Vad har eleverna för behov av stöd i sin läs och skrivutveckling? Ebba i skolår ett behöver hjälp med att bli språkligt medveten Det är

framförallt den fonologiska medvetenheten som hon behöver utveckla. 6.1.1 Observation 1 av Ebba

Carina har ett papper med ritade bilder som är rimpar. Det är bil-pil, hatt- katt, myra-fyra. Ebba ska träna sig på att höra att orden slutar på samma ljud. Ebba får berätta vad bilderna föreställer så skriver Carina det under bilden. Hon får stöd genom synen eftersom hon kan se att orden ser likadana ut i slutet. Carina hjälper Ebba med att fokusera ”var” hon ska lyssna d v s i slutet på ordet. Ebba pratar mycket och vill att de ska göra små berättelser om bilderna. Det var en gång en myra som ville ha en fyra o s v. Sedan klipper de ut bilderna tillsammans och spelar memory med rimparen som ska höra ihop. Carina arbetar så att hon får med Ebba både språkligt och rörelsemässigt genom att upprepa och överdriva rimorden så att de hörs tydligt. Samt genom att Ebba får arbeta med öga- hand koordinationen då hon håller i t ex bilen och letar efter pilen. Det blir då en helt annan inlärningsträning än om Ebba bara hade suttit med och tittat på bilderna. Ebba får med sig bilderna hem för att spela med en vuxen hemma. 6.1.2 Observation 2 av Ebba

Carina och Ebba sitter vid ett bord och räknar stavelser i namn genom att slå lätt i bordet på en rad efter varandra. Då är det lättare att se hur många stavelser det är i namnet än när man slår på samma ställe. T ex Siv – slår en gång, Eb ba – slår två gånger, Je ssi cka – slår tre gånger o.s.v. Då kan Ebba höra dels hur många stavelser och dels hur långt eller kort ett namn är. Ebba tycker att det är jätteroligt och hittar på flera namn som de kan räkna stavelser i.

6.1.3 Observation 3 av Ebba

Carina tar ett papper och säger till Ebba att hon ska blunda. Under tiden ritar Carina tre rutor och skriver in bokstäverna S Ä L i vars en ruta. Sedan lägger hon en kloss över varje ruta. Ebba får titta och Carina säger att hon

29

har gömt en säl under klossarna och frågar Ebba om hon vill hjälpa till att leta. Ebba får flytta en kloss i taget och läsa/”ljuda” ut ljuden i ordet säl samtidigt som bokstäverna kommer fram. Här förstärker man genom synen eftersom hon samtidigt får se hur bokstäverna för ljuden ser ut. Sedan tar Ebba initiativet och vill själv skriva ordet A P A och lägger över klossarna och läser/”ljudar” igen. De gör likadant med orden mus och val. Ebba ”trollar” fram djuren och tycker att det är spännande. Hon skrattar mycket och det syns att hon tycker att det är roligt. Sen vill Ebba att Carina ritar djuren och gör små berättelser om dem.

6.1.4 Observation 4 av Ebba

Carina och Ebba läser en kiwibok av svårighetsgrad nr: 1 d.v.s. de lättaste. Boken handlar om Lisa. Carina tränar Ebba på ordbildsläsning där Ebba först ska se och berätta vad som händer på bilderna i boken. Ebba pratar mycket och fantiserar även om vad som händer utanför bilden. Sedan läser de den enkla texten tillsammans som stämmer bra överens med bilden. Sen får Ebba leta efter bokstäverna: I S A L som hon lärt sig. Ebba är ivrig och vill visa att hon kan bokstäverna. Därefter ordbildsläser Ebba själv.

6.1.5 Observation 5 av Ebba

Carina tar fram plastbokstäverna I S A R O. De gör en övning där Ebba får träna på enkel ljudning med de ljud (bokstäver) som hon har lärt sig. De flyttar om bokstäverna och bildar ord som: sa, ros och is. Ebba känner mycket på bokstävernas form och ljudar ihop bokstäverna till orden is,ros och sa. Carina tar ett papper och skriver: Ebba sa is. Sen skriver hon: Ebba sa ros. Ebba visar intresse och vill själv också skriva. Sen vill hon att Carina ritar bilder till orden. Ebba får med sig meningarna hem och träna på tillsammans med en vuxen.

