflektera.

Calle tycker att det är viktigt att eleverna ska veta hur och när Skåne blev svenskt samt något om Gustav Vasa. Britt och Anna håller med om Skåne-delen och Anna tycker även att Sveriges kungars historia är viktig eftersom hon tycker att landets utveckling hänger med som en röd tråd automatiskt. Hur Skåne blev svenskt tycker Britt är viktig, eftersom det betonar deras egen historia. Johansson frågade alla tre pedagogerna hur relevant denna undervisning blir för alla elever som inte är från Sverige eller ens Europa. Om de tänker på hur deras identitetsbild blir om de bara får läsa historia om landet de lever i nu men inte därifrån de härstammar. Anna sa att den eleven som har utländskt ursprung från hennes klass inte ville sticka ut från mängden så hon gör det alla andra gör. Calle inser att svensk historia kanske inte alltid är så relevant för alla hans elever men håller fast vid att man ändå ska veta vem Gustav Vasa var, oavsett. Britt tycker att eftersom de i sexan läser om Columbus och Magellans upptäcktsresor så får man in mycket av övriga världen i det.