Elevernas reception av text

För att närma mig vad som kan vara språkliga uttryck för textuell makt vid elevernas läsande gör jag en analys av språkliga uttryck för receptioner av de texter som är i fokus i elevernas läsning i de undersökta momenten.

För att undersöka elevernas receptioner av olika texter studerar jag deras förmåga och möjlighet till rörlighet och positioneringar i relation till text. Som analysram använder jag mig av Langers teori om envisionment building, alltså byggandet av föreställningsvärldar i ett antal interagerande och överlappande faser (Langer 1992, 1995). Om läsaren har förmåga och möjlighet att positionera sig i alla fyra faser kan hon också röra sig med en textuell makt. En undersökning av språkliga uttryck för att eleverna positionerar sig i Langers faser kan bidra till att konstruera en bild av hur eleverna språkligt uttrycker textuell makt då de skriver och samtalar om texterna de läser.

Min undersökning innefattar läsning av såväl skönlitteratur som faktalitteratur i två olika ämnen och de språkliga uttryck som är mina analysenheter återfinns i såväl de texter eleverna skriver, som i elevers samtal om text. I analysen kategoriserar jag in de språkliga uttryck som kan tyda på ett möte med texten i fråga, i Langers fyra faser av envisionment

building alltså läsprocessens föreställningsskapande faser (Langer 1992:40,

1995:15-19). De fyra faser Langer beskriver är:

3. Being out and stepping into an envisionment: Detta är den fas då läsaren står utanför texten och genom att knyta egen erfarenhet och kunskap till textens ytstruktur träder in i texten och börjar skapa en föreställning om den. Läsaren söker ledtrådar som ska skapa mening i

texten. Meningsskapandet är ofta ytligt. Läsaren söker bredd snarare än djup. Fasen är spekulativ och associerande.

4. Being in and moving through an envisionment: Läsaren är i den här fasen inne i texten och använder ny information ur texten för att förstå något mer än hon redan förstått. Betydelseskapandet rör sig längs med och inne i texten. Läsaren är fångad av textens resonemang eller berättelsens narrativ. I den här fasen tar läsaren användning av det hon har förstått om texten, sig själv och världen för att röra sig vidare i texten och fylla ut förståelsen av vad texten säger.

5. Stepping back and rethinking what one knows: Det här är den fas som skiljer sig mest från de övriga faserna. Här strävar läsaren efter att använda texten, jämföra texten med erfarenheter ur det egna livet. Läsaren använder texten för att reflektera över vad de redan vet och har förstått. I denna fas används inte egen erfarenhet för att förstå texten utan snarare används föreställningen om texten för att ompröva tidigare kunskap och reflektera över användningen av det lästa. Texten används för att reflektera över något läsaren visste, kunde eller tyckte före läsningen och hur texten har belyst detta. Denna fas återkommer inte lika ofta som de övriga faserna men är kraftfull och enligt Langer orsaken till att vi läser. I den här fasen påverkar texten läsarens liv och kunskaper.

6. Stepping out and objectifying the experience: I den här fasen distanserar sig läsaren från föreställningarna hon byggt och reflekterar över dem. Läsaren objektifierar texten och ser den utifrån, distanserar sig från föreställningarna om texten och reflekterar över och reagerar på textens innehåll och struktur eller även själva läsupplevelsen. Den här fasen tillåter (men kräver inte) ett mer analytiskt perspektiv. När läsaren jämför texter, gör textallusioner, läser texten ur exempelvis ett ras- eller könsperspektiv eller bedömer en texts kvalitéer rör hon sig den fjärde fasen.

Eleverna positionerar sig i sin läsning i relation till texten i någon eller några av Langers faser. Jag söker i elevernas texter och i textsamtalen efter språkliga uttryck som kan placeras i någon av dessa faser, men ibland är elevernas uttryck svårtolkade. Det är i vissa fall mycket svårt att otvetydigt placera de språkliga uttrycken kring texten i någon av faserna och samtidigt tyder uttrycket på att eleven inte står utanför texten utan är på väg mot eller strävar mot någon av faserna. Eleverna gör exempelvis ibland associativa läsningar som tyder på att de är på väg mot exempelvis fas ett men att de inte klarar att koppla sin association till texten, dvs. att träda in i och börja skapa någon förställning kring texten. Andra gånger riktar sig det eleverna uttrycker ut från texten och förståelsen av den, men knyter inte tydligt förståelsen av textens innehåll till den förståelse som omprövas eller reflekteras. Detta kan då tyda på att de är på väg mot fas tre men inte har

förmåga och/eller möjlighet att tydligt positionera sig i fas tre. Jag har därför konstruerat en något utvidgad modell med utgångspunkt i Langers teori om

envisionment building. Jag har i den utvidgade modellen lagt till ett område

för den kategori av språkliga uttryck som tycks tyda på att eleverna står

utanför texten och inte lyckas skapa sig någon föreställning alls om den.

Jag har därför lagt till fyra områden till, vilket innebär områden där eleverna är på väg mot de respektive faserna. Dessa mellankategorier gör det möjligt att visa på en viss gradering och hur elever ibland positionerar sig i en slags mellanfas i relation till texten utan att ha förmåga och/eller möjlighet att fullt ut positionera sig i de olika förståelsefaser som Langer beskriver. Exempel på detta ges i tabell 1 nedan. Modellen gör det möjligt att visa att eleverna ibland är på väg mot en fas utan att klart och tydligt positionera sig i den.

Tabell 1. Exempel på kategoriseringar av språkliga uttryck i Langers fyra faser av envisionment building.

Exempel på hur språkliga uttryck ur elevtexter och textsamtal

kategoriserats Utan- för Mot fas 1 Fas 1 Mot fas 2 Fas 2 Mot fas 3 Fas 3 Mot fas 4 Fas 4 här med stockarna här förstod jag

ingenting

om man har en brorsa och så vill man ha sitt rum städat

dikten innehåller alla fokuspunkter som skolan har. Dikten

symboliserar positiv skolanda och det passar också in på elevens arbetssätt, att man inte ger upp! Till exempel när vi har ett svårt mattetal att lösa i matteboken, skaffa hjälp eller nöt på med det, du kommer klara det!

X

X

X

X

Med utgångspunkt i elevernas språkliga uttryck för positioneringar i de fyra olika faserna för jag en diskussion kring deras förmåga och möjlighet till språkliga uttryck för textuell makt. Om elevernas språkliga uttryck rör sig i ett flertal faser tolkar jag det som att det tyder på textuell makt. Om elevernas språkliga uttryck däremot tyder på att de tydligt positionerar sig utanför texten skulle det kunna tyda på textuell vanmakt.