Elevernas självförtroende och självkänsla

Hodkinson och Sparkes (1993) sista punkt handlar om elevernas självförtroende och självkänsla, vilket de menar är viktigt för att eleverna ska våga öka sin pragmatiska rationalitet och därmed vidga sin handlingshorisont. I intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna framkommer det att de uppmuntrar och utmanar eleverna i de enskilda samtalen. De arbetar även med att eleverna, genom erfarenheter, ska få uppleva att de klarar av, och är bra, på olika saker. Så här uttrycker sig två av studie- och yrkesvägledarna angående tillfällen då elevernas självförtroende och självkänsla ökar.

SL: Ja, de (eleverna) är på en arbetsplats och det fungerar och de är jättestolta när man kommer. Att man ställer frågor och man undrar hur det går för dem och man pratar med handledaren och får reda på att det fungerar alldeles utmärkt. Och det kan vara en sådan liten filur som inte riktigt ger så mycket väsen av sig i skolan. Utan lite försynt å så kommer den ut och så bara (fungerar allt).

SH: Många (elever har) tyckt det varit jätteläskigt med gymnasieskolan men sen efter en skuggdag (på ett gymnasieprogram) så känner de ”Nej, det är inte så läskigt. Det är ju dit jag vill”.

I båda dessa citat menar studie- och yrkesvägledarna att eleverna får ett bättre självförtroende genom att känna att de passar in, och klarar av, en ny situation. Frågan är vad som händer om eleven inte upplever detta. Huruvida en elev känner sig hemma eller inte i en viss situation beror på hens habitus och kapital (Hodkinson och Sparkes, 1997). Om eleven, på grund av sitt kapital och habitus, inte känner sig bekväm i den nya situationen kan denna erfarenhet ge motsatt effekt. När det gäller att hjälpa elever att inte begränsas av sin klassbakgrund är det en utmaning att hitta en balans mellan att utmana eleven för lite eller för mycket. För att kunna hitta den här balansen för varje enskild elev vill studie- och yrkesvägledaren lär känna eleverna. Detta är något som de betonar är viktigt och som de skulle vilja ha möjlighet att ägna sig mer åt.

5.3 Sammanfattning

Det är en stor utmaning för studie- och yrkesvägledare att hjälpa elever med att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval. I våra intervjuer har vi sett att studie- och yrkesvägledarna arbetar med detta men att det finns många hinder som gör att det är svårt att utmana rådande klasstrukturer.

Under intervjuerna framkom det att studie- och yrkesvägledarna har olika förhållningssätt till hur elevers klassbakgrund påverkar studie- och yrkesvalet. Några av studie- och yrkesvägledarna har ett aktörsperspektiv och menar att det är viktigt att bortse från klassbakgrund och istället utgå helt från den enskilda eleven. Andra studie- och yrkesvägledare uttryckte däremot en medvetenhet om att elevens klassbakgrund påverkar hens val. Enligt vår tolkning av Hodkinson och Sparkes (1997) behöver studie- och yrkesvägledarna ha denna medvetenhet för att aktivt kunna hjälpa elever med att inte begränsas av sin klassbakgrund

Genom att hjälpa eleverna att vidga sin handlingshorisont kan studie- och yrkesvägledare utmana rådande klasstrukturer. Hodkinson och Sparkes (1993) menar att eleverna behöver bli medvetna om sin kontext för att kunna vidga sin handlingshorisont. De studie- och yrkesvägledare som ser behovet av detta menar att gruppvägledning är en bra metod. När eleverna blir medvetna om sin kontext kan studie- och yrkesvägledarna utmana dem att våga tänka på utbildningar och yrken som ligger utanför denna. Genom att bland annat informera eleverna om alla gymnasieprogram och ha prao-veckor hoppas studie- och yrkesvägledarna att de därmed kan hjälpa eleverna att vidga sin handlingshorisont. Elevernas kapital och habitus gör dock att de kan ha svårt att ta till sig information om yrken de inte har tänkt på tidigare. För att komma förbi det här problemet använder sig studie- och yrkesvägledarna av olika metoder för att öka elevernas mottaglighet för information om yrkeskategorier de tidigare har avfärdat. Några av studie- och yrkesvägledarna uttrycker en medvetenhet om att elever fattar pragmatiskt rationella beslut och att de därför inte kan ta till sig all information. Eleverna är däremot mer mottagliga för information från sina vänner och detta utnyttjar dessa studie- och yrkesvägledare genom att låta eleverna får ge varandra information.

Studie- och yrkesvägledarna försöker öka elevernas kunskap om omvärlden genom olika insatser. Dessa insatser ser väldigt olika ut på de höga och låga skolorna, vilket beror på elevernas kapital. På de låga skolorna arbetar studie- och yrkesvägledarna med att eleverna skall få kunskap om yrkeslivet i närområdet medan det på de höga skolorna snarare handlar om att få kunskap om den globala arbetsmarknaden. Genom att studie- och yrkesvägledarna enbart kan utgå från det kapital eleverna har, riskerar dessa insatser att bidra till att rådande klasstrukturer inte bara reproduceras utan även ökar. Det samma gäller för praon där elevernas sociala och kulturella kapital i stor grad avgör vad eleven får för prao-plats. Här är det en enorm utmaning för de låga skolorna att kompensera eleverna för deras brist på kapital.

Grunden för att eleverna ska våga tänka på utbildningar och yrken som ligger utanför deras kontext är att de dels är medvetna om sin kontext, dels har bra självförtroende och självkänsla. Genom att få positiva erfarenheter från exempelvis prao kan elevens självförtroende och självkänsla öka. Dock kan det motsatta inträffa om eleven inte alls känner sig hemma på prao-platsen då hens habitus och kapital gör att hen upplever att hen inte passar in. Studie- och yrkesvägledarnas utmaning är därmed att utmana eleven så att hen får se yrken hen inte har tänkt på tidigare och genom detta få en positiv erfarenhet.

För att hjälpa eleverna att inte begränsas av sin klassbakgrund kan studie- och yrkesvägledarna således arbeta med de fyra delarna; kunskap om sin kontext, mottaglighet för nya yrken, kunskap om omvärlden samt självförtroende/självkänsla. De olika delarna bidrar tillsamman till att elevens handlingshorisont vidgas. Studie- och yrkesvägledarna i den här studien arbetar alla med någon av dessa delar men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser. Syftet med de insatser som studie- och yrkesvägledarna arbetar med är att bidra till att öka elevers kapital, vidga deras handlingshorisont och därmed utmana rådande klasstrukturer. Som vi har visat kan dessa insatser riskera att leda till att rådande klasstrukturer reproduceras. Här har särskilt studie- och yrkesvägledarna och övrig personal på de låga skolorna en stor utmaning i att kompensera eleverna för deras brist på kapital.