Elevens skyldigheter och krav på medborgarskap

Det andra temat visar att lärarna har en syn på eleverna och elevernas framtida medborgarskap där de antingen fokuserar mer på elevernas skyldigheter och de krav de anser tillkommer medborgarskap, eller på elevernas rättigheter och på att bygga upp elevernas demokratiska självförtroende. I detta kapitel presenteras de lärare som fokuserar på elevernas skyldigheter.

Lärare L6 och L5 lyfter vikten av engagemang och intresse för det som sker runt omkring en. Dessa lärare anser att det är en medborgares skyldighet att ta till sig kunskaper om samhället. L1 menar att det är okej att ha åsikter om saker och ting men

poängterar samtidigt att det är viktigt att kunna motivera det genom kunskap. L1 uttrycker att

det är helt okej att ha åsikter som kanske inte riktigt är politiskt korrekta, så länge man är beredd att ta en diskussion och kan förklara varför man tycker som man gör, då blir det ett aktivt ställningstagande.

Vidare uttrycker också L5 vikten av att eleverna måste ha kunskap för att kunna vara aktiva medborgare. Läraren menar att det är viktigt att inte bara gå på känsla utan att också ha kunskap om hur samhällen är uppbyggda för att kunna diskutera saker och ting. L5 menar därför att det man lär sig på samhällskunskapen är viktigt för att eleverna på sikt ska kunna bli aktiva medborgare.

I samma spår uttrycker L7 vikten av kunskaper om språket. Det kan innebära att eleven lär sig att lyssna när någon pratar, men också bekräftar när någon pratar. Läraren menar vidare att språket är essentiellt för att kunna vara en fungerande medborgare som förstår hur samhället är uppbyggt, vad politik är, och hur man kan påverka.

Allt hänger ihop med förmågan att uttrycka sig, förmågan att lyssna, förmågan att sätta sig in i frågor, vilket är svårt när man är tonåring, att se andras perspektiv.

Läraren anser att det är viktigt att ta sig an kunskapen som förmedlas i samhällskunskapen som innefattar konsumenträtt, att förstå valsystemet och att känna till våra grundlagar. Läraren betonar också vikten av att inte bara fastna i rättighetsprinciper utan att man också förstår att medborgare är med och skapar ett samhälle som styrs av folket.

5.5.1 Traditionell politisk aktivitet

De tillfrågade lärarna som betonar att ett aktivt medborgarskap fokuserar också på elevens politiska skyldigheter där fokus hamnar på att rösta i demokratiska val. I medborgarskapet ingår ett ansvar där man måste ta ställning för olika frågor i samhället. L3 menar att

det värsta som finns är människor som sitter hemma och gnäller och inte går och röstar. Jag bryr mig inte så mycket om vad de tänker, men jag vill att de ska veta hur de kan påverka. Man kan inte sitta och gnälla ena sekunden och sen inte göra någonting. Och för att du ska kunna göra någonting så måste du veta hur du ska göra.

Lärare L1 menar att man har skyldighet att ta ställning till saker och ting i samhället, och för att möjliggöra detta krävs att eleverna har koll på de beslut som fattas och följer dessa

även om de inte gillar dem. Läraren menar att alla människor som ingår i en demokrati har ett ansvar som bland annat innebär att man går och röstar den dagen det är val. Kan man inte sympatisera med något av de partierna som finns, då röstar man blankt. Det handlar i stor utsträckning om vilka signaler man sänder ut som medborgare i en demokrati. Både lärare L6 och L5 uttrycker liknande åsikter om medborgarskapet där de lägger stort fokus på att det måste finnas ett engagemang och intresse för ett aktivt deltagande i en demokrati. L5 menar att: “ett aktivt medborgarskap är engagera sig för sina medmänniskor”.

Lärare L8, som undervisar elever på språkintroduktionsprogrammet, brukar lägga tyngdpunkten vid att det centrala i en demokrati är att man går och röstar när det är val. Läraren menar att många nyanlända elever upplever en känsla av att de lever i en demokrati, men har svårt att tänka sig att de ska ha inflytande i samhället. Därför menar läraren att det är viktigt att få dem att förstå att de också är en del av det demokratiska samhället de lever i. Läraren brukar ta upp ett exempel:

Om alla röstar på Sverigedemokraterna i en kommun så blir det ju Sverigedemokraterna som vinner men om de som inte röstar på Sverigedemokraterna inte tänker sig att min röst räknas, då låter man ju bara det hända. Men om ni som sitter här inne inte tycker som dom, och alla går emot, då får de ju inte den makten de skulle få.

Även L6 pratar om vikten av att lära eleverna hur det svenska valsystemet fungerar, hur det går till när man röstar, hur man kan vara med och påverka politiken och på vilka sätt man kan vara aktiv på. Läraren betonar också att det är viktigt att det blir extra konkret när man ska undervisa nyanlända elever. Läraren försöker uppmuntra alla sina elever till att gå med i ungdomsförbund eller andra organisationer om de upplever ett intresse för politik och samhällsfrågor.

Hur kan jag lära känna svenskar, hur kan jag gå med i ett parti, om du är intresserad, varför går du inte med där?

5.5.2 Kritiskt tänkande

Ännu ett karaktäriserande tema som kunde urskiljas hos de lärare som fokuserade på krav på medborgarskap handlade om att förmågan ha ett kritiskt förhållningssätt. L1 uttrycker det genom att påpeka att det finns en skyldighet att förstå och inte ta saker och ting för

givet för att minska risken för att demokratin ska försvagas. Lärare L6 arbetar med att låta eleverna studera olika samhällsfrågor, titta på olika perspektiv och träna sig i argumentation för att de ska kunna bilda sin egen uppfattning och på sikt delta i de demokratiska samtalen i samhället.

För att kunna vara en aktiv medborgare anser jag att man måste ha kunskaper, och förmågan att dra egna slutsatser och egna tolkningar. Och sen kunna delta och vara aktiv i diskussioner, och det är väl det jag försöker förverkliga med min undervisning.

L5 lyfter de positiva fördelarna med att arbeta med FN-rollspel i skolan eftersom det skapar ett engagemang och en förståelse för hur en del av världen är uppbyggd. Läraren menar att det är ett bra sätt att väcka ett intresse hos eleverna då många elever uttryckt att det är precis sådana frågor de vill arbeta med när de blir äldre.