4.7 Intervjuer arbetsplats C
4.7.2 MÖJLIGHETER OCH HINDER 1 Arbetsplatsen och kollegorna
4.7.3.4 Elevers beredskap för vuxenvärlden och livet utanför skolan
Tre lärare uttrycker en tvekan inför den här frågan. Alla menar dock att om elevernas förståelse och kunskap om samhället ökar så är det en bra förberedelse för vuxenlivet. Alla lärare är överens om att skolan har ett ansvar att förbereda eleverna för livet efter skolan. Två lärare menar att skolan inte förbereder eleverna i så stor utsträckning som den borde. En lärare säger så här:
”Samtidigt är det ändå mycket fokus på baskunskaperna i svenskan, på ett sätt tycker jag att, visst det är jätteviktigt men samtidigt kanske frågorna kring medierna borde vara steg ett, eftersom det ändå är det ’bruset’ som eleverna hela tiden möter och kommer att behöva i vuxenlivet också. Vi har kanske för mycket fokus på gamla färdigheter som är att läsa en lång text och kunna förstå den medans eleverna kanske inte så ofta kommer att utsättas för massa långa texter, utan just en blandning av massa saker, bild, text och ljud och film också.” (lärare C2, kvinna)
4.7.4 EFFEKTER PÅ LÄRARE
Två lärare pekar här på att om det fanns mer kompetens på skolan i medier så skulle ett ämnesövergripande arbete kunna vara väldigt positivt och utvecklande inte bara för eleverna utan även för lärarna. Två lärare menar att ett ökat fokus på medier inte skulle påverka deras situation avsevärt. De menar att ett mediefokus bara är en del som påverkar. De pekar på andra aspekter när det gäller kompetensutveckling och nytänkande. En lärare återkommer till mobbing, en problematik som måste gå före allt annat. Det finns också tankar om att det inte bara handlar om ett ökat fokus på bild och medier utan om att öppna upp mer mellan de ämnen som finns på skolan idag.
5. Diskussion
I vår diskussion fokuserar vi på de fyra kategorierna som vi använt oss av i resultatdelen.
5.1 UPPDRAGET
Man kan se skillnader mellan lärarna i de olika miljöerna. På arbetsplats A förs en ständig diskussion inom kollegiet, och uppdraget förs vidare från lärare till lärare. I de två andra miljöerna är uppdraget mer formellt. På arbetsplats B finns det nerskrivet i den lokala kursplanen som är utarbetad av lärarlaget i samarbete under översyn av skolans ledning. Lärarna på arbetsplats C har till stor del utgått från Skolverkets nationella prov, och därifrån försökt anpassa sin undervisning.
Det vidgade textbegreppet nämns av framförallt lärarna på arbetsplats A, och av några på arbetsplats C, men samtliga lärare verkar medvetna om att bilder och medier har en viktig plats i svenskundervisningen. Den stora skillnaden mellan arbetsmiljöerna verkar vara stödet från ledning och kollegor, både i form av ekonomiskt stöd och pedagogisk stimulans. På både arbetsplats A och B finns det kollegor med stort kunnande om bilder och medier, som lärarna i svenska kan samarbeta med eller få stöd av.
Man kan också se en skillnad på sättet att använda bilder och medier. På arbetsplats A produceras det mycket, men samtidigt verkar engagemanget framförallt handla om att ge eleverna en kritisk mediekompetens och en förmåga att uttrycka sig. Denna viljan finns också på arbetsplats B, men man arbetar här i första hand med att genomföra de produktioner som de olika temaveckorna innehåller. På arbetsplats A och B arbetar man alltså ganska mycket utifrån de idéer som Anne Bamford lyfter fram i The Wow
Factor78. Eleverna producerar själva eller i grupper och visar upp sina resultat för andra
elever, föräldrar och omvärlden.
På arbetsplats C har inte lärarna samma erfarenheter av produktion, och när de tar in bilder och medier i sin undervisning handlar det mest om analyser. Trots att det vidgade textbegreppet nämns på arbetsplats C verkar det också finnas en osäkerhet om vad uppdraget med det egentligen innebär. Karin Fogelberg pekar just på behovet av en
genomtänkt mediepedagogisk dagordning.79 Vår tanke är att det nog kan finns ett behov av en tydligare dagordning för den här sortens arbete i skolan. Utan en genomtänkt dagordning är risken att innehållet blir så tolkningsbart så att frågorna helt enkelt blir för svåra att jobba med. En aspekt är dock att en alltför tydlig dagordning kan låsa arbetet och omöjliggöra vidgade perspektiv kring hur bild och text interagerar.
