Eleverna om bildämnets syfte

De sju kategorierna som presenterades i resultatkapitlet kan förstås som elevernas uppfattningar av ämnet Bild, d v s deras ämneskonceptioner. Ett annat ord skulle också kunna vara diskurser som Monica Lindgren använde i hennes avhandling ​Att skapa ordning för det estetiska i skolan ​(2006). Här nedan undersöks om och hur dessa kategorier överensstämmer med de diskurser Lindgren skrev om, men också hur elevernas uppfattningar om bildämnet relaterar med bildämnets kursplan och vad detta kan bero på.

4.2.1 Bildämnet för framtiden

Bildämnet för framtiden ​är en av de största temana som hittades i kategoriseringen av svaren till frågan​om någon frågade dig varför man har Bild i skolan, vad skulle du svara? Hela 11 elever (cirka 15%) av de sammanlagt 75 eleverna gav ett svar som kan kopplas till framtiden.

Två av dessa elever gav två olika svar. Det ena svaret kan stödjas på skollagen (SFS 2010:800) och det andra svaret kan stödjas på gymnasieförordningen (SFS 2010:2039). Den ena eleven skrev att man har Bild i grundskolan “för att eleverna ska få mer meritpoäng”

vilket kan kopplas till 7 kap. 4 § i gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) om antagning till gymnasieskolan. Den andra eleven skrev att man har Bild i grundskolan “eftersom det ingår i skolans kriterier” vilket kan kopplas till 10 kap. 4 § i skollagen (SFS 2010:800) där det framgår enligt lag att Bild ska undervisas i grundskolan. Inget av dessa svar kan kopplas till innehållet av bildämnets kursplan. Dessa svar tyder på, liksom de andra svaren från denna kategori, att eleverna inte uppfattar bildämnets ämnesspecifika egenskaper som anledning till varför grundskolan har bildundervisning. Undantaget är svaret: “det kan hjälpa dig som går i t. ex teknik för det är mycket ritande där” vilket kan tolkas som gymnasieförberedande och kan kopplas till punkten: “Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften” (Skolverket 2019, 28) .

Om man ser på kursplanen för Bild som helhet finns ingen formulering som direkt kan kopplas till framtiden. Visserligen framgår det i kursplanen att “[k]unskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet” (Skolverket, 2019, s 26). Formuleringen kan uppfattas som framåtsyftande men den anger däremot inte något tidsperspektiv.

Monica Lindgren (2006) har inte sett en motsvarande diskurs i hennes avhandling.

Detta kan tolkas som att fler elever legitimerar ämnet i en framåtsyftande perspektiv jämfört med de vuxna som deltog i Lindgrens undersökning.

4.2.2 Bildämnet för kreativa förmågor

Bildämnet för kreativa förmågor är ett av de större ämneskonceptionerna som framträtt i denna undersökning. Till denna kategori gav 11 elever (cirka 15%) av de sammanlagt 75 eleverna ett svar som kan kopplas till utvecklandet av kreativa förmågor. Detta temat har en tydlig koppling till kursplanen där det framgår att bildundervisningen “ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet” (Skolverket, 2019, 26) samt att arbete med olika typer av bilder utvecklar kreativitet (ibid, 26). Ämnet Bild innefattar däremot fler syften än enbart att utveckla elevers kreativitet. Eleverna tillhörande denna kategori påvisar därför enbart förståelse om ett av bildämnets flera syften.

Resultatet skiljer sig från de diskurser Monica Lindgren (2006) hittade i hennes avhandling. Ingen av diskurserna Lindgren uppmärksammade lyfter utvecklandet av kreativa förmågor, vilket vissa elever i denna undersökningen gjorde. Likheter återfinns däremot mellan denna kategori och resultatet från NÄU-13. Anders Marner och Hans Örtegren (2015, 62) skrev i utvärderingen att eleverna uppmärksammade behovet av kreativitet för framtiden.

Här kan kreativitet ses som en gemensam faktor, däremot uppmärksammade enbart en elev att kreativitet är relevant för framtiden. På vilket sätt det gynnar framtiden framgick inte i elevens svar.

Eleverna tillhörande denna kategori har en ämneskonception om att bildämnet utvecklar kreativitet. Konkreta motiveringar till varför eleverna ska utveckla sin kreativitet framgår inte.

4.2.3 Omedvetenhet

Omedvetenhet är en av de tre största ämneskonceptionerna enligt undersökningen. Ungefär 13 elever (ca 17%) uttryckte en direkt omedvetenhet om varför skolan har bildundervisning.

Utfallet tyder på att undervisningen kan ha utförts på två skilda sätt. Det ena sättet innebär att läraren har motiverat och förklarat undervisningen och dess moment medans det andra sättet

dess moment. Oavsett hur undervisningen har sett ut har dessa elever inte uppfattat varför de undervisas i Bild vilket tyder på att något är bristande i undervisningen. Det kan handla om att lärarens motiveringar för undervisningen och dess moment är bristfälliga eller icke existerande, att kommunikationen mellan läraren och eleverna är bristfällig eller att eleverna inte lyssnar på läraren då hen motiverar undervisningen. Inte heller är det omöjligt att innehållet av undervisningen är irrelevant för dagens elever relaterat till deras livsvärld.

Eleverna idag kanske medierar (se avsnitt 1.3.2 Mediering) annorlunda idag jämfört med förr, i och med nya medier, vilket skulle innebära att undervisningen bör ta hänsyn till denna förändring.

