uppfattning är att lärarna lyssnar på deras åsikter, de får vara med och bestämma och påverka. Tholander (2005) beskriver att det finns ett behov hos eleverna att vara med och påverka sin undervisning. Lärarna och eleverna är överens om att det ges utrymme för eleverna att vara delaktiga och ha inflytande över sina extra anpassningar. Enligt Wright (2009) har läraren makt över samtalet. Lärarna beskriver att eleven får vara delaktig och ha inflytande i den grad då det anses vara gynnsamt för elevens utveckling. Wright (2009) beskriver att i en dialog mellan lärare och elev är det alltid en som vinner och en som förlorar. Lärarna anser de har ett ansvar att ta ett slutgiltigt beslut när oenigheter uppstår. Eleven anser att iPad är en metod som ger energipåfyllning. Läraren hänvisar till forskning som visar att iPad som verktyg för paus inte är en framgångsfaktor. Läraren använder sig av beprövad forskning för att fina framgångsrika faktorer som gynnar elevens uthållighet inför skolarbetet. Lärarna anser de behöver påverka eleverna att finna metoder som effektiviserar undervisningen. Eleven är delaktig i den mån som lärarna anser att det gynnar elevens utveckling. I intervjuerna framgår att eleverna upplever sig i större grad delaktiga jämfört vad lärarna beskriver. Uppfattningen är att elevernas och lärarnas perspektiv skiljer sig en del kring graden av delaktighet och inflytande. I jämförelse med Harts (2016) delaktighetstrappa är uppfattningen att elevernas perspektiv på delaktighet blir högre jämfört med lärarnas perspektiv. I intervjuerna med eleverna blev uppfattningen att deras delaktighet uppskattas på nivå sex eftersom samtliga elever som medverkade beskriver att de antingen har kommit med förslag om vilken extra anpassning som de är behov av eller har eleven blivit tillfrågad innan anpassning har genomförts. Det finns utrymme för eleverna att komma med förslag om extra anpassning men det är fortfarande vuxna som styr val av anpassning. Utifrån Harts (2016) delaktighetsstege är uppfattningen att lärarna hamnar på det femte steget, där det fortfarande är de vuxna som styr och planerar extra anpassningar. Det ges utrymme för eleven att komma med förslag med det är ändå lärarna som “håller i trådarna”. Detta baseras på sammanställningen av resultatet där läraren själv beskriver det är lärarna som bestämmer i slutändan. Enligt Harts (2016) delaktighetstrappa är inte eleverna fullt delaktiga och har inflytande över sina extra anpassningar. För att eleverna ska vara fullt delaktiga och har inflytande över sina extra anpassningar krävs att det finns möjlighet för eleverna att själv komma på egna lösningar och ideér. Lärarens roll blir att stödja processen med eleven utan att påverka med lärarens egna idéer och förslag. Processen med att utveckla delaktighet från steg fem till åtta kan ge eleverna färdigheter att tränas in riktning mot demokratisk delaktighet.
34
Diskussion
Resultatdiskussion
Här följer en diskussion gällande studiens resultat, kopplat till syfte och frågeställningar. Vidare redogörs för specialpedagogiska implikationer därefter diskuteras metod och förslag för vidare forskning.
Syftet med studien är att synliggöra elevers och lärares syn på extra anpassningar med särskilt fokus läggs på elevers delaktighet och inflytande i processen att utforma anpassningarna.
I sammanställningen av det empiriska materialet uppmärksammades att det finns ingen tydlig gräns mellan extra anpassningar och anpassad miljö. Extra anpassning är enligt Skollagen (SFS 2010:800 kap 3 2§) extra instruktioner, stöd med att komma igång, extra färdighetsträning, stöd med att förstå text och digitala verktyg som underlättar kunskapsinhämtning. Anpassningar enligt SPSM (2018) är att skapa rum i rummet, eget rum, avskalad miljö, undervisningsmaterial, lathundar och checklistor. Läraren har i sitt uppdrag en skyldighet att anpassa miljön på gruppnivå som gynnar samtliga elevers behov i gruppen. Extra anpassningar handlar om att tillgodose elevens behov på individnivå. Resultatet visade att det fanns fler behov av anpassningar än extra anpassningar. Det förekommer en elev som önskade en skiljevägg på grund av upplevelsen över att klasskamraterna tittar på hen. En anpassning som är tänkt att vara tillgodo för en elev kan påverka negativt för andra i gruppen. Eleven uttryckte att skiljeväggen uppmuntrade andra elever att kika fram och titta på eleven. Anpassningen med en skiljevägg är avsedd att ge den enskilde eleven arbetsro som ska bidra till studiero för gruppen. En anpassning som kan gynna en elev kan innebära att den bidra till försämrad studiero för andra elever. Skiljeväggen kan skapa oro eftersom andra elever i gruppen kan bli distraherad av anpassningen. Enligt Habermas (1997) har inte eleven en medfödd förmåga att kunna välja en anpassning som innebär att hela gruppen främjas av den. Lärarna kan inte förutsätta att eleverna har förmågan att välja anpassning som skapar studiero för hela gruppen. Elever som på egen hand väljer anpassningar kan medföra att de påverkar studieron negativt i klassrummet. Studien belyser utmaning med att skapa en lärmiljö som främjar samtliga elevers behov i en grupp. Det är en utmaning för läraren att skapa en anpassad miljö som främjar individens och gruppens behov. Det verkar inte helt enkelt att tillgodose individens önskemål utan att det kan skapa negativ effekt andra elever i gruppen.
