4 Analys och tolkning av resultatet
6.1 Vilka inställningar har elever i årskurs 9 till bildämnet?
Enligt denna undersökningen är elever splittrade om huruvida viktigt de tycker att bildämnet är för deras identitetsskapande. Detta trots att det i kursplanens syftesformulering står att
“[b]ilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden” (Skolverket 2019, 26). Resultatet informerar däremot inte om eleverna faktiskt är medvetna om bildämnets möjlighet att bidra till identitetsskapande. Därför vore det relevant att undersöka vad eleverna vet om utforskandet och utvecklingen av identiteter genom bilder.
För att eleverna ska bli (mer) medvetna om hur bildämnet kan bidra till deras identitetsskapande kan man som lärare exempelvis ge konkreta exempel där andra utforskar frågor om identitet genom bilder. Genom att göra det, menar jag, att eleverna ges tillfälle att själva fundera på hur de formar sin egna identitet och hur andra gör det, vilket kan fungera som källa för inspiration.
Resultat visar också att en majoritet av eleverna tror att bildämnet är oviktigt för deras yrkesliv. I avsnitt 4.1.2 Bild för framtida yrkesliv presenterades olika anledningar till att resultatet ser ut såsom det gör. Två möjliga anledningar som presenterades är 1) att ämnets nyttoaspekt för framtida yrken inte har framgått i undervisningen, eller ej nått fram till eleven, samt 2) att eleven kanske tror sig veta vad hen vill jobba med och inte ser någon relation mellan bildundervisningens innehåll och yrket. Majoriteten av eleverna uppfattar möjligtvis skolans ämnen utifrån ett vertikalt hierarkiskt synsätt, där bildämnet anses som mindre viktigt för framtida yrken jämfört med andra ämnen. Anders Marners vertikala hierarkiska medieringsbegrepp är troligtvis mer befintligt bland dessa elever än det
egenskap för det framtida samhället (Marner 2006, 14) och vi vet att dagens samhälle präglas av visuell kultur, vilket jag menar gör resultatet intressant. Varför är det så att dessa elever inte uppfattar ämnet som viktigt för framtida yrken när vi känner till behovet av kreativitet i vårt visuella samhälle? Ur ett lärandeperspektiv kan det anses relevant att få eleverna att förstå på vilka sätt och hur kunskaper från bildämnet kan användas i olika yrken. Det går inte att utesluta att sådan information eller kunskaper har framgått i undervisningen, men eftersom ett stort antal elever inte tror att bildämnet är viktigt för framtida yrkesliv bör bildlärare reflektera över hur framgångsrik nuvarande innehåll och metoder är. Sådana didaktiska reflektioner skulle kunna handla om hur undervisningen (kan) kopplas till yrkeslivet samt hur dessa kunskaper och information ska nå fram till eleverna så de förstår hur kunskaper om bilder kan användas inom olika yrken.För att medvetandegöra elever om bilders roll för olika yrken skulle man exempelvis kunna hålla en temavecka. I ett sådant arbete kan kunskaper från bildämnet relateras till ett specifikt yrke.
Det tredje resultatet tillhörande den första frågeställningen handlar om hur intressant eleverna uppfattar bildämnet. Även detta resultat påvisade att gruppen elever har en delad uppfattning om ämnet. Som lärare är det roligt om eleverna har ett intresse eller bildar ett intresse för ämnet. Enligt detta resultatet har enbart en knapp majoritet av eleverna ett intresse för ämnet. Att dessa elever behåller intresset för ämnet och att den andra halvan bygger upp ett intresse vore ett relevant mål att ha som lärare. En intressant fråga som tagits upp tidigare i texten är varför det är så många elever (nästan 50%) som tycker att Bild inte är intressant. Handlar det om att ämnet inte är något för dessa elever eller handlar det om att deras ämneskonception inte överensstämmer med vad de erbjuds under lektionerna? Eller kan det vara så att de visuella verktyg eleverna medierar i sina liv utanför skolan inte tas tillvara på i klassrummet? Marner (2006, 14) lyfte att det samhälleliga behovet av kreativitet kan användas för att legitimera bildundervisningen. Kanske är det denna aspekten och andra aspekter som är relevanta för samhället som bör betonas i undervisningen för att intressera fler elever?
6.2 Är elever i årskurs 9 medvetna om varför man har bild i skolan?
Tidigare i denna texten framgick det att de deltagande eleverna sällan förstår bildämnet i enlighet med ämnets kursplan. Många elever har uppfattningar om bildämnet som kan relateras till ytterst få delar av ämnets kursplan medans en del elever inte har någon uppfattning av ämnet alls eller har uppfattningar som inte kan relateras till kursplanen. Svaret på de andra frågeställningen är därför att elever vet mycket lite om varför man har Bild i skolan. Förvisso motiverar flera elever bildämnet enligt något av kursplanens formuleringar, men ingen elev påvisar att de är fullt medvetna om kursplanens innehåll.
Elva elever har uppfattningen att man har Bild i skolan till fördel för framtida situationer såsom framtida yrkesliv och utbildning. De kom att tillhöra kategorin Bildämnet för framtiden. Dessa eleverna motiverade sällan ämnet utifrån ämnesspecifika egenskaper, vilket finns formulerat i kursplanen. Istället drogs egna paralleller mellan bildämnet och sådant som har med framtiden att göra, vilka inte tyder på eleverna ser bildämnets egenvärde.
