Elevers och föräldrars synpunkter på det specialpedagogiska stödet och de

Eleverna tyckte att det var skönt att få undervisning i mindre grupp där de upplevde att de fick mer hjälp och stöd samt de uppskattade att det var mindre stökigt där, vilket gav eleverna mer arbetsro. Eleverna menade också att specialpedagogen hjälpte dem att komma vidare om de kom av sig när de arbetade och att de fick hjälp och stöd i att planera och genomföra sitt skolarbete. På skola A fick eleven för det mesta hjälp av specialpedagog inne i klassrummet. Eleven tyckte att det fungerade bra, men berättade att han gillade när han och specialpedagogen arbetade ensamma då det var lugnare vilket hjälpte honom att arbeta bättre. Eleven på skola B berättade att han hade undervisning hos specialpedagogen vissa lektioner i veckan och att han gillade det bäst då han fick bra hjälp, det var lugnare och han kunde koncentrera sig bättre. Eleverna på skola C hade all undervisning i en mindre grupp, vilket de tyckte var bra. Även de ansåg att specialläraren de hade haft hjälpte dem mycket, kunde förklara på många olika sätt, hjälpte dem att planera sitt arbete och fanns till hands hela tiden. Eleverna på skola C tyckte som eleverna på skola A och B att det var lättare att koncentrera sig i en mindre grupp och det gav dem bättre förutsättningar. Glentow (2006) anser att flera forskare och lärare är överens om att individuell undervisning, one-to-one-tutoring, är den

60

mest effektiva undervisningsformen när det gäller att komma till rätta med elevers läs- och skrivsvårigheter. Hon menar att det är lättare att fånga upp och behålla elevens uppmärksamhet, engagemang, och koncentration på uppgiften vid individuell undervisning. Eleverna vi intervjuade såg ingen nackdel med att få hjälp av specialpedagog eller speciallärare. Däremot uttryckte några elever att de önskade att de inte hade haft de svårigheter som de hade och av den anledningen inte behövde särskilt stöd. Eleverna var positiva till kompensatoriska hjälpmedel och önskade mer och nyare teknik, ingen ansåg att de inte hade nytta av sina kompensatoriska hjälpmedel.

Föräldrarna var enbart positiva till det specialpedagogiska stöd som deras barn fick och menade på att utan det extra stödet kombinerat med kompensatoriska hjälpmedel hade deras barn inte klarat av skolarbetet. Föräldrarna ansåg liksom eleverna att arbetet i mindre grupp gav deras barn de bästa förutsättningarna att kunna arbeta. De tyckte att specialpedagogen hade mer tid att svara på barnets frågor och mer tid till att förklara på många olika sätt. Undervisningen var mer flexibel i mindre grupp vilket gynnade deras barn. De ansåg också att kontakten mellan hem och skola fungerade bättre med specialpedagogen. Burden och Burdett (2005) menar att pedagogernas kompetens kring elever med dyslexi och deras behov är en viktig del i hur bra eleven lyckas. De menar också att om eleverna upplever KASAM är detta en mycket stor framgångsfaktor. Föräldern på skola B önskade mer enskild undervisning för sitt barn och att barnet fick specialundervisning i fler ämnen. Denna förälder hade med mycket gott resultat själv betalt för privatlektioner åt sitt barn i ett ämne som barnet inte uppnådde lägsta kunskapskraven inom. Detta resulterade i att barnet nu nådde kunskapsmålen i ämnet. Föräldern ansåg att det var skolans skyldighet att ge eleven de förutsättningar som behövdes för att den skulle ha en chans att klara av kunskapsmålen i detta ämne. I Lgr 11 (nya Skollagen som börjar tillämpas från den 1/7 2011) anges i 3 kapitlet bestämmelser om särskilt stöd. Där kan man läsa att om det framgår att en elev har behov av särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd. Särskilt stöd aktualiseras om en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven. Det framgår också att stödet inte ska dras in för att eleven når de lägsta kunskapskraven utan särskilt stöd ska kvarstå så länge eleven riskerar att inte nå upp till dessa kunskapskrav utan det särskilda stödet. Det betyder även att vissa elever kan ha rätt till särskilt stöd trots att de når upp till kraven för högre betyg, under förutsättning att de utan det särskilda stödet riskerar att inte nå det lägsta kunskapskravet.