6.1.6 Observation1 av Ebba i grupp:

Carina, jag och tre elever sitter på stolar i en ring. Dagens bokstav är G. Carina läser ur G-boken som handlar om en gris. För att det ska vara lekfullt för eleverna så läser hon ”humhum” på ordet gris så att eleverna får gissa vilket djur sagan handlar om. Det tar inte lång stund förrän de har listat ut vilket djur det är. Ebba är ivrig och har många förslag att komma med. Carina läser boken igen och pekar med fingret på orden så att eleverna kan följa med.

Carina tar fram bokstaven G i plast. Eleverna får spåra med en kula som rullar i en skåra i bokstaven. Kulan visar hur bokstaven ska formas när man skriver den. De får även spåra med fingret i skåran. Sen spårar de med

30

fingret på bokstaven G i sandpapper. Ebba är intresserad och vill känna mycket på sandpappret. Hon gör rörelsen noggrant. Carina tar fram en hemlig låda som hon lägger saker i som börjar på den bokstav de ska arbeta med. Eleverna får turas om att öppna. Inuti ligger det en låda till och ännu en låda. Eleverna får gissa vad det kan vara i innersta lådan. I dag låg det en gris i lådan.

Carina skriver stora och lilla g på tavlan. När hon skriver skojar hon och säger att lilla g går ner i källaren och hämtar glass. Eleverna tycker att det är roligt och vill att hon ska rita lite glasskulor på bokstaven. Sen får eleverna gå fram en och en till tavlan och fylla i det G som Carina skrivit för att känna rörelseriktningarna av stora och lilla G. Rörelsen registreras av muskelsinnet i handen och kopplas vidare till muskelminnet d.v.s. det kinestetiska minnet. Därefter tar Carina fram elevernas Trulleböcker. Carina och eleverna letar tillsammans i innehållsförteckningen efter bokstaven G. Eleverna ska lära sig att hitta själva så småningom. Sen får de gå och sätta sig vid vars en bänk. När de ska börja arbeta i sina böcker är Ebba ivrig och vill börjar direkt. Det märks att hon tycker att det är roligt. När de arbetat ca 20 min sätter vi oss i ringen igen. Carina tar fram storboken och i dag är det Ebbas tur att läsa. När hon läser tittar hon mycket på bilderna i boken. Med stöd av bilderna och med mycket upprepningar av texten (eftersom de läst boken många gånger) känner hon igen orden och klarar av att ordbildsläsa. Den andra eleven får vara bokstavsdetektiv (leta efter g o peka på bokstaven i boken) och den tredje får vara kattdetektiv (peka på katten i boken) eftersom det handlar om en katt.

6.1.7 Observation 2 av Ebba i grupp

Vi sitter på stolarna i ringen. Idag är det Carina, jag och fyra elever. Carina presenterar bokstaven T. Eleverna får spåra med kulan på plastbokstaven T. Sen får de spåra med fingret på bokstaven T i sandpapper. Carina läser i T- boken som handlar om taxen. Hon läser ”humhum” som vanligt så att eleverna får gissa vilket djur det är. Sen tar hon fram den hemliga lådan. Carina ger barnen en ledtråd och säger att man kan använda den när man ska spela ett spel. I dag är det Ebbas tur att öppna lådan. Hon skakar lådan lite försiktigt och jag upplever att hon tycker att det är spännande. Hon vill gärna upprepa det som Carina sade från början när hon öppnade lådorna. ”Vad en låda till och en låda till?” Hon har redan gissat på en tärning och när hon öppnar innersta lådan och upptäcker att det är en tärning inuti skiner hon upp och ropar: ”Ja det var en tärning.”

31

Carina skriver orden: tärning, tre och två på tavlan. Eleverna får säga olika ord med t i. Hon skriver dem på tavlan: elefant, katt, tiger och ingenting. Ebba är duktig och kommer på flera ord. Sen får eleverna sätta sig vid bänkarna och arbeta i sina Trulleböcker. Efter ca 20 min sätter vi oss på stolarna i ringen igen och då får en av eleverna läsa i storboken. De vill läsa i samma bok som sist. En elev är kattdetektiv och Ebba och en annan elev är bokstavsdetektiver. Ebba hoppar fram och tillbaka från stolen och är ivrig att få peka ut bokstaven T i storboken. Det märks att hon tycker att det är roligt och Carina bekräftar henne genom att berömma henne och säga att hon är duktig. Ibland vill hon gärna ”rätta” de andra eleverna om hon tycker att de har fel.

