För att få svar på ovanstående problemformulering har eleverna på skola A och skola B svarat på frågor genom en enkät angående deras rastaktiviteter, fritidsaktiviteter och om de är aktiva i någon idrottsförening (se bilaga 4-5).
Vi har valt att redovisa enkätfrågorna i en annan ordningsföljd än den som är på enkäterna (se bilagorna 4-5). Skola A har svarat på frågor rörande utökad idrott i skolan, se frågorna 1-2 på skola A (diagram 1-2). Skola B har svarat på frågor rörande tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse, se frågorna 1-4 på skola B (diagram 3-5). Diagrammen 6-9 är
sammanställda diagram från båda skolorna, rörande rastaktiviteter, fritidsaktiviteter och medverkan i idrottsföreningar, se frågorna 1-4 på båda skolor. För att förenkla det för er läsare att läsa av våra diagram har Skola A röd/mörk färg och skola B grön/ljus färg i våra diagram. Diagrammens resultat inkluderar de tillfrågade eleverna. Resultaten visas i procent. Vid de diagram där vi inte har skrivit ut enkätfrågan ovanför, tyder det på att diagrammets rubrik och enkätfrågan är densamma.
Idrott i skolan
Diagram 1 är en sammanställning av frågan ”Är det kul med mycket idrott i skolan?” som vi ställt till eleverna på skola A, (sid. 55).
Diagram 1
Tycker eleverna det är kul med mycket idrott i skolan?
0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% JA NEJ SKOLA A
Kommentar diagram 1: Alla de 50 tillfrågade eleverna på skola A tycker om att ha mycket idrott i skolan.
Diagram 2 är en sammanställning av frågan ”Varför är det kul med mycket idrott i skolan?”, (sid. 55)
Diagram 1
Varför tycker eleverna det är roligt med utökad idrott i skolan? 90% 78% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 15% 10% 7% 0%
ROLIGT ATT IDROTTA VARIERANDE BRA MED MOTION
UNDERVISNING
SKOLA A
Kommentar diagram 2: Diagram två är en uppföljningsfråga för de elever som på diagram ett svarade att de var positivt inställda till utökad idrott i skolan. Vi frågade eleverna på skola A om varför de tycker det är roligt med mycket idrott i skolan. Enkätsvaren visar att 78 % av eleverna tycker att den utökade idrotten är kul eftersom de anser att det är roligt att idrotta. 15 % av eleverna tycker det är kul med en varierande undervisning och 7 % tycker det är roligt eftersom de får motion på den utökade idrotten.
Vi hade även en fråga i enkäten som var riktad till de elever som var negativt inställda till idrotten. Eftersom ingen av eleverna svarade att de hade en negativ inställning har vi inget diagram på den frågan.
Tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse
Diagram 3 är en sammanställning av frågan ”Tyckte du tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse var; Rolig, Tråkig eller jobbig”, (sid. 57). Frågan har vi ställt på skola B.
Diagram 2
Vad tyckte eleverna på skola B om tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse? 81% 13% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
ROLIG TRÅKIG JOBBIG
SKOLA B
Kommentar diagram 3: 81 % av eleverna på skola B tyckte att tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse var rolig och 13 % tyckte den var tråkig. 6 % av eleverna tyckte att tävlingen var jobbig så att de blev andfådda och utmattade.
Med svarsalternativet jobbig menar vi när eleverna blir andfådda så det känns jobbigt och därför inte tycker det är kul.
En fråga på enkäten som vi valt att inte göra diagram av är:
– Vilka aktiviteter gjorde klassen i tävlingen Sätt klassen och föräldrarna i rörelse? (sid.57) Svarsalternativen var promenader, lekar eller något annat. Resultatet visade att promenad och lekar var de aktiviteter som utfördes mest. Vi var ute efter att undersöka vilken inställning
eleverna har till rörelse och ansåg att denna fråga inte var relevant. Därför valde vi att inte göra något diagram av frågan.
