Elevernas tankar om arbetet med skolträdgården

75 % av eleverna, dvs. 45 av 60, deltog i enkäten vilket innebar ett bortfall på 25 %. Bortfallet berodde på frånvaro p.g.a. sjukdom eller att eleverna inte hade lämnat tillbaka lappen, om föräldrarnas tillåtelse för deras deltagande, till sin lärare. Av de eleverna som deltog var ca en tredjedel mellan 6 – 9 år och två tredjedelar var mellan 10 - 12 år. 60 % var pojkar och 40 % var flickor.

Majoriteten av eleverna, 71 %, anser att det är roligt att arbeta med en skolträdgård. 16 % tycker inte att det är roligt och 13 % vet inte vad de tycker om att arbeta med en skolträdgård. När det gäller de yngre eleverna, 6 – 9 år, tycker samtliga att det är roligt att arbeta med en skolträdgård medan det är 58 % av de äldre, 10 – 12 år, som tycker det är roligt. Alltså är det en betydande andel av de äldre barnen som inte anser att det är roligt att arbeta med en skolträdgård. Exempel på vad dessa elever tycker är det sämsta med att arbeta med en skolträdgård är att man blir smutsig samt att det är tråkigt eller att väderleken spelar en viktig roll, då det kan regna och det kan vara kallt när de arbetar i skolträdgården.

Som jag tolkar det empiriska materialet så är det en stor andel av det totala antalet av eleverna som anser att det är roligt att arbeta med en skolträdgård i undervisningen. Bland de äldre eleverna är en större grupp som inte tycker det är roligt. Vad kan det bero på? Det framgår inte av resultatet varför dessa elever inte tycker om att arbeta med skolträdgården. Däremot anser jag att de svar de ger på vad de tycker är sämst med skolträdgården ger mig en antydan till deras avog. En anledning som nämns är att bli blöt och kall inte är trevligt, vilket kan få mig att undra om dessa elever brukar vara ordentligt klädda när de är ute i skolträdgården vid sådana tillfällen? Jag ställer mig också frågande till varför de yngre eleverna är mer positiva till skolträdgården än de äldre. Är de mer fogliga, nyfikna och intresserade? Eller blir kanske de äldre eleverna inte tillräckligt utmanade i skolträdgården utan det blir bara en upprepning av vad de gjort tidigare?

Av de elever som anser att det är roligt att arbeta med en skolträdgård tycker de flesta att det bästa med att arbeta med en skolträdgård är helt enkelt att det är roligt att få odla. Andra skäl som flera av eleverna tar upp är att det är kul att få arbeta utomhus, att få laga maträtter av det som de odlat och att man slipper andra lektioner för de är tråkiga. Övriga argument som anges

är bl.a. att man får vara med och bestämma, att det är roligt att få arbeta med sina faddrar, att man lär sig att samarbeta och att man kan prata med sina kompisar under tiden man arbetar. Några tycker det är kul att de får använda olika verktyg och att de får lära sig om naturen, växter och grönsaker. En klar majoritet, 91 %, av de elever som anser att det är roligt att arbeta med en skolträdgård upplever också att de lär sig något.

Enligt min mening så bekräftar eleverna en del av vad pedagogerna säger samt vad tidigare forskning och teori anser om arbetet med skolträdgårdar. Några säger att det är roligt att arbeta utomhus vilket kan tyda på att de tycker om att vara ute och röra på sig som en motvikt till stillasittandet i klassrummet. Detta är även ett av motiven bakom att pedagogerna i min empiri använder sig av skolträdgården i undervisningen, vilket dessutom stämmer överens med den tidigare myndigheten för skolutvecklingens intentioner med uppmaningen att grundskolor bör använda sig utav skolgården i undervisningen för att öka elevernas fysiska aktivitet i skolan (Myndigheten för skolutveckling, 2005). Björklid (2005) är också inne på samma tankar om att rörelse är positivt för lärandet i skolan. Szczepanski (2007) anser att den fysiska aktiviteten stödjer lärandet och när kroppen mår bra påverkas individens lärande, minneskapacitet, motivation samt lust att lära ökar. Utifrån elevernas svar tolkar jag att den sociala samvaron är viktig då de nämner att det bästa med skolträdgården är att de får samarbeta med varandra, arbeta med faddrar och att det finns möjlighet att prata med sina kompisar under arbetets gång. Dewey (Sundgren, 2005) anser att människan är en social varelse och att den sociala samvaron i undervisningen är viktig och ska präglas utav gemensamma aktiviteter där aktivt arbete, samarbete och idéutbyte ska ingå. En majoritet av eleverna som tycker att arbetet med skolträdgården är roligt anser också att de lär sig något där. Jag tolkar det som att de upplever nyttan med vad de gör i skolträdgården och att det är meningsfullt, vilket jag finner stöd i Deweys teori (Sundgren, 2005) där han menar att elevernas arbete måste ha ett mål, en avsikt för att det ska bli meningsfullt för eleverna. Ett svar som jag inte väntade mig på frågan om vad som var bäst med skolträdgården var att eleverna slapp andra tråkiga lektioner. Det var flera stycken som svarade så. Vilka tankar ligger bakom detta uttalande? En tanke bakom detta uttalande skulle kunna vara att eleverna upplever att de på dessa ”teoretiska” lektioner har mindre medverkan och inflytande över processen och därmed finner de lektionerna tråkiga.

