Vad g€ller klasser ser eleverna l€tt hierarkin i alla tre filmerna. D€r tog Erik upp ”Emil bodde pƒ en gƒrd och man hade dr€ng och piga pƒ den tiden”. Emma svarade ”Madicken bor mer ”fint”, de bor i ett fint hus och €r ganska rika, det m€rks f•r att de gick pƒ en bal. D€r fick de finaste och rikaste komma. Helst inget arbetsfolk som Alva”. N€r det g€ller filmen Karlsson pƒ taket svarade Ola att ”De var v€l inte sƒ rika men inte fattiga heller och de hade vanliga kl€der”. Vad vi kan utl€sa ur elevernas svar angƒende Emilfilmen och filmen om Madicken €r att vi ser en svƒrighet som eleverna har €r att tolka klasskillnader mellan filmerna. Vad g€ller hierarkin i de enskilda filmerna vilka eleverna inte hade nƒgra n€mnv€rda svƒrigheter med kan bero pƒ elevernas tidigare vetskap om just dessa filmer. I vƒrt val av filmsekvens valde vi en scen d€r fru Petrell bes•ker familjen Svensson i Katthult. Vi ansƒg att man d€r kan se klasskillnader ganska enkelt men eleverna relaterade inte till fru Petrell, som vi nog hade gjort, utan till dr€ngen och pigan. Men h€r reserverar vi oss dƒ ingen av eleverna har n€mnt dem som l€gre stƒende €n de inom familjen. D€rf•r vet vi inte om eleverna sƒg dr€ngen och pigan som en l€gre klass €n husfolket. Vad vi menar med att vi kan utl€sa frƒn elevernas resonemang €r just den frƒgan som receptionsanalysen st€ller i form av vad m€nniskor fƒr ut av film. Detta baseras pƒ m€nniskans sociokulturella tillh•righet och bakgrund, vill vi till€gga. Jansson tar upp att reception handlar ofta om att j€mf•ra tolkningar som tillkommer i olika sociala sammanhang och dƒ kan man fƒ ny kunskap.56 Detta speglar sig i elevernas filmuppfattning. Genom att medvetandeg•ra eleverna f•r de olika bakgrunder som de besitter skapar vi som pedagoger tillgƒng f•r ny kunskap. „ven h€r k€nns J•nssons receptionsteori befogad, tycker vi. D€r J•nsson menar att attraktionen i historiska verk ligger i f•rmƒgan att sƒ trov€rdigt som m•jligt kunna likna mytiska h€ndelseutvecklingar som inom olika kulturer blivit accepterat som det verkliga f•rflutna .57
F•ljer vi Jansson och J•nssons receptionsresonemang kan man se tydliga tecken av vad det g€ller elevernas svar i filmen om Madicken. H€r upplevde eleverna klasskillnaden i och med att tj€nsteflickan Alva fick f•lja med till de rikas bal. Frank tar upp ”Hela familjen stod f•r r€ttvisan, sƒ de tog med Alva till balen d€r allting var fint. Jag tror att filmen utspelar sig i en gammal milj• f•r att allting hade sin plats och man visste mer om vilken plats man hade i samh€llet”. Frank €r den elev som stƒr f•r ett annat resonemang kring klasskillnader inom
56
Jansson A. Mediekultur och samh€lle, s. 141-142
57
denna film dƒ han var den ende som tog upp om vilken plats individer hade i detta dƒtida samh€lle. Varf•r det bara €r Frank som resonerar sƒ vet vi inte, men vi tror att historiemedvetandet bland eleverna n€r det g€ller klasskillnader ligger pƒ nƒgorlunda lika plan och skillnaderna ligger i uttryckss€tten. Ser vi vidare pƒ den relation som eleverna satt mellan Emilfilmen och Madickenfilmen sƒ anser alla elever att Emilfilmen utspelar sig tidigare €n Madickenfilmen. En av eleverna som svarade att Madickenfilmen utspelade sig mycket senare €n den gjorde var Peter som uttryckte f•ljande:
Madickens familj var rik och respekterad. De bodde i en by. Det var pƒ 1950-1960-talet. Jag tycker detta f•r att de hade r€tt mƒnga som jobbade f•r dem. De var bjudna till borgm€starinnans bal. De var fina och de hade bilar.