5.2 MÖJLIGHETER OCH HINDER
Ledningens stöd är viktigt när det handlar om att investera i material, och någon lärare har önskat vidare kompetensutveckling. På arbetsplats B arbetar eleverna på medieprogrammet ständigt i datormiljö, medan eleverna på samhällsprogrammet har några datorer att dela på i klassrummen. På arbetsplats A och C finns datorer i särskilda salar samt i bibliotek och uppehållsrum.
De flesta lärarna säger att det är viktigt att ha andra kollegor som har kunskaper i bilder och medier. Här ser man möjligheter att genomföra intressanta projekt som förbättrar undervisningen. Där det saknas sådana kollegor verkar det ganska uppgivet. Det är framförallt de lärare som har upplevt att det fungerat bra med bilder och medier i undervisningen, som nämner att de själva vill lära sig mer. Eleverna som har intresse för, och kunskap om, bilder och medier verkar ses som resurser av lärarna. De flesta lärarna ser att bild och medier kan användas på flera olika sätt inom svenskämnet. Magnus Persson pekar just på behovet av en undervisning om som med och i olika medier.80 Det är intressant att notera att många lärare verkar se undervisningen i bild och medier på ett liknande sätt. En del av de lärare som ansåg att det finns andra viktiga områden för skolan att fokusera på, till exempel anti-mobbingarbetet, såg dock inte några direkta möjligheter att använda bild och medier inom anti-mobbingarbetet. Enligt vår uppfattning visar detta till viss del på en kunskapssyn där varje undervisningsområde har ganska skarpa gränser. Detta kan kanske ibland bli till hinder för nya perspektiv. Vår tanke är att en bra undervisning oavsett vilket ämne det handlar om torde kunna se bild och medier som en naturlig del, eftersom de trots allt är en ofrånkomlig del av världen utanför skolan. Flera lärare menade att det fanns så mycket som faller på just svenskämnet att ta upp och att de inte hinner med det de vill göra.
79 Fogelberg, Karin, a.a., s.26.
80 Persson, Magnus, (2000) ”Populärkultur i skolan: traditioner och perspektiv” ur Populärkulturen och
skolan, Magnus Persson (red). s.61.
Dessa påståenden hänger möjligtvis också samman med en kunskapssyn där varje undervisningsområde har skarpa gränser. Om bild och medier inte inkluderas som en naturlig del i undervisningen utan läggs ovanpå allt annat som ska hinnas med är kanske risken att arbetet enbart blir något svårt och jobbigt.
När det gäller arbete med bilder och medier inom svenskämnet blir frågan om populärkulturen också intressant. Ingen av de intervjuade lärarna såg egentligen något problem med att använda sig av populärkulturella fenomen i undervisningen. Lars Gustav Andersson menar att ett hinder för ett ökat fokus på medier i skolan är just uppfattningen om hög och låg kultur, där medier och populärkultur inte har så hög status.81 Det är intressant att fundera över vad de intervjuade lärarna egentligen menade med populärkultur och i vilken utsträckning de förstått vad elevernas mediekonsumtion innehöll. Här kan vi ana att det ändå fanns en viss differens mellan det som lärarna skulle kunna tänka sig använda i undervisningen och det som skulle kunna kallas för elevernas vardagskunskaper inom bild och medier. De lärare som beskrev att eleverna ibland presenterar för privata bilder, och har ytterst lite insikt i vad som kan hända när man publicerar bilder på internet, var kanske också inne på ett spår som till viss del handlar om högt och lågt. Även om eleverna säkerligen behövde få insikt i riskerna med till exempel publicering av bilder på nätet så handlar detta möjligen också om generationsskillnader och i viss mån en brist på förståelse för de fenomen som rör ungdomarna. Medierådet pekar också på att just generationsskillnader är en av anledningarna till att ungdomar i stor utsträckning inte diskuterar sina medievanor med sina föräldrar.82
5.3 EFFEKTER PÅ ELEVER
När bilder och medier används på ett bra sätt i undervisningen påverkar detta eleverna på ett positivt sätt. Man ser att flera elever anstränger sig mer och visar sina kunskaper på ett tydligare sätt. Däremot ser en del lärare att det finns en risk att eleverna ser uppgifterna som mindre allvarliga, framförallt om det är oklart hur deras insatser ska bedömas. Bland elever på samhällsprogrammet finns delvis en inställning att den riktiga undervisningen är mer text- än bildbaserad. Eleverna har lättare att nå målen i svenska när det får använda bilder och medier som redskap. Det kan bero på att detta verktyg
