Det finns för lite forskning om extra anpassningar. Det finns ett behov att forska mer inom området. Det behövs forskning om hur extra anpassningar utvärderas för att säkerställa att de ger effekt på undervisningen. Forskning behöver synliggöra hur skolor gör för att säkerställa
39
hur anpassningarna påverkar elevernas utveckling. Det behövs undersökas vilka extra anpassningar som gynnar och vilka som gör motsatsen? Finns det extra anpassningar som hämmar istället för utvecklar eleven? Behövs gemensamt dokument utformat från skolverket för att säkerställa kvalitet? Varje skola väljer utifrån vad skolan kan erbjuda. Är det anpassat efter elevens behov eller vad skolan kan erbjuda? Det behövs även forskning om sammanställningar av checklistor har en gynnsam utveckling för elevernas behov. Det hade varit intressant att få reda på hur en checklista påverkas av val av extra anpassningar? Kan det finnas en möjlighet att checklistor leder till mallar där individens behov glöms bort?
40
Referenser
Andersson, H. aut. (2017). Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i
skolan. Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola.
Antonovsky, A. (1987). Unraveling the Mystery of Health: How People Manage Stress and Stay Well. Contemporary Sociology, 18 (2), 272-274.
Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: Att arbeta med elevdokumentation
i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Clark, A. (2010). Transforming children's spaces children's and adults' participation in
designing learning environments. Contemporary Issues in Early Childhood, 14(2), 195-198.
Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Doumen. S, Helma. M. Y, Koomen. B. E, Buyse. S, Wouters, K, Verschueren. (2011). Teacher and observer views on student–teacher relationships: Convergence across kindergarten and relations with student engagement, Journal
of School Psychology, 50(1), 61-76
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Doktorsavhandling, Linköpings universitet.
Englund, Tomas (2003). Skolan och demokratin. I Britta Jonsson & Klas Roth (red.),
Demokrati och lärande, S.49-73. Lund: Studentlitteratur
Farmer, T.W., Molly Dawes, M., Hamm, J.V., Lee, D., Mehtaji, M., Abigail S. Hoffman A. S., Brooks D. S., (2018). Classroom Social Dynamics Management: Why the Invisible Hand of the Teacher Matters for Special Education. Remedial
and Special Education. 39(3), 177-192.
Flutter, J. (2007). Teacher development and pupil voice. The Curriculum Journal, 18(3), 343 – 354.
Forsberg, E. (2000). Elevinflytandets många ansikten. Diss. Uppsala: Univ.. Uppsala. Giota, J. (2001). Adolescents' perceptions of school and reasons for learning.
41
Granot, D. (2016). Socioemotional and behavioural adaptation of students with disabilities: the significance of teacher–student attachment-like relationships. Emotional and Behavioural Difficulties, 21(4), 416–432.
Habermas, J. (1997). Diskurs, rätt och demokrati: politisk-filosofiska texter. Göteborg: Daidalos.
Harcourt, D., Einarsdottir, J. (2011). Introducing children's perspectives and
participation in research. European Early Childhood Education Research Journal,
19(3), 301-307.
Hart, R. (2016). Children’s participation: the theory and practice of involving young
citizens in community development and environmental care. UNICEF (United
Nations international children’s emergency fund) Abingdon, Oxon: Routledge.
Hopkins, E. A., (2008). Classroom conditions to secure enjoyment and achievement: the pupils' voice. Listening to the voice of Every child matters. Education 3–13, 36(4).
Isling,A. (1988). Det pedagogiska arvet. Kampen för och mot en demokratisk skola 2. Stockholm: Sober förlags AB.
Janney, R. E., Snell, M. E., (1996) Modifyding Schoolwork in Inclusive Classrooms.
Theory Into Practice. 45(3), 215-223.
Jonsson, B. & Roth, K. (red.) (2003). Demokrati och lärande: om valfrihet, gemenskap
och övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Johannesen, N. & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några
perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Key, E. (1996). Barnets århundrade. ([Nyutg.]). Stockholm: Informationsförl.. Kindeberg, T. (2013). The significance of emulation in the oral interaction between
teacher and students. Journal of the Philosophy of Education, 47(1), 99-111. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Molin, M. (2004). Att vara i särklass - om delaktighet och utanförskap i
gymnasiesärskola. Linköping: Linköpings universitet.
Nilsson, S., Björkman, B., Almqvist, A-L., Almqvist, L., Björk-Willén, P., Donohue, D., Enskär, K., Granlund, M., Huus, K. och Hvit, S. (2013). Children’s voices. Differentiating a child perspective from a child’s perspective. Developmental
Neurorehabilitation, 18(3), 162-168.
Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i
42
Regeringens proposition 2012/13:10 Stärkt stöd och skydd för barn och unga.