4.4 Stad eller by
Nƒgot som vi uppfattar att eleverna hade svƒrt f•r att avl€sa var ett samh€lles storlek. Till exempel sade Lisa ”Madicken bor lite mer inne i byn/staden”. H€r tycker vi att det k€nns som om Lisa har garderat sig genom sitt uttalande d€r Madicken bor lite mer. Lisa kan inte heller best€mma sig om Madicken bor inne i byn eller i staden. Eva sade att ”Madicken befinner sig i en lite mindre by… ” och €r enligt vƒr tolkning s€ker pƒ detta. Ola d€remot tyckte att Madicken bor i storstaden och €ven han €r s€ker pƒ sin sak. Per resonerade att Madicken bodde i en t€tort, vilket f•r oss k€nns svƒrt att definiera vad Per egentligen menar med t€tort. Olikheterna mellan elevernas tolkning om detta anser vi b•r h€nga ihop med deras egen sociala bakgrund. Men det kan ocksƒ relateras till, tycker vi, det som Karlsson pratar om att historiemedvetandet pƒverkar hur eleverna mottar och tillgodog•r sig historien.58
4.5 Andra observationer
St•rsta delen av eleverna avl€ser tiden genom att se till kl€der, klasser, fordon och milj•n i stort. En av dessa var Eva som relaterade n€stan uteslutande till kl€der f•r att kunna placera de tre filmerna i tid. Hon s€ger att ”Flickorna har v€ldigt fina kl€nningar som jag skulle vilja att vi hade idag ocksƒ”. Anna relaterade till kl€der med f•ljande ord ”De hade inga speciella kl€der, utan bara lasor”, ”Madicken hade inte kl€der som vi har nu och det kan bero pƒ att det inte spelas frƒn nutiden”. En anledning till varf•r sƒ mƒnga elever relaterade tid till kl€der kan
58
vara dagens konsumtionssamh€lles inverkan pƒ ungdomar och dƒ inte minst genom reklam och modeindustrin. H€r ser vi nƒgot positivt som vi l€rare kan anv€nda oss av i klassrummet. F•r att kunna inspirera och stimulera utvecklingen av elevernas historiska kunskaper kan vi till exempel gƒ in i historien genom kl€der pƒ olika s€tt. Ser man det till ett hermeneutiskt perspektiv €r elevernas f•rf•rstƒelse f•r kl€der kopplat till ett nutida sammanhang. Med det menar vi att eleverna har dagens v€rderingar pƒ kl€der som de dƒ kopplar till kl€der i film. Ser man till hermeneutisk forskning inneb€r detta ett m•te mellan tolkarens egna grundsyner och v€rderingar som hon har.59 Kl€der spelar d€r en viktig roll f•r eleverna. I m•tet med dƒtiden upplever eleverna, i det h€r fallet, samma betydelse och d€rf•r s€tter de lika stort v€rde pƒ de kl€der som de historiska gestalterna har.
4.6 Ej visat material
Nƒgot annat som vi fann av stort intresse i unders•kningen var att flera elever tog upp saker som inte var presenterade i de filmsekvenser som visades f•r dem. D€remot h•r de sakerna hemma under pƒgƒende tidsutveckling. Jonas sade ”Karlsson pƒ taket utspelar sig i mitten pƒ 1900-talet i Stockholm. D€r finns mƒnga moderna saker som till exempel Tv, Lp-spelare och radio med mera”, Jonas refererar ocksƒ till att det fanns bilar och plan dƒ Madicken levde. Lisa sade ”Det finns bilar och stereo och tv ocksƒ, lite mer modernt”, Erik sade ”Man gick till kyrkan och gick i skolan pƒ l•rdagar, tror jag”, Stig sade ”Det fanns endast en telefon f•r hela byn”. Detta fenomen att eleverna refererar till saker som inte fanns med i dessa filmsekvenser utan som eleverna sj€lva lade till tror vi kan bero antingen pƒ att de sett hela filmen/filmerna vid tidigare tillf€lle eller att de stoppar in sin egen samtid i filmen f•r att den €r igenk€nnbar f•r dem.
