Det finns gott om forskning som visar på elevers kunskapsutveckling, men få som tar hänsyn till hur eleverna upplever undervisningen. I denna studie kommer elevens upplevelse till tals dels genom en enkät till alla elever och dels genom intervjuer med några elever. Ingen elev hade negativa eller kritiska åsikter till det nya arbetssättet vid intervjutillfället.
4.6.1 Sammanställning av enkäten
Av de 39 eleverna som deltar i undersökningen var det 28 som valde att svara på enkäten. Enkätresultatet presenteras i stapeldiagram utifrån de olika fokusgrupperna (R, RG och L) eleverna delades in i.
På fråga 3 På vilket sätt lär du dig bäst? med möjlighet att välja mellan alternativen som vi
arbetade förr och som vi arbetar nu ansåg 76 % av eleverna att de lär sig bäst med det nya
arbetssättet. Svaren fördelades mellan fokusgrupperna på följande sätt:
När det gäller intresset för matematik och lustfyllt lärande svarar 80 % av eleverna att matematiken är roligare nu när de inte följer ett läromedel. Här skiljer sig svaren från de olika grupperna mer och det är främst eleverna ur grupp L som tycker att matematiken är roligare nu.
Figur 4.8 Enkätfråga 4
De öppna frågorna där eleverna fritt skulle beskriva hur de arbetar i matematiken nu, i årskurs sex, och jämföra med hur de arbetade förr, i årskurs fem visade på att många elever lyfter fram det nya arbetet med Nomp som något positivt. Det är även många elever som påpekar att de nuförtiden tränar på det de behöver träna på och sedan väljer de nya mål. Här är några exempel på vad några elever från grupp RG skrev i enkäten om hur de arbetade i årskurs fem:
”Vi använde mest matteböckerna.Lite då och då hade vi genom gångar.” ”I femman arbetade vi med matteböckerna”
Så här beskriver några elever det nuvarande arbetssättet:
”Vi arbetar med nomp och man lär sig faktiskt mycket.” ”vi gör olika saker som är svårt för oss som vi ska lära oss”
”Jag jobbar med nomp, häfte med uppgifter och nomp.En dag så jobbar vi med problemlösningar, en annan dag med nomp, och i en annan jobbar vi med häfte”
4.6.2 Sammanställning av elevintervjuer
Samtliga elever som intervjuades var nöjda med det nya arbetssättet. ”I fyran och femman var det faktiskt inte så bra. Vi jobbade med matteböcker och vi lärde oss lite men nu lär vi oss
perfekt.”, berättar elever ur grupp R. De betonade framförallt arbetet med Nomp som gör att de får veta direkt om en uppgift är rätt eller fel. ”Förut kunde vi stå i kö och vänta på att få rättat våra böcker. Nu rättar Nomp direkt”, berättar en elev ur gruppen RG. ”Det var verkligen slösigt med tiden”, fyller en annan RG i och fortsätter ”Nu använder vi kötiden till att lära oss mer istället.”
”Nu när vi jobbar med Nomp kan vi själva välja vilken nivå vi börjar på och arbeta oss uppåt.”, berättar en elev ur grupp L. ”Innan var det sidan i matteboken som bestämde vilken nivå.” Att göra löpande diagnoser gillar många av eleverna också. De beskriver att de har blivit bättre på att avgöra vad de ska träna på och att de skriver egna mål gör att de också själva kan avgöra när målet är färdigt att redovisas för Kim. Samtliga elever kan ge exempel på något IUP-mål de arbetar med just nu och beskriva vad det går ut på. ”Det är inte längre så att alla ska göra exakt samma saker utan jag får träna på det som står i mitt eget IUP-mål. Och jag har mera kunskaper nu”, säger en elev ur grupp R. ”När jag kan mitt mål säger jag till Kim och då får jag en uppgift som jag visar eller så ser vi på Nomp att jag inte har fel längre.”
Några elever ur grupp L berättar stolt att de har börjat med diagnoser för årskurs sju för att hitta lagom svåra uppgifter. ”Innan visste jag inte vad jag behövde utveckla och jag visste inte vilken nivå jag var på. Nu har jag koll och Kim har koll på alla eleverna och vet vad alla behöver. I matteboken måste man följa boken, man visste vilken sida man var på men man visste inte vad man behövde träna på.” ”Nu säger vi till Kim vilka uppdrag vi behöver och vad jag behöver utveckla i min matematik. Jag berättar också när jag vill bevisa vad jag har lärt mig så fyller vi i min matris och jag vet att jag har koll på de fyra räknesätten för den matrisen är mycket grön.” Denna grupp talar också om problemlösning i grupp som en favoritaktivitet. ”I gruppen hjälps vi åt med våra fokusområden i klassen så att alla blir bättre.”
Arbetet med olika stationer i matematikverkstaden lyfts fram som en faktor till varför matematiken blivit roligare av elever i grupp R och grupp RG. ”I matteverkstaden väljer man vilken station man ska vara vid och det väljer man från sitt IUP-mål.” Elever i grupp R och RG berättar om minskad stress över att hänga med i klassens tempo. ”Nu får jag tid att verkligen lära mig det jag inte kan”, berättar en elev ur grupp R. Samma elev erkänner också att i fyran och femman när hen inte orkade lyssna på genomgångar brukade hen störa undervisningen en del. Övriga i gruppen håller med om att det är mycket lugnare på lektionerna nu och att de räknar mer. Elever ur RG-gruppen avslutar:
”Alla lärare borde jobba så här med sina barn.”
”Vi vill inte ändra någonting. Allt är perfekt och roligt.”
5 Analys
I analysen har jag valt att jämföra min studies resultat med aktuell forskning från översikten. Analysen är indelad utifrån studiens syftesbeskrivning och preciserade frågeställning.