Eftersom vi valt att utgå från de intervjuade lärarnas tankar om medieundervisning inom ramen för svenskämnet så lämnas också till viss del elevernas perspektiv. När det gäller fortsatt forskning vore det intressant att utgå mer från elevernas perspektiv och möjligtvis låta en grupp elever fundera över upplevelsen av medieundervisning inom ramen för till exempel svenskämnet. En viktig, men svår, fråga skulle då också vara i vilken utsträckning eleverna anser sig vara mediekompetenta och huruvida de upplever att dessa eventuella kunskaper ges utrymme i undervisningen. I inledningen till den här uppsatsen tog vi upp att i ett framtidsperspektiv skulle kanske bild och medieämnen kunna vara obligatoriska i gymnasieskolan. Uppdelningen av programmen med ökad specialisering motverkar kanske till viss del sådana tankar. Om ett vidgat textbegrepp och begrepp som media literacy inte får riktigt fäste inom skolundervisning tror vi dock att en viktig forskning också är om behovet av ett obligatoriskt ämne som behandlar
89 Turnbull, Sue (2000) ”Att handskas med känslor: kön, ideologi och mediepedagogik” ur
bild och medier ur teoretiska perspektiv. Möjligtvis ett ämne som inte tar sin utgångspunkt i ett ”göra” perspektiv utan som mer tar fasta på elevernas omvärld. Ett ämne som hjälper och utvecklar eleverna i att navigera i en medievärld som ständigt verkar förändras.
6. Referenser
Andersson, Lars Gustav, Persson, Magnus och Thavenius, Jan, (1999). Skolan och de
kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur.
Bamford, Anne, (2001). The Grammar Of Visual Literacy Within the World of
Interactive Media. Paper presented at the Education Research Network
Conference on Learning.
Bamford, Anne, (2006). The Wow Factor. Münster: Waxmann Verlag.
Buckingham, David, (2003). Media Education. Literacy Learning and Contemporary
Culture. Oxford: Blackwell publishing.
Buckingham, David, Domaille, Kate, (2004). ”Where Are We Going and How Can We Get There? –General Findings From the UNESCO Youth Media Survey 2001”, ur
Promote or Protect? Perspectives on Media Literacy and Media Regulations. Cecilia von Feilitzen och Ulla Carlsson (red), Göteborg : Unesco International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs Universitet.
Ejvegård, Rolf, (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Europakommissionens hemsida om media literacy. (senast besökt 2007-10-17) http://ec.europa.eu/avpolicy/media_literacy/consultation/index_en.htm
Europakommissionens rapport som pdf-fil på Europakommissionens hemsida om media literacy. (senast besökt 2007-10-17)
http://ec.europa.eu/avpolicy/media_literacy/consultation/index_en.htm
Europakommissionens pressrelease om konsultation om media literacy. (senast besökt 2007-10-17)
http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/06/1326&type=HTML&aged=0&lan guage=EN&guiLanguage=en
Fogelberg, Karin, (2005). Media literacy en diskussion om medieundervisning. Göteborgs universitet, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation. Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta och Nordström, Gert, Z, (1995). Bildspråkets
grunder. Arlöv: Berlings
Hartman, Jan, (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar, (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindgren, Bengt, (2005). Bild, visualitet och vetande. Diskussion om bild som
Livingstone, Sonia och Lievrouw, Leah A., (2006). The Handbook of New Media. 2 uppl. London: Sage Publications.
Lärarförbundet, (2004) Lärarens handbok. Solna: Information tryckindustri.
Medierådet (2005). Ungar & medier 2005. fakta om barns och ungas användning och
upplevelser av medier. http://www.medieradet.se/templates/products____722.aspx
Nordström, Gert, Z, (1989). Bilden i det postmoderna samhället. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Persson, Magnus, (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. Potter, W. James, (2005). Media Literacy. London: Sage Publications.
Skolverkets hemsida, ämnesinformation. (senast besökt 2007-10-17)
http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=16&skolform=21&sprak=sv&id=SV&ar=0708&extrai d=1585&valtyp=&sel=&txt=
Skolverkets hemsida, kursplan i svenska B. (senast besökt 2007-10-17) http://www.skolverket.se/sb/d/561
Skolverkets hemsida, om ett vidgat textbegrepp. (senast besökt 2007-10-17)
http://www.skolverket.se/sb/d/561/a/1917;jsessionid=598B3FF49FD8F7C73C9CE1AC8910F26D Säljö, Roger, (2000). Lärande i praktiken : ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Prisma.
7. Bilaga
Intervjufrågor
Anne Bamford har gjort en undersökning för Unescos räkning, som hon har redovisat i boken The Wow Factor. Där har hon undersökt hur skolor runt om i världen använder ”the arts” i undervisningen. Han delar upp undervisningen i två delar – ”education in the arts” (undervisning inom de traditionella konst/medieämnena) och ”education through the arts” (undervisning i andra ämnen med hjälp av konst/medieämnen).
Vår uppsats handlar om om det senare, alltså hur man använder bilder och mediekultur som redskap i undervisningen (inte i första hand för att bli konstnärer eller arbeta inom mediebranschen). Vår studie är i första hand inriktad på hur detta används inom svenskämnet.
Kan du ge exempel från din skola eller din undervisning, när du använt media/bild i din undervisning i ämnet Svenska?
Vad säger din läroplan/kursplan om mediekulturens/bildens betydelse i undervisningen? Hur ser du på möjligheterna att förbättra undervisningen med hjälp av medier/bild.
- din egen kompetens/utbildning - din egen vilja/intresse
- kontakt/samarbete med kollegor
- stöd från ledning, både ekonomi och policy
- kontakt/samarbete utanför skolan, till exempel med konstnärer och media (eller andra skolor)
- elevernas kunskaper och erfarenheter, och inflytande över undervisning - skolan anställer konstnärer eller andra ”experter” (även om de inte har
pedagogisk utbildning)
Vilken eller vilka av de här vägarna skulle vara mest effektiv för att förbättra undervisningen?
Hur skulle en ökad fokus på mediekultur/bilder i skolan, ha för effekt på eleverna? - insatser/ambitioner i ditt ämne
- i konstämnet
- i svenska, engelska och matematik - hälsa och välmående
- förberedelse för arbets-, studie- och vuxenliv - inställning och attityd till skolan
- kontakt med föräldrar och samhället
- öppenhet mot andra människor och kulturer
Hur skulle en ökad fokus på mediekultur/bild i skolan, ha för effekt på dig och din arbetsplats
- kompetensutveckling - välmående/trivsel
- kontakt med elever och kollegor, och ledning - kontakt med föräldrar och samhället