Liknade resonemang f•r Zander kring existentiellt historiebruk. Ser man till diskussionen om filmens sanning, €r det som utgƒr frƒn att filmen pƒ ett trov€rdigt s€tt lyckas skildra h€ndelser som alla kan relatera till.60 D€rmed pƒverkar den du v€ljer att identifiera dig med din f•rstƒelse f•r det historiska h€ndelsef•rloppet. „ven den dramaturgiska modellen kommer att pƒverka din f•rstƒelse f•r det historiska f•rloppet. „ven Karlssons resonemang om identitet och minne passar bra in h€r. Vidare f•r vi vƒra tankar till Snickars och Trenters diskussion
59
Tebelius U. Grundbok i forskningsmetodik, s. 34
60
kring det kollektiva minnet.61 Genom att eleverna s€tter in egna tolkningar i filmen som vi upplever som en positiv utveckling av vƒr historia kan man kanske rent av tolka det som en del av ett kulturarv som under vƒr tid har betytt mycket f•r oss, tror vi. Det kan ocksƒ vara som J•nsson s€ger att attraktionen i historiska verk ligger i f•rmƒgan att sƒ trov€rdigt som m•jligt kunna likna mytiska h€ndelseutvecklingar som inom olika kulturer blivit accepterat som det verkliga f•rflutna.62 „ven Ludvigssons tankar om s€ndarens intention och mottagarens avkodning syns i elevernas s€tt att f•rhƒlla sig till filmsekvenserna, anser vi.63Dƒ vi menar att eleverna v€ver in olika fragment i filmsekvenserna, som till exempel telefon, som de omedvetet anser som en sj€lvklarhet att finnas i just den milj• som presenterats.
61
Snickars P & Trenter C. Det fƒrflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk, s. 8, 10-12, 17-19
62
J•nsson M. Film och historia. Historisk hollywoodfilm 1960-2000, s. 16
63
5 AVSLUTANDE DISKUSSION
I detta kapitel g•r vi en sammanfattning av uppsatsen och vilka •vergripande slutsatser som vi menar att vi kan dra av studien. Resultatet av intervjustudien blir utgƒngspunkten f•r en diskussion kring uppsatsens syfte som €r att unders•ka om elever utan speciella f•rkunskaper tar ƒt sig historiska fragment frƒn film och om de kan se skillnader och samband i tidsf•rflyttningar.
5.1 Sammanfattning
Vi har i denna studie pekat pƒ hur ƒttondeklasseleverna vid F€rsinga l€rcentrum i Sj•bo kommun uppfattar och tolkar historiska sekvenser pƒ film. Vad vi har kunnat utl€sa frƒn vƒr unders•kning €r att eleverna som grupp tillsammans har ett berikat historiemedvetande. D€remot €r den enskilda elevens historiemedvetande mer begr€nsat. Denna situation kan bero pƒ hur eleverna enskilt har tillskansat sig historia. Det kan ocksƒ ligga i elevernas utvecklingsprocess eller i deras personliga identitetsskapande. En slutsats som vi kan dra frƒn vƒr unders•kning €r att f•r att elever ska kunna anv€nda sig av film i ett historiskt sammanhang kr€vs det tr€ning. Som pedagoger vill vi synligg•ra den utvecklingen som vi anser €r viktig kunskap f•r att vi ska kunna anv€nda oss av det audiovisuella medlet. Vƒrt resultat visar €ven pƒ att film €r ett ypperligt redskap f•r att stimulera och v€cka intresse f•r det historiska €mnet. Eleverna har f•r att kunna tidsplacera filmsekvenserna j€mf•rt dem med varandra. Det finns €ven tendenser till skillnader i olika tolkningss€tt mellan pojkar och flickor. Dock €r dessa skillnader i denna unders•kning sƒ smƒ att de inte gƒr att dra nƒgra slutsatser frƒn dem och dessutom var f•rdelningen mellan pojkar och flickor v€ldigt oj€mn sƒ att ett resultat skulle h€r vara missvisande. Skillnader i olika tolkningss€tt mellan pojkar och flickor som vi ser tendenser av i vƒr unders•kning kan vara en intressant kommande studie f•r att se om flickors och pojkars historiemedvetande utvecklas olika och i sƒ fall varf•r.