61

Det framgår tydligt både i nya Lgr 11 och i Grundskoleförordningen att elever som inte når upp till de lägsta kunskapskraven, och är i behov av särskilt stöd, skall ges sådant stöd. Det står däremot ingenting om enskild undervisning utan att det särskilda stödet ska så långt som möjligt ske inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Men om särskilda skäl finns kan stödet ges i en särskild undervisningsgrupp. Föräldrarna var positiva till de kompensatoriska hjälpmedel som deras barn hade tillgång till. De önskade att deras barn hade tillgång till det som fanns på marknaden och att de fick tillgång till nytt och bättre efterhand som tekniken utvecklades.

5.3 Metoddiskussion

Det hermeneutiska perspektivet passade som ansats i vår undersökning eftersom vi önskade komma åt de intervjuades tankar, förståelse och upplevelser kring ämnet och forskningsfrågorna. Vi valde en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. I en kvalitativ undersökning arbetar man kontinuerligt med validiteten och reliabiliteten vilket vi ansåg vara bra. Halvstrukturerade intervjuer var också något vi ansåg lämpligt för vår undersökning då vi önskade svar på ett antal bestämda frågeställningar kring ämnet, samtidigt som vi var intresserade av att kunna ställa följdfrågor och resonera kring frågeställningarna och ämnet med de vi intervjuade. Vi är nöjda med vårt val av ansats och metod. Om vi hade haft mer tid i anspråk hade det varit intressant att bredda studien och använda triangulering, vilket innebär att man använder flera olika metoder och ser fler perspektiv. Det hade medfört en bredare validitet och bild av resultatet.

5.4 Specialpedagogiska implikationer

Det har varit mycket intressant och lärorikt att genomföra denna undersökning och få inblick i elevernas, föräldrarnas och specialpedagogernas behov och syn på kompensatoriska hjälpmedel. Det har även varit intressant att få kunskap kring vilka kompensatoriska hjälpmedel som finns på marknaden och hur framtida tekniker kan komma att vara. I vår undersökning har det framkommit att det ser olika ut på skolorna när det gäller tillgången och kompetensen kring kompensatoriska hjälpmedel. Som blivande specialpedagog och speciallärare har vi insett vikten av att ha kunskap och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel så att vi på bästa sätt kan stötta och hjälpa elever med dyslexi och läs- och

62

skrivsvårigheter. Vi har lärt oss att utan kunskap och kompetens i användandet av kompensatoriska hjälpmedel har vi som pedagoger tagit ifrån våra elever möjligheten att på ett bra och självständigt sätt utvecklas optimalt. Har vi som undervisar eleverna rätt kunskap kan läs- och skrivsvårigheter förebyggas och i många fall övervinnas. En viktig uppgift för specialpedagogen/specialläraren är att inspirera till användning av de kompensatoriska hjälpmedlen i verksamheten. De kompensatoriska hjälpmedlen måste ses som en resurssparande tillgång och inte som ett hinder. Vi ser stora fördelar i att tidigt börja använda kompensatoriska hjälpmedel i undervisningen och även ge möjlighet för alla elever att arbeta med samma tekniker. Det ger elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter en känsla av tillhörighet och meningsfullhet. Det leder till en ”Känsla Av SAMmanhang”.

”om barn är oförmögna att lära sig bör vi anta att vi ännu inte hittat det rätta sättet att undervisa dem” (Björk, Sandberg & Liberg 1995, s69)

Vi är alla olika. Använder vi detta sätt att tänka när vi arbetar med skolutveckling både på organisations-, grupp- och individnivå vad gäller material, tekniska detaljer och lär oss att använda alternativ kommer vi säkerligen skapa gynnsammare förutsättningar för de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

5.5 Fortsatt forskning

Vi kan tänka oss att fortsatt forskning inom området skulle kunna vara att använda triangulering kring våra frågeställningar för att få ett bredare underlag och resultat. Som en följd av detta, skulle vi kunna göra observationer och enkätundersökning vilket ger ett komplement till intervjuerna. Det skulle också vara intressant att titta på hur tillgången till kompensatoriska hjälpmedel är för elever utan diagnos dyslexi samt hur skolledningen ser på tillgång och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel.

63

Referenser

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Antonovsky, A (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Björk, M. & Liberg, C. (1996). Vägar in i skrivspråket. Stockholm: Natur och Kultur

Björk, M. Sandberg, I & Liberg, C. (1995). Vi skriver och läser tillsammans. (sid.69). Stockholm: Natur och Kultur.