Diagram 3
Har klassen fortsatt med rörelseaktiviteter efter tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse? (sid. 57)
80% 76% 70% 60% 50% 40% 30% 24% 20% 10% 0% JA NEJ SKOLA B
Kommentar diagram 4: Vi ville veta om eleverna har fortsatt med rörelseaktiviteterna från tävlingen Sätt klassen och föräldrarna i rörelse i respektive klass även efter att tävlingen slutat. Vi ställde samma fråga till respektive klasslärare i en kort intervju.
76 % av de tillfrågade eleverna på skola B svarade NEJ på frågan om de fortsatt med rörelse- aktiviteterna. 24 % svarade att de fortsatt med rörelseaktiviteterna efter tävlingen slutat. Men våra korta intervjuer med respektive klasslärare på skola B visade att klasserna inte har fortsatt efteråt. Klasslärarna berättade att veckan efter tävlingen fortsatte de några dagar med aktiviteter från tävlingen. Lärarna menar att det kan vara därför eleverna ha svarat JA på frågan att de fortsatt med rörelseaktiviteterna. Alla tre säger däremot att de skulle vilja ha mer rörelse med sina elever. Klasslärarna anser att de har svårt att hitta tid till det.
Diagram 5
Skulle du vilja fortsätta med rörelseaktiviteterna från tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse? (sid.58)
90% 79% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 21% 20% 10% 0% JA NEJ SKOLA B
Kommentar diagram 5: Diagram 5 är en följdfråga till de 48 elever som svarat NEJ på om de fortsatt med tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse efter tävlingen slutat (se diagram 4). 79 % av de 48 eleverna på skola B skulle vilja fortsätta med de rörelseaktiviteter de gjorde under tävlingen och 21 % skulle inte vilja göra det.
Rasterna på skola A och B
På enkätfrågan om vad eleverna gör på rasten (sid. 55 resp. sid. 57) fick vi många blandade svar.
Skola A skola B
Bollspel Bollspel
Leker Leker
Hälsorundan Går runt huset
Springer Klätterställning
Hoppa kråka Gungar
Går runt huset Kompisar
Därför har vi valt att dela in elevernas svar i kategorierna aktiv och passiv. Under kategorin aktiv räknar vi med de elever som skrivit att de leker, de som utövar bollspel, springer, är på klätterställningen och de elever på skola A som går Hälsorunda. De elever på skola B som har svarat att de går runt på skolgården när det är rast har vi placerat under kategorin passiv. Detta har vi gjort för att vi har observerat eleverna på skola B som har gått och vi har då sett att elevernas rörelseaktivitet är liten när de går. De stannar mest upp och pratar, alltså är de mest stillastående. De elever på skola A som går Hälsorundan anser vi vara mer rörelseaktiva eftersom de går en runda på 500 meter i ett sträck utan att stanna upp, vilket idrottslärarna på skola A berättade i vår intervju. Andra aktiviteter som vi har satt under passiva är gunga och kompisar. Eftersom vi inte visste vad de gjorde med sina kompisar satte vi dem under passiva.
Diagram 6
Hur många procent av eleverna är aktiva/passiva på rasterna? 120% 98% 100% 80% 62% SKOLA A 60% 38% 40% 20% 2% 0% PASSIVA AKTIVA SKOLA B
Kommentar av Diagram 6: På skola A är det hela 98 % av de tillfrågade eleverna som är aktiva på rasterna. Elevernas enkätsvar på skola B visar att 62 % av eleverna är aktiva på rasten och att 38 % är passiva.