5.2 Metoddiskussion
Att skriva en uppsats d€r vi f•rs•ker s€tta oss in i elevers upplevelsesituation har inte varit nƒgon l€tt uppgift dƒ det alltid €r svƒrt att tolka andras svar. D€rf•r vill vi understryka att denna uppsats kan innehƒlla misstolkningar och f•renklingar av en verklighet. Detta var vi medvetna om redan i ett tidigt planeringsstadium men vi ansƒg €ndƒ att det var en viktig och
berikande kunskap f•r oss som pedagoger att pƒ nƒgot s€tt f•rs•ka n€rma oss elevers situation. Den empiriska studien tyckte vi l€mpade sig b€st att genomf•ra i intervjuform. De frƒgest€llningar som uppsatsen ber•r €r av den typ som kr€ver ett stort tolkningsutrymme. Frƒgest€llningarna handlar om audiovisuella uppfattningar och upplevelser. Att g•ra bra intervjuer €r inte helt enkelt, tycker vi. F•rdelen med att g•ra intervjuer €r att intervjupersonerna kan svara mer fritt. Vi valde en intervjuform som tedde sig mer som ett vardagligt samtal. De samtal som vi anv€nde i studien har varit i syfte att fƒ fram elevernas egna tankar om den historiska milj•n pƒ filmsekvenserna. Det fanns situationer som vi sƒg som intressanta, men som eleverna inte reflekterade vid. Dessa tillf€llen l€t vi passera utan notis. Det var f•r oss av vikt att elevernas tankar kom fram utan styrning frƒn oss som intervjuare. Valet kunde naturligtvis ha gjorts pƒ ett annorlunda s€tt men dƒ skulle sp€nningen gƒ f•rlorad om eleverna inte skulle ha fƒtt styra underlaget till samtalet. Vid n€rmre eftertanke kunde vi naturligtvis ha gjort en kompletterande intervju f•r att t€cka in ytterligare delar. D€r kunde vi ha unders•kt om eleverna upplever svƒrigheter med att kunna tolka film i sitt l€rande. Vi k€nde att eleverna upplevde intervjuerna positivt och de tyckte det var roligt att prata om film. Ett problem som vi m€rkte med intervjuformen var att elever i n€ra kontakt med varandra ibland gav snarlika svar. Det kan det ha berott pƒ olika former av grupprocesser eller att de kommit i kontakt med varandra mellan intervjuernas gƒng och diskuterat frƒgorna sinsemellan. Nƒgot som vi uppt€ckte var att elevernas svar ibland relaterade till de andra filmerna, vilket kan uppfattas lite f•rvirrande. Detta var ett problem som vi var medvetna om men som var svƒrt att komma bort frƒn sƒ som skolans milj• ser ut. Vi €r dock n•jda med hur intervjuerna har bidragit till att synligg•ra dessa elevers historiemedvetande och hur de med de som grund plockar sitt historiska material frƒn film.
5.3 Kritiskt tolkande
Den trov€rdighet som vi l€gger pƒ filmerna €r baserad pƒ vƒrt eget historiemedvetande och pƒ en j€mf•relse med andra fiktiva historiska filmer. Det som kan vara avg•rande f•r att en film ska k€nnas realistisk ligger mycket i filmens yta och dess estetik. I filmerna finns ett tydligt presenterat klassperspektiv som ger filmerna en trov€rdighet, tycker vi. Dƒ man tittar pƒ film kan det ofta vara yttre omst€ndigheter som g•r att film upplevs realistiskt. Det kan inneb€ra att om det som h€nder i film skulle kunna h€nda i verkligheten eller inte l€gger man inte nƒgon st•rre vikt vid, vilket egentligen borde vara ett avg•rande faktum f•r om filmen €r trov€rdig eller inte, menar vi. En films trov€rdighet kan f•r€ndras med tiden, liksom
meningen om vad som €r realistiskt. Detta kan inneb€ra att m€nniskor under olika tider har haft olika uppfattningar om just realism, vilket i sin tur kan g•ra att det som verkar realistiskt f•r vissa generationer k€nns orealistiskt f•r andra. Ser vi till elevernas j€mf•relser mellan filmsekvenserna kan detta vara en grund f•r dem att kunna skapa en realistisk f•rstƒelse, tror vi.