Den mindre kategorin uppehåll och variation påvisar ett liknande resultat. Eleverna till kategorin uppfattar att man har Bild till fördel för andra ämnen vilket tyder på att även dessa elever inte ser bildämnets egenvärde. Båda dessa kategorier har stor likhet med de diskurser Monica Lindgren (2006) såg i sin undersökning, vilka inte heller lyfter egenvärdet och ämnesspecifika egenskaper för estetiska ämnen. Kategorin omedvetenhet står nära dessa kategorier med eleverna i denna har ingen förklaring alls till varför man har bildundervisning.
De övriga kategorierna bildämnet för kreativa förmågor, plats för uttryck, bild för tekniska erfarenheteroch historia kan relateras till något av formuleringarna i kursplanen, men enbart en sådan formulering och i få fall två.
Vissa elever har en uppfattning av ämnet som delar likhet med äldre ämneskonceptioner och läroplaner; kategorinbild för tekniska erfarenheter relaterar till Adolf Stuhlmanns metodik om vikten av noggrannhet, kategorin plats för uttryck relaterar främst till den fria metodiken och läroplanen från 1962 men delvis även till lgr 69 som lyfte ämnets mer kommunikativa aspekter. Hur kategorin bildämnet för kreativa förmågor relateras till de
tolkar ordet kreativitet. Kategorin historia faller väl in till den rådande kursplanen som lyfter både att undervisningen ska behandla historiska och kulturella bilder och verk.
Denna undersökning informerar alltså om att elever vet mycket lite om varför man har Bild i skolan. Ämnesspecifika egenskaper används sällan som motivering av eleverna till varför man har Bild i grundskolan och många elevsvar tyder på att några elever inte ser bildämnets egenvärde. Varför är det då såhär? Är dagens kursplan inte relevant för dagens elever och deras liv och sätt att mediera världen? Eller brister dagens bildlärare i tydligheten och förmedlingen om varför man har Bild, enligt det som framgår i kursplanen? Hur ställer sig dagens lärare till frågan om huruvida medvetna eleverna ska vara om undervisningens innehåll och tillvägagångssätt?
Att eleverna påvisade sådan liten medvetenhet om varför man har bildundervisning var för mig inte förvånande, men ändå beklagligt. Att förstå varför man har Bild i skolan, menar jag, är att förstå hur kunskaper och erfarenheter om bilder kan användas vidare i livet.
Ett steg för att närma sig en sådan utveckling skulle kunna vara att vid varje moment tydligt motivera varför man gör det man gör men också genom att förmedla hur och på vilket sätt det man gör kan användas i ett vidare perspektiv. Fortsättningsvis hade det varit intressant att undersöka hur bildlärare arbetar för att medvetandegöra elever om bildämnets betydelse i ett vidare perspektiv.
Bildämnet är ett skolämne vars fulla potential för nuet, framtiden, individen och samhället inte är en självklarhet för många, vilket synts i både Monica Lindgrens (2006) undersökning och i denna. Jag hoppas att fler kommer bli medvetna om ämnets fulla potential och funktion. Genom att undervisa om bilders betydelse samt genom att vara tydlig och motivera undervisningen så tror jag att en förändring kommer ske och att elever blir mer medvetna om varför man har Bild i skolan.
7 Referenser
Bell, J. & Waters, S. (2015). Introduktion till forskningsmetodik. Upplaga 5. Lund:
Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber AB Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Upplaga 1:4. Lund: Studentlitteratur AB.
Jeanssons, Å. (2017). Vad, hur och varför i slöjdämnet. Umeå: Umeå Universitet Lindgren, M. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Göteborg: Göteborgs Universitet. Digital åtkomst:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16773/4/gupea_2077_16773_4.pdf
Marner, A. (2006). Professionalisering av bildämnet: några problem och förslag. Umeå:
Umeå Universitet. Digital åtkomst:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:154550/FULLTEXT01.pdf
Marner, A. & Örtegren, H. (2015).Bild i grundskolan: En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Stockholm: Skolverket. Digital åtkomst:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b974/1553966248586/pdf349 7.pdf
Marner, A. & Örtegren, H. (2015). Synen på frihet i bildundervisning: bildkommunikation, intertextuell undervisning och digital bild. Umeå: Umeå universitet
SFS 2010:2039. Gymnasieförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Digital åtkomst:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/gy mnasieforordning-20102039_sfs-2010-2039 (Hämtad 2020-06-14)
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Digital åtkomst:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skol lag-2010800_sfs-2010-800 (Hämtad 2020-06-14)
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
skolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url
=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRB IL01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f (Hämtad 2019-11-21)
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Digital åtkomst: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2019-12-13)
Åsén, G. (red.). (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber AB Åsén, G. (1992). Från linearritning till bild. Ur: Lind, U., Hasselberg, K. & Kühlhorn, B.-M.
(red). Tidsbilder: perspektiv på skola och bildskapande under 150 år . Stockholm:
Utbildningsradion och skolverket
Åsén, G. (2006). Varför bild i skolan? Ur: Lundgren, Ulf. P. (red.). Uttryck, intryck, avtryck:
lärande, estetiska uttrycksformer och forskning. Stockholm: Uppsala Universitet &
Vetenskapsrådet. Digital åtkomst:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25bf3/1529480529084/Uttryck-intryc k-avtryck_VR_2006.pdf (Hämtad 2020-01-07)
8 Förkortningar
Lgr 11 Läroplan för grundskolan 2011
NU-03 Nationell utvärdering av grundskolan 2003
NÄU-13 Nationell ämnesutvärdering i bild, musik och slöjd 2013 SCB Statistiska centralbyrån