Observation över rasten Skola A
Skolgården på skola A är liten i jämförelse med skola B:s skolgård. Men den har mycket att erbjuda eleverna. På grusplanen spelade både flickor och pojkar fotboll. Inne i rinken spelade barnen landhockey och några elever hade en tävling vid basketkorgen. Även dessa aktiviteter var genusblandade. Intrycket man fick av observationerna var att det fanns elever i rörelse över hela skolgården. Alla elever var i gång med någon sorts aktivitet. Andra aktiviteter som eleverna gjorde var; lekte i sandlådan, sprang 60m, lekte med olika sorters bollar. Sen var där elever som inte var på skolgården under rasten, de var och gick ”Hälsorundan”.
Skola B
Rörelseaktiviteten bland barnen var störst på grusplanen där många av pojkarna spelade fotboll. Även i asfaltrinken var rörelseaktiviteten stor där andra pojkar kastade med liten boll. En del av eleverna, både flickor och pojkar höll till vid väggen bredvid grusplanen där de kastade en boll mot väggen. Många flickor stod och pratade eller gick runt på skolgården.
Övriga delar av skolgården som gungor, hagar och rutschkanor användes av yngre elever på skolan. En stor gräsyta med två mål, en bouleplan och ett pingisbord stod helt tomma.
Elevers aktivitet på fritiden på skola A och B
På frågan om vad eleverna gör på fritiden (sid. 56 resp. sid. 58) fick eleverna ringa in ett alternativ de gjorde mest, gjorde de något utöver våra alternativ fick de skriva till sin egen aktivitet. Fritidsaktiviteter vi hade satt upp som val var; rollerblades, cykla, lekar, bollspel och TV, data eller TV-spel. Aktiviteter de skrev till var djur och vara med kompisar.
Precis som i diagram 6, har vi valt att dela in elevernas fritidsaktiviteter i passiva och aktiva. Till kategorin passiva aktiviteter har vi satt de som svarat att de ser på TV, spelar data, tv- spel, är med sina djur och är med kompisar. De övriga aktiviteterna har vi räknat med under kategorin aktiva.
Diagram 7
Hur många procent av eleverna är aktiva/passiva på fritiden? 80% 72% 70% 60% 52% 48% 50% SKOLA A 40% 30% 28% 20% 10% 0% PASSIVA AKTIVA SKOLA B
Kommentar av diagram 7: På skola A är det 28 % som är passiva på fritiden och hela 72 % som är aktiva. På skola B är 52 % av eleverna passiva på fritiden och 48 % aktiva.
Diagram 8 är en sammanställning av elevernas svar på enkätfrågan: – Är du med i någon idrottsförening? (sid. 56 resp. sid. 58)
Diagram 8
Är eleverna aktiva i någon idrottsförening? 120% 100% 96% 80% 62% SKOLA A 60% 38% 40% 20% 4% 0% JA NEJ SKOLAB
Kommentar diagram 8: På skola A är det hela 96 % av eleverna som är med i någon
idrottsförening och 4 % som inte är med i någon. På skola B svarade 62 % av eleverna att de är med i en idrottsförening och 38 % svarade att de inte är med i någon idrottsförening.
För de elever som svarat JA på ovanstående fråga ställde vi följdfrågan: – Om Ja, vilken eller vilka idrottsföreningar är det? (sid. 56 resp. sid. 58)
Svaren visade att det fanns samma idrottsföreningar i de båda byarna, där fotbollen var populärast.
Diagram 9
Om du inte är aktiv i en idrottsförening skulle du vilja? (sid. 56 resp. sid. 59) 56% 54% 54% 52% 50% 50% 50% SKOLA A 48% 46% 46% 44% 42% JA NEJ SKOLA B
Kommentar diagram 9: Diagram nio är en följdfråga för de elever som svarat NEJ på frågan om de är med i någon idrottsförening (se diagram 8). Det var två stycken på skola A som inte var med i någon idrottsförening. Av de två är det 50 % som svarat NEJ på frågan om de vill vara med i en idrottsförening och 50 % som har svarat JA på samma fråga.
På skola B var det 24 elever som svarat att de inte är med i någon idrottsförening. 54 % av eleverna vill vara med i en idrottsförening och 46 % skulle inte vilja vara med.
