Skola B

Tina som arbetar som idrottslärare på skolan säger i vår intervju att skolan arbetar med rörelse, men att de inte har någon daglig planerad rörelse. Skolan har inga mål utöver idrottslektionerna kring rörelse.

Varje år är det en tävling som Färs och Frosta anordnar som heter Sätt klassen och föräldrarna i rörelse. Det innebär att elever och klasslärare ska röra sig minst 30 min om dagen i tre veckor. Under dessa veckor samlar klassen in poäng och kan vinna pengar. Denna tävling har bidragit till att en del klasser promenerar lite då och då även efter tävlingen är slut. Lärarens förhållningssätt till att vara ute och röra sig leder till om barnen rör sig eller inte under skoltid, menar Tina.

”Röris” 20 minuter inne i klassrummet inträffar ibland i ett fåtal av klasserna på skolan. Det är mest de yngre klasserna som använder sig av ”röris”. Tina berättar att ”Röris” är ett Friskis och svettis pass för barn.

Skolan har även arrangerat en hälsovecka. Under hälsoveckan fick elever och personal möjlighet att prova på rastgympa på rasterna, ledd av Tina. En känd fotbollsspelare från allsvenskan kom och spelade fotboll med barnen på rasten vilket barnen tyckte var roligt.

Andra år har Tinas glädje för arbetet med rörelse varit större men på grund av att det inte är samma intresse hos alla lärare är motivationen lägre idag, menar hon. Under tidigare år har arbetet med rörelse varit intensivare. Barnen fick promenera och sedan räkna hur långt de gick och lägga ihop hur långt klassen gått tillsammans. Sträckan som barnen gått ritade de på en Sverige karta. Hela skolan skulle gå från Smygehuk till Umeå.

Vi går vidare i intervjun och frågar lite om Hälsogruppen, som vi vet har funnits på skolan tidigare. Tina berättar att Hälsogruppen inte finns längre på grund av att projektet rann ut i sanden. Förutom Tina så ingick tre lärare på skolan i hälsogruppen. Dessa lärare var de som engagerade sig i ämnet hälsa. Gruppen ville att skolan skulle få en hälsofrämjande profil. De hade press från andra kolleger att det skulle hända mycket kring arbetet med hälsa. På grund av att det inte fanns någon gemensam tid att träffas och planera och att inte intresset fanns hos alla lärare var det svårt att hålla hälsogruppen igång. Tina menar att det kändes som att

gruppen arbetade i motvind. Medlemmarna i Hälsogruppen hade idéer men de som satt i ledningen och några från personalen nappade inte. Ledningen tyckte att arbete med hälsa är en profil som är inne just nu och som inte kommer att finnas om några år, liksom profilering med data som var inne för några år sedan, berättar Tina.

Eftersom skola B är vår partnerskola hade vi tidigare hört talas om ett EU projekt som heter växtkraft mål 3. Vi har läst att ett av målen som skolans personal har skrivit i sin rapport är att skolan ska arbeta för att få en hälsofrämjande profil. Vi tyckte att EU projektet verkade intressant och frågade därför Tina vad det innebar. Tina berättar att Växtkraft mål 3 är en kompetensutveckling för lärarna på skolan. Målet om en Hälsofrämjande profil på skolan har de inte uppnått eftersom skolan inte blev beviljade pengar till projektet.

Längre fram i intervjun frågade vi Tina om hur samarbetet mellan skola B och olika

idrottsföreningar i byn ser ut. Hon berättade att skolan tidigare har haft ett samarbete med en handbolls förening. Tina ansåg att detta samarbete fungerade mycket bra. Eftersom hon inte kunde mycket inom handboll och intresset var stort bland barnen tog hon hjälp av

handbollsföreningen. Varje år anordnar kommunen en handbollstävling för eleverna i åk 3-4. Förr var det också eleverna i åk 5-6 men handbollsföreningen anser att det är för sent att värva de eleverna.

Tina berättar vidare att ett av målen i kvalitetsredovisningen för den fritidspedagogiska verksamheten är att väcka intresse och skapa kontakter med föreningsliv och fritidsaktiviteter som barnen kan delta i när de slutar på den fritidspedagogiska verksamheten. Tina har genom fritidshemmet kontakt med en jujutsi förening, en danslärare och en handbollsförening för tillfället men hon söker andra idrottsföreningar. Tina hoppas att denna kontakt med de olika idrottsföreningarna ska leda till att barnen blir intresserade av fysisk aktivitet på fritiden.

I byn är fotbollsklubben störst så Tina arbetar därför inte med den föreningen. Hon anser att fotbollen redan tar stor plats och att många barn söker sig dit automatiskt.

Vårt sista ämnesområde i intervjun handlade om vilka föreningar som finns tillgängliga för barnen i byn. Förutom fotbollsföreningen som är den största föreningen i byn finns jujutsi, skytte, MIS (motionsgymnastik) och barngymnastik för de yngre barnen, berättar Tina.

6.1.2.1 Hälsogruppen på skola B

Madde, Viktoria och Lilian som är tre av de före detta medlemmarna, berättade att

Hälsogruppen startades när de skulle göra ett Itis-projekt (Internet- projekt) med datorer och media. Våra tre intervjupersoner och idrottsläraren gick en kurs som kommunen hade anordnat inom detta projekt. I projektet skulle det finnas ett tema. Eftersom dessa fyra var intresserade av rörelse och hälsa så blev deras tema hälsa och på så sätt bildades

hälsogruppen. Projektet pågick i några veckor som sedan redovisades och dokumenterades genom bildspel på datorn. Efter detta projekt skulle hälsogruppen fortsätta. Gruppen åkte på ett studiebesök på en skola som arbetade hälsofrämjande för att få inspiration, tips och idéer, berättar våra intervjupersoner.

Vår intervju fortsatte med att vi fråga om hur Hälsogruppens arbete såg ut. Madde, Viktoria och Lilian berättar att gruppens uppgift var att få fram idéer och inspirera övrig personal till arbete med rörelse och hälsa. Medlemmarna i Hälsogruppen kunde inte ta på sig uppgiften att organisera hälsoarbetet. De ansåg att det var för svårt för de fyra att ta ansvar för alla klasser på skolan, det var upp till klasslärarna själva. Aktiviteter som gruppen har anordnat är:

• skolgårdsdag, som innebar att barnen gick rundor till olika stationer med olika aktiviteter på skolgården.

• en hälsovecka där barnen gjorde aktiviteter varje dag.

• aktivitetsschema som eleverna fyllde i när de utförde en aktivitet hemma. Var föräldrarna med blev det extrapoäng.

• För personalen ordnade hälsogruppen en tävling med motionskort där de samlade poäng om de utförde en aktivitet i trettio minuter. I slutet av terminen fick de priser som rektorn sponsrade

Madde, Viktoria och Lilian berättar även att Hälsogruppen samarbetade med föreningar inom närområdet och att Hälsogruppens verksamhet varade i 2-2½ år. De tre intervjupersonerna upplevde att barnen uppskattade att ha mycket rörelse i skolan.

Vi avslutade vår intervju med att fråga varför Hälsogruppen upphörde. Svaret löd att de fyra medlemmarna hade svårt att få tid till att träffas och kostnaderna blev för höga, enligt rektorn, eftersom alla kom från olika arbetslag. Alla skulle vilja fortsätta med hälsoguppen men då krävs det att de träffas regelbundet så att det inte rinner ut i sanden. Hade rektorn sagt att skolan ska arbeta hälsofrämjande så tror Madde, Viktoria och Lilian att projektet hade fått mer stöd från övriga kollegor.