4.2.4 Plats för uttryck

Plats för uttryck ​är en medelstor kategori inom vilken åtta elever (ca 11%) motiverar bildämnet som tillfälle att låta de få uttrycka sig själva och sina känslor. ​Denna konception överensstämmer med fördjupningsstudien i NÄU-13, där ​utveckling av identitet och livsvärld var det vanligaste argumentet bland eleverna. Många elever menade i den studien att ämnet är viktigt för att uttrycka sig själv och för att utvecklas. Både resultatet i deras och denna uppsats kan kopplas till kursplanen för Bild. I den står det att “[b]ilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva [...] Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter” (Skolverket 2019, 26). ​De flesta elever i denna kategori motiverade bildämnet enbart utifrån tanken om att de ska få uttrycka sig själva och sina känslor. Två elever uttryckte däremot två aspekter; att uttrycka sig och att kommunicera på andra sätt än enbart genom skrift och tal. Kursplanen för Bild uppmärksammar ämnets identitetsskapande syfte såväl som ämnets bildkommunikativa egenskaper. Detta betyder att eleverna inom denna kategori förstår en till två av ämnets alla syften.

4.2.5 Bild för tekniska färdigheter

Bild för tekniska färdigheter ​är en liten kategori till vilken sex elever (8%) motiverade ​Bild som ett hantverkstekniskt ämne. Liknande uppfattningar uppträdde i fördjupningsstudien i NÄU-13. Eleverna i denna kategori visar medvetenhet om en del från bildämnets syftesformulering; “I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om

hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer” (Skolverket 2019, 26). Dessa elever förstår bildämnet utifrån en del av kursplanens hela syfte.

Inga likheter finns mellan denna kategori och Monica Lindgrens (2006) diskurser.

4.2.6 Historia

Historia ​kallas kategorin inom vilken tre elever (4%) lyfter den historiska aspekten hos ämnet. Detta skiljer sig mot de diskurser Monica Lindgren skriver om. Många av de diskurser Lindgren uppmärksammade lyfter estetiska ämnen som viktigt för dess praktiska egenskaper, vilket kan ses som en motsats till denna uppsats resultat om denna kategorin ​.Detta resultat tangerar med kursplanens syftesformulering som lyder: “Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter [...] till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid” (Skolverket 2019, 26). Även dessa elever visar att de förstår en del av ämnets syfte. Återigen är detta enbart en del av det som är formulerat i kursplanen för ämnet Bild.

4.2.7 Uppehåll och variation

Monica Lindgrens diskurs om ​kompensation ​samt ​förstärkning och integration ​delar likhet med denna uppsats kategori​uppehåll och variation​till vilken sex elever (8%) använde för att motivera bildämnet. Båda dessa diskurser innebär att ämnet motiveras utifrån att det stärker elever i andra ämnen eller att få elever att “i alla fall” kunna lyckas i ett estetiskt ämne som Bild. En tolkningen av detta är att en del elever inte anser att bildämnet är viktigt i sig självt utan finns i grundskolan till fördel för andra ämnen. Detta relaterar till det Anders Marner (2006) skrivit om det vertikalt hierarkisk medieringsbegreppet. Han menade på att detta synsätt är vanligt i skolan vilket gör att det talade och skriftliga språket värderas som viktigare än bilder och hantering av verktyg (ibid, 8). Eleverna till denna kategori har kanske en ämneskonception som präglas av detta vertikala hierarkiska medieringsbegreppet.

5 Sammanfattning

Undersökningen visar på att det finns en relativt jämn fördelning mellan elever som tycker att Bild är viktigt för sitt identitetsskapande och elever som inte tycker det. Liknande är resultatet för huruvida intressant eleverna tycker att bildämnet är. I frågan om hur användbart eleverna uppfattar att kunskaper från bildundervisningen är för framtida yrkesliv visar undersökningen att en majoritet av eleverna inte tror att bildämnet är viktigt.

Den andra frågeställningen handlar om de medverkande eleverna är medvetna om varför de har bildundervisning i grundskolan. Undersökningen resulterade med att sju kategorier bildades. Dessa kategorier består av elevernas uppfattningar om varför bildämnet undervisas i grundskolan. ​De sju kategorierna är 1) ​bildämnet för framtiden ​inom vilken elever lyfter bildämnet i ett framtidsperspektiv, 2) ​bildämnet för kreativa förmågor inom vilken elever motiverar ämnet utifrån dess möjlighet att utveckla elevernas kreativa förmågor, 3) ​omedvetenhet ​vilket innebär att eleverna inte förstår varför Bild undervisas, 4) ​plats för uttryck ​inom vilken eleverna motiverar ämnet utifrån dess möjlighet att låta de få uttrycka sig visuellt, 5) ​bild för tekniska erfarenheter ​inkluderar elever som menar att ämnet ska undervisa hantverkstekniska egenskaper, 6) ​historia ​inkluderar elever som menar att Bild syftar till att undervisa bild-/konsthistoria och 7) ​uppehåll och variation ​vilken inkluderar elever som menar att Bild finns till fördel för andra ämnen. ​Dessa ämneskonceptioner relaterar i vissa fall inte till kursplanens formuleringar, detta gäller kategorierna ​omedvetenhet och ​uppehåll och variation. ​Övriga kategorier relaterar till en av de olika formuleringarna från kursplanen, i få fall även två. Detta tyder på att eleverna oavsett kategori endast uppfattar en liten del av kursplanens innehåll som anledning till varför Sveriges grundskola har bildundervisning. Med utgångspunkt ur kursplanens innehåll innebär det att eleverna knappt är medvetna om varför de har Bild i grundskolan.

6 Diskussion

Intentionen med denna uppsatsen är att få kännedom om elever förstår varför man har Bild i grundskolan enligt formuleringarna i kursplanen eller om elever har andra uppfattningar om varför man har bildundervisning. I detta kapitel kommer jag diskutera resultatet som tidigare presenterats i relation till uppsatsens syfte och dess frågeställningar. Jag kommer också ge förslag på fortsatt forskning och göra didaktiska reflektioner.