6.1.8 Observation1 av Olle i skolår två. Olle behöver hjälp med att:

• Få mer flyt i läsningen • Bli säkrare på ljudningen

Olle läser texten tillsammans med Carina i boken ”första läseboken”. Sen får Olle läsa texten själv. Han stakar sig bara lite vid något svårt ord. Det är viktigt med läsförståelsen av texten så Carina förklarar de svåra orden för Olle så han förstår vad han läser om. När de gått igenom texten får Olle återberätta historien. Carina använder sig av en berättarstruktur som ger ordning på berättelsen. Det fungerar som en röd tråd för att återge en handling. 1. Hur börjar det? 2. Vad händer sedan? 3. Hur slutar det? Olle behöver få lite tid till att tänka innan han svarar. Han har mycket lättare för att återberätta när Carina ställer frågor. Carina skriver frågor om texten i en skrivbok. Olle får i läxa att svara på frågorna skriftligt och dessutom rita en bild till texten tills de ses nästa gång.

6.1.9 Observation 2 av Olle

Carina tar fram ett spel som heter Ljudlek där Olle ska träna upp sin avkodningsförmåga. Det ingår både enkla och svårare ljud (bokstäver). Carina och Olle väljer vars en spelplan och drar alfabetskort. Sedan får de undersöka om ljudet ingår i någon av bilderna på spelplanen. Som läsövning finns dessutom ordkort från enklare till svårare ord. Olle är duktig och det märks att han tycker att det är roligt. Carina berömmer honom och han blir glad när det går bra.

6.1.10 Observation1 av Erik i skolår tre. Erik behöver framförallt hjälp med:

• att stärka självförtroendet • att vidareutveckla läsningen

32

• att träna sin uttrycksförmåga • att utveckla sin handmotorik

Erik läser ur kiwiböckerna nr: 8 och 9. Svårighetsgraden ligger på slutet av skolår 2 och början på skolår 3. Erik läser lugnt och bra men behöver utveckla helheten som säkerhet, avkodningsförmåga och förståelse. När han läst klart får han återberätta vad boken handlar om. Han får använda sig av samma berättarstruktur som Olle. Den hjälper honom att få ordning på innehållet. 1. Hur börjar den? 2. Vad händer? 3. Hur slutar den? Carina ritar tre cirklar och hjälper honom genom att ställa frågor om boken han läst. Samtidigt som Erik berättar ritar Carina i cirklarna och stödjer på så sätt hans återberättelse.

När Erik läst nr: 9 börjar han rita själv i cirklarna i stället för att berätta. Carina låter honom rita men frågar om han kan berätta vad som hände i historien. Det märks att han tycker om att rita men att han även måste träna sin uttrycksförmåga och att stärka sitt ordförråd genom att återberätta innehållet i böckerna.

Erik har haft behov av att utveckla sin handmotorik. Han har tidigare gått i ”konstskola” i skolår 1 hos Carina. Då har han fått börja från början att träna sig genom olika klotterstadier i ritutvecklingen. Under den tid på dagen då han i skolår 2 arbetade inne hos Carina fick han rita när han hade arbetat klart med sina skoluppgifter. För att öka motivationen både när det gäller skrivningen och hans egen ritutveckling är det viktigt att uppmuntra hans konstnärliga sida.

6.1.11 Observation 2 av Erik

Erik läser ur Kiwiboken nr: 11 där svårighetsgraden ligger på skolår 3. Boken handlar om en dinosaurie. När Erik läst klart börjar han rita en dinosaurie direkt utan att Carina hunnit rita de tre cirklarna. Medan han ritar ställer Carina frågor om boken. Han återberättar historien bra. När han ritat klart vill han skriva några meningar och visa oss. Han är duktig och det märks att han själv känner sig nöjd. Carina blir glatt överraskad av hur bra han skriver nu på höstterminen jämfört med i våras. Han har något stavfel men Carina rättar honom inte utan berömmer honom och låter honom känna sig stolt.

6.2 Sammanfattning och analys av observationerna