Elevers och lärares konfliktlösningar

5.4.1 Elevers tankar kring konfliktlösningar

Alla elever har liknande uppfattningar att de klarar av att lösa små konflikter på egen hand samt att de kan ta hjälp utav någon vuxen vid lite större konflikter. De tar hjälp utav olika vuxna beroende i vilken situation konflikten uppstår. Det uppkom lite olika lösningar kring konflikthantering på egen hand. En elev svarade att man skulle, ”gå där ifrån kanske”.

Ett fåtal elever talade om att det är svårt att undvika konflikter alla gånger, det skulle däremot kunna fungera om man går därifrån innan det blir så stort. Ett sätt att undvika konflikter är att inte vara taskig och inte alltid berätta vad man tycker om någon. En elev instämde med ordspråket ”[… att tala är silver men tiga är guld”.

Några elever var eniga kring vikten av enskilda samtal med sin lärare i samband med konflikthantering. Samtalen ledde till diskussion i helklass eller i mindre grupper. Det

25

resulterade till en bättre lösning även om det kunde kännas lite jobbigt så vad det tryggt. Eleverna upplevde att de kunde uttrycka sin egen åsikt och få nya perspektiv av konfliktsituationen. I denna situation var det ingen som kände att de kunde påverkas av grupptryck.

5.4.2 Lärarnas tankar kring förebyggande arbete och konfliktlösningar

Stina använder sig av samarbetsövningar som hon lägger in vid behov i elevernas schema. Hon strävar efter att ha en öppen relation med sina elever, där de känner tillit. Ulla försöker lösa konflikterna lätt och fort i helklass. ”Det är allt för många som tyvärr får sitta och lyssna” säger hon. Stina poängterar att hon tror det kan beror på hur man har arbetat konfliktförebyggande innan med sina elever, så de själva kan lösa sina konflikter. Samtidigt menar hon att klimatet i klassen har stor betydelse för hur man gemensamt kan lösa konflikter. Alternativen hon berättar om angående gemensamma konfliktlösningar är i helklass, mindre grupper eller parvis. Detta ger eleverna möjlighet att se problemet från olika perspektiv för att slutligen komma fram till en lösning [”…men en sak ska man veta är att man inte får konfliktlös klass på 25 elever, om man inte arbeta väldigt systematiskt med det. Gör man det så har man inte så himla många konflikter”.

Ulla menar att i hennes klass löser eleverna konflikter rätt mycket själva men poängterar att det beror helt på vilken klass man har ansvaret för. Lina menar att en del elever är duktiga på att lösa konflikter medans andra har problem genom hela förfarandet och behöver hjälp av en vuxen. Ibland är det t.o.m. så att elever inte klarar av att be en vuxen om hjälp förklarade hon. Lina arbetar mycket med elevernas empatiska förmåga i ”cirkelsamtal” som hon kallade det, där hon ställde följdfrågor till eleverna. Hon poängterade vikten av att eleverna fick känna efter varför de agerade som de gjorde. Möjligheter att uttrycka sina känslor och att lyssna till andra hjälper eleverna att utveckla en större empatisk förmåga anser hon. Hon är tydlig med att ingen elev ska utpekas i negativ benämning.

26

5.4.3 Analys av elevernas och lärarnas tankar kring förebyggande arbete och

konfliktlösningar

När eleverna berättar att de klarar av att lösa små konflikter tydliggörs det att de har en del verktyg som de använder sig av. Ett exempel är dialogen. Deras lärare arbetar kontinuerligt med konfliktlösningar, men det är inget som elever själva har nämnt. Stinas och Linas uttalanden är liknade angående att samtalet har stor betydelse för att komma fram till konstruktiva lösningar samt ett förebyggande arbete, där alla elever instämde. Det är viktigt att läraren följer eleverna i processen som leder till att elever skapar gemensamma lösningar av problem (Måhlberg & Sjöblom, 2010, s. 25-26). Eleverna i denna undersökning är medvetna om att de kan ta hjälp utav vuxna i sin närhet men Lina betonade att alla elever inte har den förmågan. Åberg (2000) lägger stor vikt vid att ge varje elev möjligheten till enskilda samtal med jämna mellanrum, där trivselfrågor är av stor betydelse samt att varje elev ska kännas sig sedd (Åberg, 2000, s.40). Ulla uttryckte sin oro över att elever som inte är delaktiga i en konflikt ändå blir delaktiga i förfarandet. Där kunde hon istället se till att eleverna har möjlighet att utveckla de ”mellanmänskliga kompetenserna”. Kompetenser som eleverna ska utveckla är ett ansvar för sig själv och andra samt lyssna till varandra och skapa ett samspel där eleverna tillsammans löser konflikter(Wahlström 1997, s. 12).

Lina uttryckte att eleverna utvecklade sin empatiska förmåga när de fick möjlighet att uttrycka sina känslor. Får eleverna möjlighet att visa sina känslor för varandra ökar deras förståelse gentemot varandra (Utas, & Kimblad Rosenberg, 2011, s.71).

Det finns vissa likheter med Linas tankar kring cirkelsamtal och Edlings (2000) kontinuerliga kompissamtal.

Han menar att eleverna ska delge sig sina tankar och känslor samtidigt som läraren är den ledande parten. Ingen ska heller utpekas som syndabock (Ibid, 2000, s 15-17). När Lina talar om att våga uttrycka sina känslor så menar Aspelin (2010) att även kroppsspråk och gester har stor betydelse i sociala sammanhang (Aspelin, 2010, s. 26-27). Stina anser vikten av en nära relation med eleverna. Det är viktigt att som lärare lyssna aktivt på sina elever (Carlsson, Utas & Kimblad, Rosenberg, 2011, s. 58).

27