Sammanfattning och slutsatser

Utgångspunkten för detta examensarbete är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet. Pedagogerna jag har intervjuat ger flera exempel på hur de använder skolträdgården i undervisningen och motiverar varför de använder sig av skolträdgården som ett pedagogiskt redskap. Med hjälp av elevernas perspektiv får jag dessutom en viktig och intressant indikation på hur de upplever denna arbetsmetod i grundskolans undervisning. En viktig förutsättning för att kunna arbeta med en skolträdgård i undervisningen är att det praktiska arbetet fungerar. Olika faktorer påverkar förutsättningarna och det är väsentligt att de tas i beaktning och löses efterhand som problemen uppstår. Fungerar inte det praktiska arbetet blir det tungrott och motivationen till att arbeta med en skolträdgård sjunker.

Pedagogerna arbetar med skolträdgården som ett pedagogiskt redskap i olika skolämnen. De vanligaste kopplingarna är till svenska, matematik, naturvetenskap, bild och hemkunskap men även till andra ämnen som ingår i undervisningen. Det finns en skillnad i frekvensen av användningen av skolträdgården i de olika ämnena mellan den profilerade grundskolan och de andra två grundskolorna. Profileringen är till fördel för att skolträdgården ska få en genomslagskraft i alla ämnen i undervisningen. För elevernas del blir skolträdgården här en integrerad del i undervisningen som löper som en röd tråd genom hela skolverksamheten. Det innebär i sin tur att eleverna i den profilerade skolan får fler möjligheter att använda sig av skolträdgården i sin kunskapsutveckling i fler ämnen, än de eleverna vars grundskola använder skolträdgården i ett urval av ämnena.

Motiven till att pedagogerna använder sig av en skolträdgård i undervisningen är att den hjälper till att konkretisera abstrakta begrepp. Den blir en praktisk del i många ämnen med en verklighetsanknytning till det teoretiska och eleverna får möjlighet att hämta förstahandskunskaper samt arbetsuppgifterna blir inte isolerade uppgifter. Ett annat skäl till att pedagogerna använder skolträdgården som ett pedagogiskt redskap är de sinnliga upplevelserna eleverna får erfara och att de får använda hela kroppen när de ska lära sig saker i skolan. Eleverna får i skolträdgården tillfälle att lära sig på olika sätt och använda sig utav olika sorters intelligenser. En tredje anledning är hälsoaspekten där skolträdgården bidrar till

att elevernas fysiska aktiviteter ökar utöver lektionerna i idrott och hälsa samt vad rasterna erbjuder. Arbetet i skolträdgården blir en motvikt till stillasittandet i klassrummet vilket får effekter på hälsa och välbefinnande hos eleverna. Detta i sin tur har möjlighet att påverka elevernas inlärningsförmåga genom att arbetet i skolträdgården kan t.ex. motverka mindre trötthet, irritation och koncentrationssvårigheter. Ytterligare ett motiv som pedagogerna anger är att arbetet i skolträdgården kan lyfta fram starka sidor hos eleverna. Arbetet i skolträdgården kan hjälpa elever som på något sätt inte kommer till sin rätt i klassrummet och stärka deras självkänsla och självförtroende. De får visa att de är duktiga på något och barnens olika styrkor synliggörs. Social samvaro är ett motiv som pedagogerna nämner i undersökningen där eleverna i skolträdgården får öva på samarbete och att lösa eventuella konflikter.

Skolträdgården kan utgöra ett hot mot elevernas frirum, dvs. skolgården, och får inte lägga beslag på skolgården så att skolgårdskaraktären förändras från att präglas av rastaktiviteter till att präglas av undervisning. Så länge den inte dominerar skolgården och eleverna får vistas där utifrån sina villkor är det inte någon fara.

Skolträdgården bidrar till att skapa en stimulerande undervisningsmiljö men det är viktigt att man som pedagog anpassar undervisningen utifrån elevernas erfarenheter och intressen. Ett sådant tankesätt bidrar till att eleverna upplever undervisningen meningsfull.

Majoriteten av eleverna som deltog i enkäten upplever att det är roligt att arbeta med en skolträdgård. Som anledning anges bl.a. att det är roligt att odla, kul att få arbeta utomhus, få laga maträtter av det som är odlat m.m. Av dem som tycker det är roligt med skolträdgården är det en majoritet som upplever att de lär sig något. På frågan om vad de lär sig ger många exempel på det praktiska arbetet. Detta är speciellt tydligt bland de yngre eleverna, 6 – 9 år, medan de äldre, 10 – 12 år, är mer medvetna om att de lär sig något mer än att sköta en skolträdgård. Dock är det en stor andel av de äldre eleverna, 10 – 12 år, som inte anser att det är roligt att arbeta med en skolträdgård. Som skäl anger de t.ex. att det är tråkigt, att de blir smutsiga eller att väderleken spelar roll.

Olika faktorer begränsar elevernas påverkan av arbetet i skolträdgården som t.ex. tiden på året när eleverna befinner sig i skolan eller pedagogernas intentioner med undervisningen. Dock

kanske kan det vara en nyckel till de äldre elevernas motivation till arbetet med skolträdgård i undervisningen.

Som jag tolkar mitt resultat av den insamlade empirin samt vad tidigare forskning och teoretiker säger, så bidrar skolträdgården till att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet. Dock måste det praktiska arbetet fungera och majoriteten av eleverna tycker om att arbeta med skolträdgården i undervisningen men fler av dem vill vara med och bestämma.