7 Diskussion
7.1 Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i årskurs 3-5?
Lpo 94 säger att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever fysisk aktivitet dagligen (Ask & Hultinger, www.skolverket.se). Budgetprepositionen för 2004 rekommenderar 30 minuter fysisk aktivitet per dag (Roks, 2004). Skola A arbetar utifrån vad läroplanen skriver. Lärarna på skola B anser att de inte har tid till att röra sig 30 minuter om dagen. De är väl medvetna om att det är viktigt att ha daglig rörelse och de skulle gärna vilja ha det, men de säger att de har andra saker som måste göras.
Skola A arbetar med rörelse genom att ha tre timmars idrottsundervisning per vecka, vilket Ericsson, Gärdsell, Herbertsson, mfl, (2002), tycker alla skolor bör ha. De anser att det är bra för elevernas välmående och hälsa. Skola A har även hälsokort som eleverna kan ta när de känner sig rastlösa under lektionstid. Ericsson, 2004 skriver att elever önskar att kunna röra sig när de känner att de behöver det eller att läraren uppmärksammar behovet. Våra
intervjupersoner på skola A berättade att de har ett ”rörispass” för sina elever när de märker att de börjar blir rastlösa.
Tre veckor per läsår har skola B en tävling som heter Sätt klassen och föräldrar i rörelse, då klassen ska röra sig 20 minuter om dagen. Under denna tävling är hela skolan fysiskt aktiv dagligen. Under resterande tid av läsåret har skolan inget dagligt arbete med rörelse utöver idrottslektionerna som eleverna har två timmar i veckan. Men ett intresse för detta finns hos de lärare som var med i hälsogruppen.
I arbetet med organiserad rörelse 30 minuter om dagen krävs ett stöd och engagemang från rektorns sida, samt från den personal som inte är med och organiserar projektet (Roks, 2004). De som är engagerade i projektet på skola A säger att de får det stödet som Roks syftar på. På skola B var stödet från rektorn och övrig personal till hälsogruppen sämre. Hälsogruppen lades ner eftersom de kände att de arbetade i motvind. Hade rektorn sagt: ”Nu arbetar vi med hälsa och rörelse”, så tror hälsogruppen att fler i personalen hade tagit arbetet med hälsa och rörelse mer seriöst. Utifrån detta resultat anser vi att rektorns och den övriga personalens stöd
till dem som driver hälsoprojekt är otroligt viktigt. Att arbeta i motvind gör att man till slut tappar gnistan och lägger ner sitt arbete, precis som Hälsogruppen på skola B gjorde.
7.2 Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor?
Utifrån enkätundersökningen har vi sett att alla de tillfrågade eleverna i årskurs 3-5 på skola A har en positiv inställning till utökad idrott i skolan. Den största delen av de tillfrågade
eleverna i årskurs 3-5 på skola B har en positiv inställning till tävlingen Sätt klassen och föräldrar i rörelse.
Skola A:s elever är mer fysiskt aktiva på rasten och fritiden, än skola B:s elever. Ericsson, (2004) skriver att när Myndigheten för skolutveckling intervjuat elever har det framkommit att skolgårdens utformning har betydelse för att stimulera till aktivitet. Skolgårdens
utformning på skola A och B ser olika ut storleksmässigt men möjligheten till
rörelseaktiviteter är densamma på båda skolor, enligt vår observation. Trots det är det mindre rörelseaktivitet på skola B:s skolgård. Resultatet av enkätfråga 1 till båda skolorna (se
diagram 6) visar att elevernas enkätsvar stämmer överrens med våra observationer över rasten.
Även delaktigheten i någon idrottsförening är större hos eleverna på skola A. Utbudet av idrottsföreningar är lika stort i båda byarna, men ändå är fler elever på skola A delaktiga i någon idrottsförening.