Regeringens proposition/Prop. 2013/14:160. Tid för undervisning - lärares arbete med
stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Selberg, G. (1999). Elevinflytande i lärandet: en studie om vad som händer när elever
har inflytande i sitt eget lärande och när elever har olika erfarenheter av sådant arbete. Luleå: Universitet.
SFS 2010:800. Skollagen. Skolverket (2010).
Skolverket (2013). Slutredovisning av Uppdrag att svara för utbildning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014a). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen, om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Rapport 440 Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av
skolhuvudmännens arbete för grundskolelever med funktionsnedsättning.
Skolverket: Stockholm.
Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Tholander, M,. (2005). Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv. Utbildning & Demokrati. [Elektronisk resurs] 14(3), 7-30.
Thornberg, R,. Elvstrand, H,. (2012). ”Children´s experiences of democracy,
participation, and trust in school”. International Journal of Educational Research, (53), 44–54.
von Wright, M. (2009). Initiativ och följsamhet i klass - rummet. En studie i de
pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande.
43 Elektroniska källor
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 12 (2009). Barnets rätt att bli hörd.
Hämtad 2020-01-25 från https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for- nedladdning/publikationer/allmanna-kommentarer/ak-12-barnets-ratt-att-bli- hord.pdf Ne.se Hämtad 2020-01-26 från https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=deliberativ
Rouvali, A., Riga, V. (2020). Listening to the voice of a pupil with autism spectrum condition in the educational design of a mainstream early years setting. Education 3(13) Hämtad 2020- 03-18 från https://doi-
org.proxy.mau.se/10.1080/03004279.2020.1734042
Partovi, M., Wyness, M. (2020). Breaking the silence: working with pupil voice in Iranian primary schools. Education Review. Hämtad 20-03-18 från
https://doi.org/10.1080/00131911.2020.1713051
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. Stockholm. Hämtad 2020-03-18 från https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/skolans-arbete- med-extra-anpassningar/
Spsm (2018) Hur kan man utforma ett klassrum med tanke på elever inom npf- området? Hämtad 2020-04-05 från https://www.spsm.se/stod/fraga-en-
radgivare/fragor-och-svar/fragor-och-svar/hur-kan-man-utforma-ett-klassrum- med-tanke-pa-elever-inom-npf-omradet/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-02-17
44
Bilagor
Bilaga 1: Missivbrev
Lärande och samhälle
2020-01-20 Hej,
Mitt namn är Camilla Hansson. Jag studerar på
specialpedagogprogrammet på Malmö Universitet. Jag läser sista terminen och ska slutföra ett examensarbete.
Anledningen till att du får denna information är att jag skulle vilja intervjua elever i er verksamhet. Jag är intresserad av att få ta del av elevernas perspektiv kring deras lärmiljö. Inriktningen kommer
fokuseras på extra anpassningar. I min undersökning önskar jag att få reda på om eleverna har
inflytande och är delaktiga i utformningen av sina extra anpassningar, få ta del av elevernas perspektiv hur de ser på sina extra anpassningar och om eleverna är med och följer upp sina extra anpassningar. I samband med undersökningen behöver jag få tillgång extra anpassningar till de elever som kommer ingå i studien. Jag behöver godkännande från rektorn och respektive vårdnadshavare. Jag beräknar samtalen kommer ta 20 - 30 minuter per elev. Jag behöver även behöva komplettera en del frågor med ansvarig lärare. Jag besöker gärna er innan och berättar mer om undersökningen.
Intervjuerna kommer spelas in via en diktafon. Det insamlade materialet och personuppgifter lagras på Malmö Universitets server under arbetet med examensarbetet, samt att samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet.
Jag kommer förhålla mig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som bl.a. följande avseenden:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna Om ni har några frågor får ni gärna kontakta mig.
Studentens namn Camilla Hansson
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid
Malmö högskola skriver studenterna ett
examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin.. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och
observationer. Examensarbetet motsvarar 15
högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö högskolas databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
45 ……… Studentens underskrift Kontaktuppgifter Telefonnummer: xxxxxx E-mailadress: hansson_milla@hotmail.com Ansvarig lärare/handledare: Kristian Lutz
Kontaktuppgifter Malmö Universitet:
www.mah.se
040-665 70 00
Om barn/elev ingår i studien måste vårdnadshavares samtycke inhämtas. Det är alltid en fördel att inhämta samtycke även från vuxna respondenter som deltar i studien. Samtyckesblanketten anpassas då till dem den gäller.
46 Bilaga 2 Samtyckesblankett
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att mitt/vårt barn deltar i studien:
Ja O
Nej O
Barnets namn ………
Förskola/Skola ………..
Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten.
Datum ……….
Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2
……… ………
47 Bilaga 3