Elevens historiemedvetande

Frågorna som vi ställt till pedagogerna kring denna rubrik handlar om vad det är som styr innehållet i intervjupersonens undervisning i ämnet historia. Vi frågar efter hur omgivningen används och vad som styr valen för kunskapsinhämtande metoder för undervisningen. Intervjupersonen får även beskriva hur och om de har inkluderat historia eller använder sig av historiskt perspektiv i sin undervisning och hur de i så fall valt att göra det. En fråga handlar om hur de som pedagoger tänker kring undervisning i historia på mellanstadiet.

6.2.1 Vad styr innehållet i undervisningen?

Maries känner sina elever väl och detta speglar undervisningen, då hon vet hur hon ska planera den för att nå fram till alla elever på bästa sätt. Det som styr innehållet i Maries undervisning i historia säger hon är kursplanens mål och hennes samt

elevernas stora intresse. Det som styr innehållet i Kristinas undervisning är framförallt barnens förförståelse för de olika delarna som de arbetar med. Det är stora skillnader på förkunskaper och förståelse inom gruppen. Anna och Britt utgår från läroplanen och skolans mål när de ska planera sin historieundervisning. Britt jämför med ”förr”, att man inte gör på samma sätt längre. Hon menar att eleverna nu får välja vad de är intresserade av, inom vissa ramar, och sedan läsa in sig på det. Så upplevde hon inte att det gick till förr, då skulle alla göra samma saker. Calle utgår från årtal där han börjar med forntiden i trean och har hitintills arbetat sig fram till Gustav Vasa. Till våren ska klassen börja med frihetstiden. De håller alla i historieundervisningen själva trots att någon annan i arbetslaget kanske har bredare kompetens inom detta område.

Pedagogerna Johanna och Marie tar även mycket hjälp av de övriga lärarna på skolan och de i sitt arbetslag som har en annan kompetens än vad de själva har. De använder sig också mer än gärna av sin omgivning i form av studiebesök på museer eller bara en lektion i den anrika parken som skolan är belägen i. För Kristinas del, då skolan har utomhuspedagogik som profil, använder hon utomhusmiljön i stor utsträckning. Skolan är belägen i lantlig miljö och har skog, åkrar, en sjö och kohagar runt knuten. Johanna står inte för någon renodlad historieundervisning. Det överlåter hon till kollegor med SV/SO-utbildning. Hon berättar att historia ingår i den mån det täcker en bit i olika NO-teman som hon håller i. Till exempel så arbetar de just nu med rymdtema.

6.2.2 Kunskapsinhämtande metoder

Det som styr både Johannas och Maries val för kunskapsinhämtande metoder är hur pass många elever de ska jobba med. Vad dessa elever har för kunskapsnivå och vad det finns för tillgång till resurser så som datorer eller annat materiel. Det är elevernas förkunskaper som styr Kristina. Det innebär att metoderna för de som inte

läser/skriver så bra än blir begränsade. De kunskapsinhämtande metoder som hon väljer för sina elever grundar sig dels på hennes egen utbildning och den syn hon har på lärandet och dels på den samsyn skolan har på detsamma. Anna och Britts val av

kunskapsinhämtande metoder baseras på elevernas förutsättningar samt det de tycker är roligt att jobba med. Britt tolkar individualiseringen som såhär; ”det ska inte vara utpekande men man ska ändå hänga med”. Därför försöker hon variera

inlärningssätten för att hitta något som kan passa alla. Anna har upptäckt att hennes klass är väldigt kreativa så hon försöker ha någon sorts praktisk uppgift med i sina teman och lektioner. När barnen läste om vikingatiden så fick de till exempel tillverka vikingaskepp och vapensköldar vilket var uppskattat. Calle gör tvärtom, han

bestämmer undervisningsinnehållet först, sen bryter han ner det till individnivå. Alla gör alltså samma men efter sina egna förutsättningar.

6.2.3 Historiskt perspektiv på undervisningen

De gånger Johanna har inkluderat historia alternativt ett historiskt perspektiv i sin undervisning är de gånger de har arbetat med ett tema. Som hon tidigare beskrivit det, så integrerar hon det i sina huvudämnen matematik/naturvetenskap och får då ett historiskt perspektiv på undervisningen. Marie arbetar väldigt mycket med historia. Ibland får eleverna arbeta med stora renodlade historieteman så som vikingatiden eller liknande. Då integreras de övriga ämnena som matematik och svenska. I andra fall har Marie valt att plocka in historia som ett integrerat ämne i ett tema som rör till exempel geografi eller naturkunskap. Genom ett jultema har Kristina valt att plocka in ämnet historia. Eleverna arbetar med jultraditioner; varför man firar jul och hur man gjorde förr. Johanna har valt att undervisa i historia i teman kring kemi och fysik. Eleverna har då fått arbeta med att läsa och lära om olika uppfinningar och människorna bakom dem. Hon har även arbetat med historia då de har haft tema världen och tema Sverige, då de har belyst import/export, handel mellan länder förr i tiden och så vidare. Marie har i sin undervisning plockat in ämnet historia då de läst till exempel geografi och Sveriges landskap. Marie menar att ämnet har fallit in i undervisningen naturligt, eftersom varje landskap har sin historia. Till exempel att Skåne har varit danskt var spännande för eleverna. Marie har även försökt arbeta i kronologisk ordning utifrån en tidslinje. Eleverna har då fått arbeta med istiden, stelåldern, vikingatiden och så vidare. Arbetet blir kreativt och undervisningen sker genom upplevelser. För Kristinas del har historieundervisningen inte tagit så stor plats än. Detta är främst för att hon inte har jobbat så länge i skolan.

har tagit det som det har kommit. Exempelvis blev det så att när Britts sexa läste om Nordamerika på geografin så dök diskussioner upp om utvandringen från Sverige till Nordamerika. De såg ”Utvandrarna” på film och var på lägerskola i Kårre där man spelat in delar av filmerna. Calle tycker att han arbetar mer ämnesintegrerat snarare än tematiskt. Exempelvis så använder hans klass datorer mycket, så på datorkunskapen får de skriva sina historiearbeten. De gjorde även en bok om sin kommun där varje elev fick skriva varsin sida. Vissa skrev då med mer historisk prägel och andra mer om kommunens förändrade geografi. Anna integrerar inte heller historia i andra ämnen medvetet, hon tycker att tematimmarna som de har varje vecka räcker.

6.2.4 Tankar kring historieundervisning på mellanstadiet

Johanna tror att undervisningen i historia varierar mycket mellan olika skolor. Hon menar att det beror på hur intresserad SV/SO läraren är av att undervisa i renodlad historia. Hon tror att många väljer att integrera historia som ett sidospår eller som ett mindre ämne i stora teman istället för att ha historia som huvudämne för ett tema och integrera de andra ämnena. Marie menar att historieundervisningen i skolan och på mellanstadiet ska skapa mersmak och ett intresse hos eleverna. Eleverna kan i denna ålder fördjupa sig på ett annat sätt i litteratur och få en djupare förståelse för historien. Kristina tänker sig sin framtida historieundervisning i temaform och kanske som storyline, vilket gör att innehållet går att göra väldigt varierande menar hon.