5. Resultat och analys
5.1 Medvetenhet
Här kommer vi att behandla i vilken utsträckning studie- och yrkesvägledare ser elever som aktörer eller styrda av strukturer. Med bakgrund i den forskning som har presenterats i ”Tidigare forskning” är vår utgångspunkt att elever är styrda av strukturer, såsom klassbakgrund, men att studie- och yrkesvägledare kan öka deras aktörskap. Under intervjuerna upptäckte vi att studie- och yrkesvägledarna har olika inställning till i vilken grad elever påverkas av strukturer såsom klassbakgrund. Vi ser ett mönster där vägledarna i de respektive skolkategorierna tenderar att ha liknande inställningar till detta. Studie- och yrkesvägledarna på mellanskolorna gav uttryck för en medvetenhet om att elevens klassbakgrund påverkar studie- och yrkesvalet. Studie- och yrkesvägledarna på de låga skolorna tog däremot avstånd från att prata om elevers
klassbakgrund. På de höga skolorna skiljer sig studie- och yrkesvägledarna sinsemellan åt. En av dessa har liknande inställningen som studie- och yrkesvägledarna på mellanskolorna. Den andra har liknande inställning som studie- och yrkesvägledarna på de låga skolorna.
5.1.1 Medvetenhet om att klassbakgrund påverkar studie- och yrkesval
Studie- och yrkesvägledarna på mellanskolorna, och den ena av de på de höga skolorna, gav uttryck för en medvetenhet om att elevernas klassbakgrund påverkar deras studie- och yrkesval. De uttrycker även en medvetenhet om att de, utifrån detta, måste hjälpa eleven att vidga sin handlingshorisont. Två av vägledarna uttrycker sig så här:SM: Jag vet jag har tänkt någon gång när jag har haft föräldramöte och berättat om gymnasieskolan. Det finns liksom allting. Där kommer då akademikerföräldrar, överläkaren på någon avdelning där som har läst allt om naturvetenskapligt program som bara vill veta någon liten detalj. Alltså oerhört påläst. Å sen så kommer det kanske den ensamstående mamman /.../ som får ångest bara hon kommer in i en skola. /.../Och den ena kommer i joggingkläder och den andra i päls om det är vinter. Nej, men kanske inte i päls. Men ni förstår vad jag menar.
SM: Det är svårt att säga men jag tror ju att om man inte har en studietradition hemifrån så påverkar ju det jättemycket. Man har inga intellektuella samtal över middagsbordet /.../ Och då lever man ju i den världen. Å det är inte så himla lätt då ju att se andra möjligheter tror jag. /.../ Och sen kan det ju vara tvärtom också, att om man har föräldrar som har höga positioner i samhället, har akademiska utbildningar, att man ställer väldigt höga krav på barnen att du ska minsann också, du ska ju också läsa på universitetet. Det är väl kanske inte okej att du ska bli lastbilschaufför. /.../
I citaten ovan visar studie- och yrkesvägledarna att de är medvetna om att deras elever har olika klassbakgrund. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att kapital är överförbart inom familjen, vilket innebär att elevens kulturella kapital i form av bland annat föräldrarnas utbildningsnivå påverkar eleven och gör att denne känner sig mer eller mindre hemma inom olika utbildningar och yrken. Dessa studie- och yrkesvägledare uttrycker förståelse för detta, samt för att elevernas kapital i form av studietradition påverkar deras handlingshorisont. Frågan är hur studie- och yrkesvägledarna, utifrån denna medvetenhet om klassbakgrund och kapital, arbetar med att hjälpa elever att vidga sin handlingshorisont. I ”Vidgande av elevens handlingshorisont” presenterar vi
några av de arbetsmetoder studie- och yrkesvägledarna använder och huruvida dessa bidrar till att reproducera eller utmana rådande klasstrukturer.
5.1.2 Tar avstånd från att prata om klassbakgrund
Studie- och yrkesvägledarna på de låga skolorna, och en av de på de höga skolorna, tar avstånd från att prata om elevers klassbakgrund, då de menar att detta gör det omöjligt för dem att utgå från individen. Så här uttrycker sig två av studie- och yrkesvägledarna:
SL: Tänk om jag skulle ha gjort så: ”Du säger att din pappa, han är ju kock på en färja. Ja, men då ska du ju, då ska du läsa kockalinjen”. Ja, men det är inte
han intresserad av. Han kanske då är intresserad av att bli miljötekniker, för
att han ska kunna kolla maten så att den den är färsk.
SL: Det är utifrån eleven ju. Är Kalle intresserad av att bli bilmekaniker, då pratar vi om vad det är. /.../ Det är elevens val. Vad den vill och det är ju det det utgår ifrån. Det är ju eleven i centrum. Vad väljer individen.
Dessa båda studie- och yrkesvägledare tar avstånd från att prata om klassbakgrund och menar att det viktiga är att utgå från individen. Detta synsätt kan jämföras med aktörsperspektivet, vilket vi beskrivit i ”Tidigare forskning”. Den forskning som vi har behandlat visar att individers val inte enbart kan beskrivas utifrån ett aktörsperspektiv, utan måste kombineras med ett strukturellt perspektiv. Genom att anta ett aktörspespektiv tar de inte hänsyn till elevernas handlingshorisont och kapital. Studie- och yrkesvägledarna tar således avstånd från att prata om att eleverna påverkas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, vilket skulle kunna innebära att de inte aktivt använder sig av arbetsmetoder för att hjälpa elever att inte begränsas av sin klassbakgrund. Detta kan i sin tur leda till att dessa studie- och yrkesvägledare riskerar att reproducera rådande klasstrukturer.