De flesta eleverna, 76 %, är positiva till att få använda hela kroppen när de ska lära sig saker i skolan. Ingen av dem svarade att de inte tyckte om att få använda hela kroppen men 24 % visste inte vad de hade för åsikt.

Enligt min mening så anser de flesta eleverna att det är bra när de får använda sin kropp i undervisningen vilket även pedagogerna säger i mina intervjuer. De menar att sinnliga upplevelser i skolträdgården är ett motiv till varför de använder sig utav skolträdgården som ett pedagogiskt redskap. De hänvisar till att eleverna lär sig på olika sätt och med olika sinnen. Dessa tankar får stöd i Gardners teori (Egidius, 2009) om att människan inte bara har en intelligens utan en mångfald, vilket är viktigt att tänka på som pedagog när man undervisar. Ju fler ingångar som används till ett ämnesområde ju fler intelligenser kan aktiveras.

Totalt är det 49 % av eleverna som anser att de får vara med och bestämma i arbetet med skolträdgården varav hälften av dem anser att det är viktigt att få vara med och bestämma. Nästan en fjärdedel av dem tycker att det inte är så viktigt och 27 % vet inte vad de tycker. Lite mer än hälften, 55 %, av dem som tycker att de inte får vara med och bestämma i arbetet i skolträdgården anser att det är viktigt att få bestämma. Det är fler av de äldre eleverna, än av de yngre, som känner att de inte får vara med och bestämma och som även anser att det är viktigt. En av de äldre eleverna nämner att det inte är roligt att arbeta i skolträdgården p.g.a. att eleven inte får vara med och bestämma vad de ska göra där och eleven anser att det är mycket viktigt att få vara med och påverka i arbetet. Cirka en fjärdedel av det totala elevantalet som inte får vara med och bestämma tycker inte heller att det är så viktigt.

Som jag nämnt tidigare i detta kapitel så begränsas elevernas medbestämmande av olika anledningar vilket framgår när pedagogerna i intervjuerna berättar om hur det praktiska arbetet går till i skolträdgården. Som jag ser det så speglar sig detta i elevernas svar på hur de upplever att de får vara med och bestämma. Det är endast hälften av eleverna som upplever att de får vara med och bestämma och i sin tur anser hälften av dem att det är viktigt. Strax över hälften av dem som upplever att de inte får bestämma anser också att det är viktigt. Jag tolkar det som att en väsentlig del av eleverna anser att det är betydelsefullt att få vara med och påverka arbetet i skolträdgården. Till och med anger en av eleverna att det är en direkt orsak till varför det är tråkigt med arbetet i skolträdgården. Elevernas åsikter stämmer med Deweys

präglas av en fri kommunikation där eleverna får komma med förslag och utbyta tankar om sina erfarenheter. Om det är viktigt för många av eleverna att få vara med och bestämma i arbetet med skolträdgården och de upplever att de inte får det kan det vara en bidragande orsak till att de inte tycker det är roligt, framför allt när det gäller de äldre eleverna (10 -12 år). Dewey anser att det är vikigt att undervisningen utgår från elevernas nyfikenhet och intressen för att undervisningen ska bli meningsfull (Sundgren, 2005). Stämmer pedagogernas intentioner med skolträdgården överens med elevernas nyfikenhet och intressen?

På frågan om barnen anser att de lär sig något i arbetet med skolträdgården är det en majoritet, 76 %, som anser det. Nio procent menar att de inte lär sig något och 16 % vet inte. Vad är det då de anser att de lär sig? De saker som de flesta eleverna tar upp att de lär sig handlar om det praktiska arbetet i skolträdgården. De menar att de lär sig att ta hand om växter och sköta ett land genom att t.ex. förbereda jorden, så, rensa ogräs och skörda. Bland de äldre eleverna, 10 – 12 år, berättar några att de lär sig om hur växterna ser ut och vad de heter, de lär sig vad som är odlade växter och vad som är ogräs, att de lär sig att samarbeta i skolträdgården, de lär sig lite hemkunskap och de lär sig ganska mycket om miljön. Två elever kopplar till matematik genom att t.ex. de lär sig hur många centimeter det ska vara mellan raderna när de sår eller att de får mäta saker.

Som jag tolkar resultatet från empirin så har de yngre inte någon djupare medvetenhet om sin metakognition, mer än vad det gäller det praktiska arbetet i skolträdgården, medan däremot de äldre eleverna är lite mer medvetna om att de lär sig något ytterligare än att enbart sköta en skolträdgård. En anledning till att det är så skulle kunna vara att de yngre inte får reflektera så mycket över vad de gör i skolträdgården medan de äldre gör det i en större utsträckning. Enligt Dewey (Sundgren, 2005) är reflektionen en väsentlig del i elevers kunskapsutveckling vilket han förklarar med att när en elev utför en handling (ett arbete) och när den sedan får reflektera över resultatet lär sig eleven något. Teori, praktik, reflektion och handling hänger ihop och bör vara integrerade i allt lärande.