Bonn, S. (2007). Om kompenserande datorhjälpmedel. Erfarenheter från ett grundskoleprojekt för elever med läs- och skrivsvårigheter. I: Jacobsson, C. och Svensson, I. (Red.), 10

uppsatser om läs- och skrivsvårigheter (sid 100-109). Växjö: Allkopia.

Bruce, B. (2003). ”Bokstavsbarnen” och bokstäverna. I: Bjar, L. och Liberg, C. (Red.), Barn

utvecklar sitt språk. (sid 253-274) Lund: Studentlitteratur.

Bråten, I. (2008). Läsförståelse i teori och praktik.(Red.)Studentlitteratur

Burden, R. & Burdett, J. (2005). Faktors associated with successful learning in pupils with dyslexia: a motivational analysis. British Journal of Special Education 32(2),(100-104). Carlström, M.(2007). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I Ericsson, B. (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter. (sid 91-149) Lund: Studentlitteratur.

Damsby, G. (2007). Kompensatoriska datorprogram - en dyslektikers möjlighet? En studie i

samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi. Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne.

Damsby, G.(2008) Implementering av kompensatoriska datorprogram i undervisningen belyst

ur specialpedagogers perspektiv. Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering &

64

Emanuelsson, L, Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska

området. Stockholm: Skolverket.

Föhrer, U. & Magnusson, E. (2000). Kompensatoriskt stöd vid studier för personer

medbetydande läs- och skrivsvårigheter. Hjälpmedelsinstitutet och Handikapporganisationen

Förbundet FMLS.

Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Lund: Studentlitteratur.

Glentow Druid, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Holme, I. & Solvang, B- K.(1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativ forskning och

kvantitativa metoder. Lund. Studentlitteratur.

Häggstöm, I. (2003). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I Bjar, L. och Liberg, C. (Red.), Barn utvecklar sitt språk. (s.244-246.) Lund: Studentlitteratur.

Høien, T. och Lundberg, I. (2002). Dyslexi, Från teori till praktik. Stockholm. Natur och kultur.

Ingesson, G. (2007). Growing up with dyslexia: Cognitive and Psychosocial Impact,

Salutogenic Factors. Lund: Department of Psychology, Lund University.

Ingvar, M. (2008). En liten bok om dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur.

Jacobson, C. & Svensson, I. (2007). Bakgrund till tio uppsatser om läs- och skrivsvårigheter. I Jacobsson, C. och Svensson, I. (Red.),10 uppsatser om läs- och skrivsvårigheter (sid 9-29). Växjö: Allkopia.

Kere, J. & Finer, D. (2008). Dyslexi- definition och historia. I Kere, J. och Finer, D. (Red.),

Dyslexi. (sid 25-39). Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

65

Liberg, C. (2003). Möte med skrivspråket. I Bjar, L. och Liberg, C. (Red.), Barn utvecklar sitt

språk. (s. 215-231). Lund: Studentlitteratur.

Lpo 94 (1999). Läroplaner för o det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och

fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Lundberg, I. (2008). Skriften står där tyst och kall och naken. I Kere, J. och Finer, D. (Red.),

Dyslexi. (sid. 50-58). Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

Lundgren, T. & Ohlis, K. (2003). Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter Stockholm: Förbundet FMLS.

Mossige,M. Röskeland, M. & Skaathun, A. (2009). Vetenskapsrådet, 2007.

Mossige, M. Röskeland, M. & Skaathun, A. (2009). Flera vägar mot mål. Stockholm: Liber. Myrberg, M. & Lange, A. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser

för elever med läs- och skrivsvårigheter: Konsensusprojektet. Stockholm; Lärarhögskola,

Institutionen för individ, omvärld och lärande.

Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik Lund: Studentlitteratur.

Riddick, B. (2000). An examination of the Relationship Between Labelling an Stigmatisation with Special References to Dyslexia. Disability & Society, 15(4), (sid.653-667).

Rygvold, A. (2001). Läs- och skrivsvårigheter. I Asmervik, S. Ogden, T. och Rygvold, A-L.

Barn med behov av särskilt stöd.(sid14-83) Lund: Studentlitteratur.