F•r att skolan ska kunna vara med och utveckla elevers historiemedvetande r€cker det inte att diskutera begreppet i ett st•rre sammanhang som det har gjorts enligt den forskning som vi har anv€nt oss av i studien. F•r att kunna f•rstƒ en elevs utveckling av sitt historiemedvetande mƒste man gƒ ned till elevens nivƒ, vilket vi ocksƒ har f•rs•kt g•ra i denna unders•kning.
Sj€lva tycker vi att filmsekvenserna €r realistiska f•r att mƒnga scener utspelar sig i en f•r oss verklighetstrogen milj•. F•r oss anv€nder de sig av tidsenliga kl€der och •vrig rekvisita. „ven skƒdespelarnas s€tt att vara och tala k€nns ocksƒ f•r oss trov€rdigt. Detta tror vi har stor del i att vi bƒda har relation till dƒvarande generationer genom vƒra n€ra sl€ktingar, samt att vi faktiskt sj€lva upplevt tiden som Karlsson pƒ taket utspelar sig i. F•r att en historia ska kunna presentas och framstƒ som intressant tror vi att man ibland mƒste g•ra vissa avkall pƒ den h•gsta realismen dƒ vi anser att om konsten var felfritt avbildad skulle den snart g•ra sig •verfl•dig. Vad som stimulerar ett intresse €r att tillfredst€lla fantasin vilket i sin tur f•rs vidare till hur verkligheten ser ut. Om det finns en sj€lvst€ndig verklighet eller om verkligheten €r en illusion. Dƒ vi menar att f•r att kunna nƒ en positiv inl€rningsmilj• €r det viktigt att hj€rnan berikas med stimulerade n€rings€mnen, vilket Bostr•m och Wallenberg s€ger.64 Liknade resonemang f•r €ven Queckfeldtdƒ hon diskuterar runt att anv€nda sig av fiktionslitteratur, i syfte f•r att eleverna ska kunna fƒ inspiration f•r det historiska €mnet. Det samma anser vi att f•r att kunna gestalta en historisk problematik f•r att kunna bjuda in till tids•verskridande tolkningar och reflexioner k€nns det f•r oss befogat att belysa anv€ndbarheten €ven av film som ett kompletterande l€romedel. Men vi l€gger en tyngdpunkt pƒ att liksom att det €r viktigt att l€ra sig att plocka material frƒn text b•r man €ven tr€na elever att plocka material frƒn film. Queckfeldt tar upp att romanen kan vara en ink•rsport f•r att stimulera f•r s•kandet efter ny kunskap, vilket vi ocksƒ menar att film kan g•ra.65 Men f•r att kunna anv€nda oss av film som ett kompletterande l€romedel €r det viktigt f•r oss pedagoger att veta hur film tas emot av elever. Dƒ vi som pedagoger har i vƒrt uppdrag att kunna nƒ en individuell utveckling av varje elev k€nns det f•r oss viktigt att ha vetskap om de sju intelligenser som finns i klassrummet och att alla ska stimuleras. Detta nƒr man b€st
64
Bostr•m L. & Wallenberg H. Inl€rning p• elevernas villkor, -inl€rningsstilar i klassrummet, s. 19-26
65
genom att vƒga ha flera olika arbetss€tt eller inl€rningsstilar i sin undervisning. Vi anser, liksom Bostr•m och Wallenberg att det €r ett bra s€tt att utveckla bƒde starka och svaga sidor hos elever. F•r att pƒ ett positivt s€tt kunna anv€nda sig av film €r det viktigt att se till elevernas bakgrund f•r att kunna relatera till elevens nivƒ. Eftersom realism €ndrar sig med tiden €r det viktigt att diskutera runt en films budskap och inte l€mna den d€rh€n ƒt eleverna sj€lva. Dƒ inl€rningsstilar €ndras €r det viktigt att veta att det kommer att uppstƒ visst motstƒnd dƒ man kan komma ƒt elevernas svaga sidor och i st€llet f•r att avstƒ frƒn den inl€rningssituationen f•rs•ka uppmuntra eleven till en vidare utveckling.
