Elevernas kronologiska medvetande

Genom att låta eleverna placera olika händelser och personer på en tidslinje kan ett svar fås huruvida eleverna i undersökningen har ett kronologiskt medvetande Det jag var främst intresserad av var att se i vilken ordning eleverna placerade de olika händelserna, men också vilka händelser och personer som eleverna oftast placerade rätt och fel.

Att undersöka huruvida människor vet, vad som hände när, är enkelt. Problemet ligger snarare i vilka händelser man ska välja och hur man ska rätta svaren. Principen för mitt val av

händelser var att det skulle vara en blandning av personer och händelser, jag ville också ha en jämn fördelning av män och kvinnor. Dessa händelser och personer skulle också ha haft en stor betydelse för den historiska utvecklingen. Huruvida detta stämmer in på Kleopatra kan kanske diskuteras men då hon är en av få kvinnliga härskare ansåg jag att det skulle vara intressant att se om flickorna kom ihåg henne i en större utsträckning än pojkarna. Elevernas svar rättades efter om de placerat händelserna inom ett visst tidsspann, ju längre bak desto större var tidsspannet. Ett undantag är dock Jesus födelse, då vår tidräkning är baserad på hans födelse. Således fick eleverna rätt för följande placering på den första tidslinjen: Kleopatra (-200 f.v.t.-100e.v.t), Jesus födelse (-50 f.v.t.-50 e.v.t), Muhammeds födelse (500-700), Vikingatiden (700-1000) och byggandet av Lunds domkyrka (1050-1250). Den andra tidslinjen rättades efter följande mall: Gustav Vasa (1450-1600), Stormaktstiden (1600-1750), Drottning Kristina (1600-1700), Franska revolutionen (1750-1800), Första världskrigets slut (1910-1930), Allmän rösträtt (1910-1930), Hitler invaderar Polen (1930-1940) och Vietnamkrigets slut (1960-1980). Då drottning Kristina regerade under stormaktstiden fick eleverna rätt oavsett om de satte henne före eller efter stormaktstiden.

I diagram 7, på nästa sida, visas elevernas förmåga att placera händelserna på den första tidslinjen. Som man kan se är eleverna bäst på att placera Jesus födelse. Nästan alla pojkar och något färre flickor vet när han föddes. Att placera de övriga händelserna var svårare, det antal elever som lyckades kan lika gärna bero på slumpen som faktiskt vetskap. I snitt kunde eleverna placera 1,6 händelser av 5 i rätt tid. Att kunna placera händelserna i en kronologisk ordning finner jag dock mycket viktigare för ett gott historiemedvetande än elevernas förmåga att placera händelserna i rätt tid. 45 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna lyckades att placera fyra av de fem händelserna i rätt ordning. Återigen framträder därmed flickorna som de med svagare kunskaper. Vid en närmare granskning av hur eleverna svarat visar det sig att det oftast är Kleopatra eller Muhammed som eleverna har placerat fel. Att Kleopatra hamnar fel tror jag inte inverkar i någon utsträckning på elevernas historiemedvetande. En central kunskap i både historia och religion är dock att veta att Islam uppstod efter judendom och kristendom och att Muhammed träffade på kristna och judar under sitt liv. Muhammed är således född efter Jesus. En tredjedel av pojkarna och flickorna placerade ändå Muhammed före Jesus.

Tidslinje 1 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Kleopatra Jesu födelse Muhammeds födelseVikingatiden Lunds domkyrka

Pojkar Flickor

Diagram 7. Procent av eleverna som svarade rätt

Tidslinje två rör händelser som är något närmre nutid, hälften av dem hände under 1900-talet och därför skulle man kunna göra antagandet att eleverna kan detta bättre. Så är dock inte fallet. Pojkarna klarar i snitt av att placera 1,4 av 8 händelser rätt och flickorna har ett knappt bättre resultat med 1,6 rätt placerade händelser. Diagram 8 på sidan 30 visar hur många procent av pojkarna och flickorna som kunde placera var och en av de åtta tilldragelserna. Trots att alla elever som deltog i min undersökning hade läst om första världskriget, hälften av dem hade dessutom precis avslutat andra världskriget och den andra hälften skulle börja läsa om det i dagarna innebar inte detta att de kunde placera första världskrigets slut och Hitlers invasion av Polen i en större utsträckning än de andra händelserna. 36 procent av flickorna kunde placera första världskrigets slut men bara 9 procent av dem visste när Hitler invaderade Polen, Av dessa var det endast en som inte visste när första världskriget slutade. Vad är det då som gör att lite mer än en tredjedel av flickorna vet när första världskriget slutar men sedan inte placerar Hitler rätt? Vid en närmare undersökning av hur de har svarat visar det sig att nästan hälften av de med rätt svar på första världskriget har placerat Hitlers invasion före första världskrigets slut. Slutsatsen av detta blir att dessa elever inte vet att Hitlers invasion av Polen var startskottet för ett nytt världskrig. Den andra hälften har istället placerat invasionen kring 1945, vilket kan betyda två saker; de vet inte när andra världskriget började eller så tror de att invasionen skedde i slutet. Bland pojkarna är skillnaden inte så stor i kunskaperna om första världskriget och invasionen. De flesta som kan svara på första världskriget kan också svaret till invasionen.

Slående är dock att det är få elever som kan placera dessa händelser. Det verkar inte heller spela någon roll om det var länge sedan eller inte. Lika många flickor kan placera Gustav Vasa som slutet på första världskriget. Eleverna är inte heller bättre, i jämförelse med de på den första tidslinjen, på att placera dessa händelser i rätt ordning. 45 procent av pojkarna lyckades att placera sex av åtta händelser rätt och av flickorna var det 31 procent. Bland det som vållade eleverna mest besvär var när kvinnorna fick rösträtt. Majoriteten av eleverna, pojkar som flickor, placerade rösträtten före första världskrigets slut.

Tidslinje 2 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Gustav Vasa Sveriges stormaktstid Drottning Kristina Franska revolutionen

Första världskriget slutar

Allmän rösträtt

Hitlers invasion av polen

Vietnamkriget slutar

Pojkar Flickor