Eftersom vi under vƒr praktiktid uppt€ckt att eleverna hade svƒrigheter med att koppla tidsm€ssiga sammanhang pƒ film, och att text stod dem n€rmare i deras arbetss€tt har vi genom vƒrt resultat av intervjuerna kunnat dra f•ljande slutsatser vad som g€ller elevernas tidsuppfattning i de tre filmerna.
Samtliga intervjuade elever kan pƒ ett eller annat vis visa nƒgon sorts tidsuppfattning. L€ttast f•r dem var att placera Emil- och Karlsson pƒ taketfilmerna r€tt i tid. D€remot var Madickenfilmen svƒrare att tidsbest€mma, vilket vi tror kan bero pƒ en okunskap om klasskillnader i dƒtidens samh€lle f•r eleverna. Vi €r villiga att hƒlla med J•nsson angƒende receptionsteorins resonemang om att problem uppstƒr dƒ man i dagsl€get inte har ett
f•rhƒllande till det som blivit allm€nt accepterat som det f•rflutna.47Detta kan helt enkelt vara sƒ att eleverna kanske inte fƒtt denna sida av historien framst€lld f•r sig €nnu. Vi har st€llt oss frƒgan vad som €r ett giltigt tidsspann under 1900-talet.
Nƒgot som k€nns v€rdefullt att veta frƒn vƒr unders•kning €r att mƒnga av eleverna har svƒrigheter med tidsuppfattning. Denna svƒrighet har vi f•rstƒelse f•r dƒ vƒr samtid har en otrolig pr€gling pƒ filmen vilket €ven J•nsson diskuterar i sin avhandling. Giltiga historiska tidsresonemang inom ett sekel anser vi kan ligga i b•rjan, mitten och i slutet av ett ƒrhundrade. Men med anledning av den explosiva utvecklingen av 1900-talet k€nns det mer angel€get f•r oss idag att problematisera hur tidsresonemang och uppfattningar b•r ligga. H€r i det audiovisuella inl€rningss€ttet blandar eleverna ibland tidsspannet pƒ ett anm€rkningsv€rt s€tt. Detta kan relateras till, tycker vi, det som Karlsson s€ger att eftersom alla m€nniskor €r skilda individer och befinner sig i olika grupper och samh€llen redan f•re historief•rmedlingen. De b€r med sig tidigare erfarenheter, upplevelser och kunskaper som kommer att pƒverka hur de mottar och tillgodog•r sig historien.48En ytterligare anledning till elevernas vaga tidsuppfattning om det f•rgƒngna kan ocksƒ ligga i det Zander s€ger om det existentiella historiebruket. Detta €r n€ra relaterat till identiteter och minnen samt anknyter till m€nniskans behov av att minnas bortom sitt eget liv, f•r att fƒ anknytning bakƒt i tiden och bli delaktig i ett st•rre sammanhang.49Zander menar att detta historiebruk ofta €r mer utvecklat i samh€llen d€r dramatiska yttre omst€llningar, sƒsom hot och oro, sker. Eftersom vi inte tror att nƒgon av de intervjuade har upplevt dessa omst€ndigheter har de svƒrare att relatera till det.
Zander tar €ven upp att nationalismen i Sverige var starkare omkring sekelskiftet 1900 och att m€nniskors historiemedvetande blev tillskansat pƒ ett annat s€tt €n idag.50 Olika anledningar har bidragit till att denna nationalism har f•rsvagats. Begreppet nationalism eller nationalk€nsla €r diskutabelt idag beroende pƒ vad man laddar ordet med, anser vi. En annan faktor kan vara Ludvigssons diskussion om s€ndarens intention och mottagarens avkodning d€r f•rfattaren menar att ju st•rre del v€lk€nd information mottagaren fƒr desto l€ttare blir avkodningen.51 Intervjuelevernas generella bakgrundsmilj• €r i en gammal lantbrukarmilj•
47
J•nsson M. Film och historia. Historisk hollywoodfilm 1960-2000, s. 16
48
Karlsson K-G. Historien €r nu, s. 54-55
49
Zander U. Fornstora dagar, moderna tider, s. 52, 54
50
Zander U. Fornstora dagar, moderna tider, s. 461, 468-470
51
med n€rliggande mindre samh€llen vilket mest kan sammankopplas med Emil- och Karlsson pƒ taketfilmerna. Den svƒrare avkodningen ligger i Madickenfilmen d€r eleverna inte kunde identifiera sig med lika l€tt. Vi kan ocksƒ se tendenser till skillnader mellan pojkarnas och flickornas svar som kan bero pƒ ett identitetsskapande. I den identitetsprocessen kan J€rlebys tankar om identitetsskapandet ligga till tyngd f•r det som eleverna har l€tt respektive svƒrt att identifiera sig med, menar vi. Identiteten v€xer fram inom en social milj• d€r m€nniskan €r en h€rmningsvarelse frƒn f•dseln. M€nniskan tar ƒt sig och testar de olika beteenden och de olika milj•erna som hon tr€ffar pƒ, d€r observerande och imiterande €r basen.52„ven Zanders argumentation om hur det kollektiva minnet utvecklas av varje grupp k€nns relevant i den identitetsf•rvirring som uppstod f•r eleverna n€r de sƒg de olika filmsekvenserna.53 Vilket k€nns trov€rdigt dƒ gruppen av elever har reagerat pƒ liknande tolkningss€tt. Ser vi vidare pƒ vad som eleverna har lagt till sina referenser f•r att kunna avl€sa tiden, har pojkarna sett mer pƒ det tekniska, leksaker och infrastruktur. Det var ocksƒ endast pojkar som sƒg pƒ hƒr och frisyrer. Detta anser vi ƒter kan ha att g•ra med identitet och h€r lutar vi oss €n en gƒng pƒ J€rlebys teorier om att m€nniskan €r en h€rmningsvarelse frƒn f•dseln, precis som J€rleby s€ger.54
Alla €r eniga om att Madickenfilmen utspelade sig i en dƒtid, men lƒngt ifrƒn alla var •verens om vilken tid. Detta tolkar vi till att om man ser till elevernas lokala historia finns inte Madickens v€rld i deras i historiemedvetande. Vi €r villiga att hƒlla med Karlsson som menar att historieber€ttandet €gde rum inom familjen och sl€kten och var mer utbrett och kunde ut•va mer pƒverkan pƒ individen.55 Vi vill po€ngtera att detta kan ske €n idag om vi ser till vƒr tolkning av vƒr unders•kning, d€r vi tycker att eleverna har b€ttre kunskaper om sin lokala historia mer €n den regionala och nationella. Ytterligare nƒgot som nƒgra elever inte n€mnde var att de inte satte nƒgon direkt tidsangivelse. Till exempel sade David angƒende Emilfilmen ”Jag tycker att det var ett tag sedan… ”, och om filmen med Madicken ”Det var ett tag sedan men inte sƒ lƒngt tillbaka som Emil”. Jonas s€ger ”Emil levde f•r ganska l€nge sedan”, vilket €ven Kalle sade. Detta att eleverna anv€nde ett vagare begrepp f•r tidsbest€mmelse tror vi inte beror pƒ att de har ett s€mre historiemedvetande d€remot kan de kanske tycka att tidsbest€mma inte €r av vikt f•r dem.
52
J€rleby A. spela roll, s. 47-48
53
Zander U. Historia och identitetsbildning, s. 82, 87-88
54
J€rleby A. Spela roll, s. 47, 48
55