Vi b•r till€gga att f•r att eleverna ska kunna arbeta med film i en l€randesituation sƒ beh•ver de redskap f•r att kunna g•ra detta. Likv€l som vi pedagoger hj€lper eleverna att plocka viktig information ur litteratur sƒ b•r vi tr€na dem att anv€nda sig av film och kunna plocka viktig fakta frƒn den. Annars stƒr de vilsna och filmen blir dƒ l€tt en flyktig f•rnimmelse.
K…LL OCH LITTERATURFƒRTECKNING
K•llor
Intervjuer
Tjugo ƒttondeklasselever vid F€rsinga l€rcentrum i Sj•bo kommun. 061206. Sj•bo.
Spelfilmer
Emil och Griseknoen. (1972-1973). Produktion AB Svensk Filmindustri.
Du €r inte klok Madicken. (1979). Produktion AB Svensk Filmindustri.
Karlsson pƒ taket. (1974). Produktion AB Svensk Filmindustri.
Litteratur
Ammert N. (2004). Finns d• (och) nu (och) sedan. (red.) Karlsson K-G & Zander U.
Historien €r nu. En introduktion till historiedidaktiken. Lund Studentlitteratur.
Blom M. (2001). Film fƒr lust och l€rande. Stockholm. Statens Skolverk, Svenska Filminstitutet.
Bostr•m L. & Wallander H. (2001). Inl€rning p• elevernas villkor, -inl€rningsstilar i
klassrummet. Falun. AiT Falun AB.
Carlsson B. (1991). Kvalitativa forskningsmetoder – fƒr medicin och beteendevetenskap. Stockholm. Almqvist & Wiksell Medicin.
Carlsson B. (1997). Grundl€ggande forskningsmetodik fƒr medicin och beteendevetenskap. Stockholm. Liber.
Forsstr•m A. (1995). Perception och motorik. …rebro. Tryckmakarna i …rebro AB.
Holmberg O. (1994). Ungdom och media. Lund. Studentlitteratur.
Jansson A. (2002). Mediekultur och samh€lle. Lund. Studentlitteratur.
J•nsson M. (2004). Film och historia. Historisk hollywoodfilm 1960-2000. Lund. KFS i Lund AB.
J€rleby A. (2005). Spela roll. Kreativt l€rande med teater och drama. Uddevalla. Pegasus.
Karleg€rd C & Karlsson K-G. (1997). (red.). Historiedidaktik. Lund. Studentlitteratur.
Karlsson K-G. (2004). Historien €r nu: begrepp, teori och analys. (red) Karlsson K-G & Zander U. Historien €r nu. En introduktion till historiedidaktik. Lund. Studentlitteratur.
Ludvigsson D.(2000). Den audiovisuella historien. (red.) Aronsson P Makten ƒver minnet.
Historiekultur i fƒr€ndring. Lund. Studentlitteratur.
L€rarnas Riksf•rbund. (2006). L€rarboken 2006/07. Stockholm. L€rarnas Riksf•rbund.
Malnes R. & Midgaard K. (1994). De politiska id„ernas historia. Lund. Studentlitteratur.
Patel R. (1987). Intervju och enk€t. I (red.) Patel R. & Tebelius U. Grundbok i
forskningsmetodik. Lund. Studentlitteratur.
Rasmussen K. (1972). Utvecklingspsykologi, barndom och pubertet. Halmstad. Hallandspostens boktryckeri AB.
Sparrman A. & Torell U. & ‡hr‚n Snickare E. (red.) (2003). Visuella sp•r. Bilder i kultur och
samh€llsanalys.Lund. Studentlitteratur.
Tebelius U. (1987). Om vetenskapliga fƒrh•llningss€tt. I (red.) Patel R. & Tebelius U.
Thomsson H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund. Studentlitteratur.