81 Andersson, Lars Gustav, Persson, Magnus och Thavenius, Jan, a.a. s.73. 82 Medierådet (2005), a.a., s.31-32.
passar vissa elever bättre än att skriva, men också på att uppgiften ses som mer stimulerande och verklighetsnära. Lärarna ser också att de kan utveckla elevernas kunskap om bilder och medier, även om det inte är så många som vågar bedöma dessa kunskaper. I medieproduktioner är det en naturlig del att eleverna arbetar utanför skolan, i kontakt med andra människor. Och det är lätt att motivera att ett arbete ska bli klart till en viss tid, när det ska ställas ut. Eleverna blir på så sätt förberedda för livet efter skolan. När det gäller föräldrars engagemang i skolan, är inte svensklärarna lika överens om att det ökar bara för att bilden får en mer framträdande roll. Det låter mer som ett teoretiskt resonemang menar några. Många föräldrar är såklart intresserade av vad deras barn gör i skolan. Men svensklärarna har inte sett någon direkt skillnad när det handlar om bild och medier, gentemot mer textbaserad undervisning.
Anne Bamford får alltså rätt i en hel del av det hon säger i sin rapport The Wow Factor. Där menar hon att undervisning som använder bild och medier på ett bra sätt, leder till att eleverna mår bättre och får en mer positiv inställning till skolan, att de presterar bättre i både bild och i de andra ämnena.83 Roger Säljö pekar på att skolan har många konkurrenter som utmanar skolans institutionella lärande.84 En tanke i det här sammanhanget är att bild och medier dels kan vara faktorer som kan få undervisningen mer intressant men de kanske också kan öppna upp skolan och få in mer av både lärares och elevers vardagskunskaper utanför skolan.
En del lärare som pekade på att eleverna ofta är duktiga på att jobba med olika bildredigeringsprogram i datorn verkar till viss del ha ett tekniskt fokus när det gäller bild och medier i undervisningen. Som vi tidigare nämnde här säger visserligen samma lärare att eleverna behöver mer insikt och kunskap kring till exempel internetpublicering, frågan är dock i vilken utsträckning båda dessa fokus kan ges utrymme. Anne Bamfords undersökning om ungdomars mediekompetens pekade på att trots att interaktiv multimedia används inom skolan i stor utsträckning så saknar ofta elever kunskap om de djupare lager som medvetet och omedvetet ryms i visuell kommunikation.85 Vår tanke här är att tekniken givetvis inte kan uteslutas men
samtidigt kräver den innehåll annars är risken att fokus ändå hamnar på teknik och
83 Bamford, Anne, (2006), a.a,., s.140.
84 Säljö, Roger, (2000). Lärande i praktiken : ett sociokulturellt perspektiv, s.249. 85 Bamford, Anne, (2001), a.a., s.4.
effekterna för eleverna blir kanske i värsta fall bara en sorts teknikkunskap. Även om de intervjuade lärarna ibland beskriver ett tekniskt fokus och de problem det kan innebära, ger de också en del exempel på vad media i svenskämnet brukar innehålla. Film förefaller vara ett av de vanligaste medierna i klassrummen. Till stor del handlar det då om att se på film. Den lärare som även brukar låta eleverna göra filmproduktioner gör detta i samarbete med lärare i mediekommunikation. Att skriva om bilder är också ett återkommande moment hos alla lärare. David Buckingham tar upp tanken att media tillhandahåller kanaler där representationer och bilder av världen kommunicerar indirekt med användaren och inte direkt som i ett fysiskt möte mellan två människor.86 Vår tanke är att det medierna tycks göra för lärarna är att de dels fungerar som ett konkretiserande verktyg och möjligtvis också som en ”tredje part” som kan beskriva eller berätta något bättre än läraren själv upplever att hon eller han kan. En lärare menade också att just användandet av bilder har en förmåga att visa eleverna öppningar till exempelvis komplicerade texter.
5.4 EFFEKTER PÅ LÄRARE
Många av lärarna ser att de utvecklas när de arbetar med bilder och medier. Framförallt lär de sig att samarbeta med sina kollegor. De lär sig också mer om ämnet, de kommer närmare eleverna och deras vardag, och de ökar sin kontakt med världen utanför skolan. Lärarna upptäcker också att eleverna har kunskap som kan tas tillvaro på i undervisningen. Detta kan innebära en mer öppen och nyfiken arbetsmiljö. De lärare som menade att ett arbete med bild och medier för dem närmare elevernas vardag har till viss del samma tankar som James Potter när han pekar på att mediekompetens inte handlar om en viss förståelse utan om i vilket sammanhang den existerar och vilka behov användaren har.87 Vår tanke är att elevernas vardagskunskaper kanske lättare kan lyftas in om läraren skaffar sig förståelse för elevernas sammanhang utanför skolan. Läraren har då kanske också större möjlighet att se elevernas kunskapsbrister och därigenom lättare kunna tillgodose deras behov. Hanson, mfl menade att vuxensamhällets kultur ofta domineras av textstarka budskap medan ungdomars lärande domineras av visuella budskap.88 Ett ökat fokus på bild och medier inom skolan kanske
kan öka förståelsen och överbrygga dessa skillnader. Många av lärarna pekade på det