Resultatet visar att en nära relation mellan lärare och elev är en framgångsrikfaktor eftersom läraren kan föra förtroende samtal som skapa motivation hos eleven. Förtroendesamtalen har
35
enligt lärarna bidragit med att elevens behov av extra anpassningar har minskat eftersom elevernas motivation har påverkats av samtalen. Forskning bekräftar att en nära relation mellan lärare och elev är en framgångsfaktor för att nå goda resultat (Farmer m.fl. 2018). Det förekommer även forskning som indikerar motsatsen att en nära relation mellan lärare och elev kan påverkas negativt. Den så kallade beroenderelationen anses vara både positiv och negativ. Det finns forskning som anser att en beroenderelation är negativ eftersom eleverna utvecklas att bli ”klängiga” elever (Doumen m.fl., 2011). Ett beroende som skapas mellan lärare och elev kan innebära att eleven blir passiv som kan medför att eleven inte utvecklas att bli självständig.
Lärare som fokuserar i för hög grad på relation kan skapa elever som får en försämrad självbild. En för nära relation mellan lärare och elev kan innebära negativ effekt för elevens självständighet arbete. Den nära relationen kan medföra motivationen försämras och passiviteten tar över. Forskning belyser olika perspektiv som också anser att beroenderelation inte kan undvikas mellan lärare och elev. Beroenderelation anses oundvikligt eftersom människan är beroende av sin omgivning (Kindeberg, 2013). Enligt Farmer m.fl. (2018) behövs en socio-emotionell anpassning med en känsla av lärar-elev-anknytning. Det ställer krav på läraren som behöver finna en balans med att skapa nära relationer som medför att elevernas självbild stärks och inte bidrar till motsatt effekt.
En historisk tillbakablick visade att det inte har varit självklar att barn eller elever har sin rättighet att framföra sin åsikt och att åsikt tas på allvar av vuxna. Barn har sedan tidigare ansetts vara okunniga individer som behöver uppfostras till att bli goda människor. Forskning visar att delaktighet och elevinflytande haft en långsam utveckling inom skolan (Ising, 1988). I Skollagen (SFS 2010:800 kap 4 9 §) har demokratisk undervisning tydliggjorts som kräver att skolan ska bidra med en demokratisk anda. Enligt Skollagen ska eleverna ges möjlighet att påverka sin undervisning. I denna studie indikerar att eleverna känner sig delaktiga och har inflytande över sin undervisning. Anderssons (2017) uppfattning är att eleverna kan uppleva delaktighet trots att de inte har det fullt ut. Det kan innebära att eleverna känner sig delaktiga trots att de egentligen inte är det. Forskning om elevernas delaktighet kan påverkas av att det kan vara svårt att undersöka i vilken grad eleverna är delaktiga eftersom de upplever sig mer delaktiga än vad verkligheten speglar. Om det empiriska materialet inte hade jämförts med Harts (2006) delaktighetsstege hade resultatet visat att eleverna upplever sig mer delaktiga än vad de egentligen är. Det för tankar kring att det kan vara problematiskt att få ett rättvis resultat om studien inte jämförts med teoretisk förankring. Det kan innebära att undersökningar av olika myndigheter som inte är förankrad med teoretisk forskning kan ge missvisande resultat. Det kan medföra att det kan vara svårt för myndigheter att bidra till forskning om hur utvecklingen med delaktighet och inflytande har förändrats. Processen med arbetet har medfört förståelsen
36
av vikten av att undersökningar utgår ifrån ett empiriskt material som är förankrat med teoretisk förankring.