Rönnåsen, B. & Ekstedt, C.(2007). Dator som kompensatoriskt hjälpmedel I Jacobsson, C. och Svensson, I. (Red.), 10 uppsatser om läs- och skrivsvårigheter (sid 86-99). Växjö: Allkopia.

Salamancadeklarationen (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Samuelsson, S. (2006). Skriftspråklig utveckling och dyslexi. I: Louise, Bjar (Red.), Det

66

Skolverket (2008a). För arbete med åtgärdsprogram. Allmänna råd och kommentarer. Skolverket (2008b). Särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2009). Skolverkets lägesbedömning 2009. Förskoleverksamhet, skolbarnomsorg,

skola och vuxenutbildning. Skolverket

SOU (Statens offentliga utredningar) (1999:63) Att lära och leda. En lärarutbildning för

samverkan och utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU (Statens offentliga utredningar) (2003:15) Läromedel- specifikt-. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Sämfors, H.(2009). Kompensation och strukturerat datorarbete. I Bjar, L. och Frylmark, A. (Red.), Barn läser och skriver. (sid 253-268). Lund: Studentlitteratur.

Taube, K. (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I Bjar, L. och Frylmark, A. (Red.), Barn läser och skriver. (sid 65-85). Lund: Studentlitteratur.

Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Trageton, A. (2009). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber.

Zetterqvist Nelson, K. (2003). Dyslexi- en diagnos på gott och ont. Barn, föräldrar och lärare

berättar. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2007). Dyslexi- en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie. 2:2007. Vygotsky, L. (1962). Thought and language. New York: Wiley

67

Damsby, Gunvor. (2010-05-27). Kompensatoriska hjälpmedel i undervisningen. Malmö Högskola

Sjöbeck, Cecilia. (2010-05-27). Speciallärare & Specialpedagoger. Malmö Högskola

Studiebesök:

Damsby, Gunvor. SKED, Lund (2010-10-21).

SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Lund (2010-12-07).

Internetadresser:

Grundskoleförordningen (1994:1194) Hämtat 2010-11-29 www.skolverket.se

IDA (Internationel Dyslexia Assosiation) Hämtat 2010-11-27

(http://www.dyslexistiftelsen.org/dyslexistiftelsen.org/Definition.html)

Lgr 11 (Nya Skollagen) Skolverket. Hämtat 2010-11-27 http://www.skolverket.se/sb/d/2574

Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen. Hämtat 2010-12-13. (Speciallärare) http://www.edu.mah.se/LASPL/syllabus/

(Specialpedagog) http://www.edu.mah.se/LASPP/syllabus/

SKED Hämtat. 2010-11-15. http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=159067

Skollagen (2010:800) Svensk författningssamling (SFS). Hämtat 2010-12-29.

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800

Skolverket, (2010). PISA, 2009. Hämtat 2010-12-20. http://www.skolverket.se/sb/d/2698

SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) Hämtad 2010-11-30. http://www.spsm.se/

68

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) www.tpb.se

69

Bilaga 1 - Missivbrev

Hej!

Vi är en blivande specialpedagog (Carina) och en blivande speciallärare (Anneli) som är i slutfasen av våra påbyggnadsutbildningar vid Malmö högskola. Under höstterminen 2010 ska vi skriva en examensuppsats inom ämnet kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi. Syftet är att undersöka om några elever med diagnos dyslexi har de kompensatoriska dataprogram som SKED anser att de behöver i sin läs och skrivutveckling och om eleven, elevens föräldrar och speciallärare/specialpedagoger har den kompetens som krävs för att kunna använda dessa hjälpmedel optimalt.

Vi kommer att intervjua fyra elever med dyslexi, deras föräldrar och deras speciallärare alternativt specialpedagog. Intervjuerna kommer att ske under vecka 45 och 46. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Informanternas identitet kommer endast att vara känd av oss och svaren kommer att avidentifieras i sammanställningen. Vi skulle uppskatta om du vill ställa upp i vår undersökning. Du kan när som helst avbryta deltagandet om så önskas. Svaren kommer att sammanställas och redovisas i vårt arbete och vi hoppas att detta skall bidra till fortsatt utveckling och förståelse inom detta mycket viktiga område.

Ditt deltagande är betydelsefullt och vi hoppas att du vill svara på våra frågor och vi tackar för din medverkan på förhand!

70 Är det något ni undrar över ta gärna kontakt med oss. Med vänliga hälsningar

Carina Fransson Anneli Jessen

71