86 Buckingham, David a.a., s.3-4.
87 Potter, W. James, (2005) Media literacy, s.23.
faktum att de genom användandet av bild och medier faktiskt bättre kunnat ta tillvara på elevernas kunskaper i undervisningen.
5.5 Slutsatser
När vi summerar litteraturen och resultatet från våra intervjuer kan vi dra vissa slutsatser. Litteraturen pekar att det är viktigt att fokusera på och utveckla elevernas mediekompetens. Detta blir allt viktigare på grund av ett ökande utbud av medier med ett differentierat innehåll. Litteraturen pekar också på vikten av att skolan tar ett helhetsgrepp och får in elevernas vardagskunskaper i skolan. De flesta av de intervjuade lärarna tycks också vara ganska angelägna om att arbeta med bild och medier inom ramen för svenskämnet. Detta även fast det fanns en del tveksamheter kring den egna kompetensen hos vissa lärare. När bild och medier integreras på ett naturligt sätt i svenskämnet tycks arbetet också vara lättare. Det finns en problematik kring var fokus bör ligga. De tekniska perspektiven verkar ibland få överhand. Här är vår slutsats att vissa av de intervjuade lärarna behöver balansera teknik och innehåll på ett tydligare sätt. Det finns också en del svårigheter när det gäller att få in populärkulturen i undervisningen. Här anser vi att lärarna ibland verkar ha vissa svårigheter i att överbrygga generationsskillnader. Detta är i och för sig kanske inte heller helt möjligt och kanske inte heller önskvärt i alla lägen. Samtidigt kan vi utifrån lärarnas beskrivningar dra slutsatsen att arbetet fungerat bättre de gånger lärarna lyckats få in elevernas vardagskunskaper.
En återkommande problematik är också vad en bra mediepedagogisk dagordning ska innehålla. Litteraturen pekar på behovet av ett bra innehåll men ger egentligen inte några tydliga idéer. Möjligtvis är denna problematik en didaktisk fråga men det är ändå intressant att notera att litteraturen innehåller relativt få exempel på bra fungerande medieundervisning. Skolverkets tankar om ett vidgat textbegreppet är ganska öppna och innehåller heller inga tydliga riktlinjer. När det gäller de intervjuade lärarna som kände till det vidgade textbegreppet pekade de just på problematiken med alltför öppna och tolkningsbara riktlinjer.
Vår slutsats här är att ett fokus på bild och medier är nödvändigt och betydelsefullt för både elever och lärare. De intervjuade lärarna gör ett ganska gott jobb men flera av dem som kände sig osäkra i arbetet med bild och medier skulle förmodligen kunna utveckla
sin undervisning och prestera mycket bättre med tydligare riktlinjer. Utifrån lärarnas resonemang kan vi dra slutsatsen att utan tydliga riktlinjer finns det risk för att begrepp som media literacy och ett vidgat textbegrepp bara blir något för de lärare som redan befinner sig i en tradition eller har ett starkt intresse för dessa frågor. Detta kan kanske i sin tur också leda till ännu mera specialisering inom gymnasieskolan. När Sue Turnbull tar upp ett slags vidgat bildningsbegrepp och en läs- och skrivkunnighet i vid bemärkelse menar hon att för att erhålla mediekompetens krävs att man också uppnår en viss nivå av kulturell läs- och skrivkunnighet.89 Vår tanke är att införandet av ett sådant perspektiv måste innebära ett processarbete inom skolan som tillåts ta tid. Därför blir det återigen viktigt att Skolverket förtydligar och ser långsiktigt på införandet av till exempel ett vidgat textbegrepp.
När det gäller lärarnas förmåga att bedöma elevernas bild- och medierelaterade arbeten påvisade de en viss oförmåga hos sig själva. Kompetensutveckling och mer samarbete med lärare som undervisar bild och medier tycks vara en viktig del för att lärarna ska våga bedöma. Detta anser vi är ytterst viktigt för statusen inom detta område. Utan en bra och genomtänkt bedömning är risken stor att eleverna inte tar undervisningen på allvar.