Resultatet av studien visar att lärarens arbete har betydelse för elevernas delaktighet och inflytande i deras undervisningen. Det krävs en nära relation mellan lärare och elev för att nå framgång och skapa en demokratisk anda i gruppen. Giota (2001) bekräftar att lärare behöver lära känna sina elever för att förstå utifrån elevens perspektiv. Enligt Harcourt (2011) är de av vikt att lyssna på barnets röster för att få förståelse för deras inlärning, liv och upplevelse. Studien visar att det krävs förtroende samtal där lärarna lyssnar in eleverna och samtidigt stödjer eleverna med frågor som medför att det skapas utrymme för eleven att göra sin röst hörd. .Lärarens roll blir att vara en trygg person som sätter ramar i klassrummet, det är strukturen i klassrummet som avgör när det finns utrymme för delaktighet och inflytande. En viss medvetenhet krävs för att eleverna ska kunna delta aktivt i sin undervisning. Processen med delaktighet och inflytande behövs växa fram under en längre period och som skapas i samråd mellan lärare och elev.
Metoddiskussion
Metodval av att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer gav studien ett empiriskt material som tillgodoser syftet som var att fånga elevernas och lärarnas perspektiv kring extra anpassningar. Vid genomförande av kvalitativ forskning behövs det finnas en medvetenhet av att trovärdigheten kan ifrågasättas (Kvale & Brinkman, 2014). Det är en fördel att vara två när intervjuerna bearbetas eftersom tolkningen blir objektiv. Olika personer kan tolka innebörden av intervju på olika vis. Det går att ställa en mängd olika frågor till en text i en analys där de olika frågorna leder till olika betydelser. Vid ensamarbete blir det en subjektiv bedömning eftersom forskaren på egen hand tolkar innebörden av texten. Medvetenheten har funnits med att genomföra en korrekt tolkning. Det är omöjlig att ta reda på om tolkning leder till det rätta svaret. Det är av vikt av kännedom att det som anses vara en korrekt tolkning av en person kan tolkas annorlunda av någon annan. Vid en subjektiv tolkning finns en möjlighet att tolkningen kan bli felaktig eftersom individen arbetar nära sitt empiriska material och inte ges utrymme att förra diskussioner om hur texten kan tolkas utifrån fler perspektiv. Den kvalitativa forskningen kan aldrig ge resultat av en sanning utan kan ses som bidrag som främjar forskning.
Det har funnits tankar på hur metodvalet hade kunnat genomföras på ett annat vis eftersom intervjuerna medförde nya frågeställningar. Det hade varit intressant att få möjlighet att följa upp studien med att genomföra nya intervjuer. Med respekt för att det inte är tillåtet med att fortsätta samla in material efter de angivna intervjuerna gick det inte att fullfölja. En del av
37
frågorna skulle kunnat besvaras genom observation som gav svar på hur studieron är i klassrummet. Det var flera elever som uttryckte behov av att arbeta på enskild plats för att få arbetsro. Det skulle vara intressant att få observera vad som påverkar elevernas studiero eller om det finns andra faktorer som hade synliggjorts. Observationer skulle kunna vara ett bra komplement för att få en helhetsbild av elevernas sammanhang. En fallstudie av empiriska material kan få ett förändrat resultat om intervjuerna hade kompletterats med observationer. Observation som metod hade inte medfört en ökad trovärdighet eftersom det empiriska materialet fortfarande hade tolkats utifrån ett subjektivt perspektiv.
Om studien hade kunnat göras om, hade fler pliotundersökningar genomförts. Det var inte tillräckligt med att genomföra en intervju innan studien påbörjades. Pilotundersökningen uppmärksammade att lyssna mer aktivt och öka fokus på att spinna vidare på intervjupersonens resonemang. Lärdom från pilotundersökning togs till vara när studiens intervjuer genomfördes. När intervjuerna spelades upp uppmärksammades att det fanns tillfällen som missades som intervjuaren hade kunnat spinna vidare på. Det blev uppenbart att intervjuer som metod kräver en viss vana och erfarenhet. Det är svårt att avgöra innan hur många pilotundersökningar som krävs för att genomföra en fullständig intervju där inget relevant går förlorat.
Det finns tankar kring att det empiriska materialet hade kunnat ge flera perspektiv om vårdnadshavare hade fått ge sin bild kring delaktighet och inflytande kring extra anpassningar eftersom vårdnadshavarnas perspektiv är lika viktiga som elevernas och lärarnas. Det som kan vara en nackdel är att vårdnadshavare kan bli för personlig gentemot sitt barn och enbart fokuserar på elevens behov utan att tänka på helheten. Lärarnas och vårdnadshavarnas uppfattning om elevens behov kan skilja sig åt och det kan finnas en möjlighet att vårdnadshavarnas personliga åsikter påverkar resultatet negativt.