Både Piaget och Vygotskij står för den kognitiva utvecklingen hos barn. En av våra upptäckter i våra lärarintervjuer var att vi kunde se tydliga likheter från både Piagets och Vygotskijs teori. Lärarna påtalade att man skulle se till barns ålder och mognad. Detta gjorde att vi blev konfunderande. Vi har upplevt i vår lärarutbildning att utgå från Vygotskijs synsätt och i mindre grad Piaget även om han nämnts, gällande barns utveckling. Vygotskij åldersindelade inte barns kognitiva utveckling på samma sätt som Piaget i sina nivåer, utan stöttade barns utveckling framåt. Detta kunde vi koppla till barns mognad att man möter barnen där de befinner sig. Däremot åldersindelade Piaget barns kognitiva utveckling i olika stadier, eftersom han kunde se ett mönster, kopplat till barns ålder. Både Vygotskijs nivåer och Piagets stadier är snarlika. Vi gjorde därmed bedömningen att utgå från både Vygotskij och Piaget. De har snarlika utvecklingsstadier respektive nivåer, och i intervjuerna ansåg lärarna att barns ålder och mognad hade stor betydelse. Vem ska man titta på, den frågan kan man ställa sig? Vi valde att utgå ifrån båda teoretikerna, vilket gjorde att man kunde kombinera deras olika fokus på barns utveckling. Eftersom Piaget fokuserade på det ”inre” av människan och Vygotskij fokus ligger på den sociala miljön. Vi kunde på så vis se en helhet som strålade samman. Ålder kan vi koppla till Piagets synsätt och mognad kan vi koppla till Vygotskijs syn på barns utveckling. Dessa olika synsätt behöver vi för att kunna möta varje elev där de befinner sig. Vikten i teorierna är att alltid ha barnet i fokus för att kunna stötta barn i dess utveckling.
6.2 Slutsats och diskussion av undersökningen
Dialogen genomsyrar hela studiens resultat, men vi fick även syn på hur och var den utspelas De vanligaste platserna som de upplevde som konfliktfyllda var skolgården, omklädningsrummen på idrotten.
Skolgården förknippas med rast som eleverna själva rår om, där det förekommer olika aktiviteter. Det kan i sin tur leda till meningsskiljaktigheter om exempelvis olika regler i olika klasser. Detta kan vara ett dilemma för de som är rastvakter eftersom de kanske inte alltid vet
32
exakt vilka regler som råder, då det är olika från klass till klass. Omklädningsrummen på idrotten var också elever och lärare eniga om. Stina poängterade att det var ett konfliktfyllt ställe där man eleverna hade möjligheter utan att lärarna hade någon insyn. Detta kan även bli ett problem för idrottslärarna. Det vi upplevde som positivt och meningsfullt var att eleverna ansåg att klassrådet var det forum de använde sig av, när de vill belysa saker. Här förstod vi att deras lärare hade arbetat mycket med dialog i olika sammanhang, samt förebyggande arbete eftersom vi blev medvetna om att när de belyste saker på klassrådet så var det ett naturligt inslag. Där speglades trygghet och tillit som de har till varandra, och till sin lärare.
Studiens slutsats när det gäller både konflikter och förebyggande arbete handlar det om att skapa möjligheter för dialoger för att uppnå ett öppet klimat i klassrummet.
I våra intervjuer blev det tydligt att eleverna inte var medvetna om att deras lärare arbetade konfliktförebyggande. Denna slutsats drog vi när vi jämförde lärare och elevers svar. Ska vi arbeta medvetet och tydliggöra detta för våra kommande elever eller arbeta förebyggande och
inte tydliggöra. Det kan både bli positiva och negativa utgångar, beroende på hur mottagliga
eleverna är, hur läraren lägger in det i undervisningen eller hur klimatet i klassen råder. Om man som lärare synliggör detta förebyggande arbete kan eleverna bli mer medvetna om sin egen inverkan på klimatet. Det kan också bli motsatt effekt, där eleverna kan känna att de måste testa lärarens gränssättningar. I den klassen vi utförde undersökningen tydliggjorde inte läraren detta arbete för sina elever. Läraren lade in dessa övningar när behovet fanns. Vi kan inte förespråka vilket som skulle vara det bästa utan detta är något som vi lärare måste gå in och bedöma från klass till klass.
Slutsatsen i denna fråga är att utgå från den klass vi kommer att arbeta med beroende på vad eleverna själva bär med sig, detta med tanke på att man ska arbeta med en stor grupp och alla är lika delaktiga till att arbetsmiljön i klassrummet ska vara behaglig. Här är relationen till eleverna den viktigaste delen. Den har en betydande roll för lärarens arbete, och det underlättar om tilliten är stark och att alla känner varandra väl. Där har man som lärare en möjlighet att stötta sina elever i den utveckling de befinner sig.
6.3 Avslutande reflektion
Vi håller med det Aspelin (2010) och Johansson (2003) menar att tiden har en stor betydelse för hur skolans verksamhet ska kunna utveckla sociala relationer och se till att eleverna utvecklar empati för sin omgivning, samt att eleverna uppnår alla mål i Läroplanen. Det är
33
lärarnas uppgift att detta sker. Därför anser vi att politikerna bör ge skolorna mer pengar och fler resurser i form av fler lärare för att underlätta arbetsbördan. Lärarna arbetar tillsammans med såväl läroplanens kunskapsmål som med elevernas personliga utveckling. Om detta fungerar och fler resurser tillsätts tror vi att det kommer ske en minskning av konflikter. En viktig del som Johansson (2003) menar, är att lärarutbildningen måste ge studenter kunskap om konflikthantering och vikten av att arbeta fram ett samband mellan social relationer och läroplanens samtliga mål.
6.4 Framtida forskning
I vår undersökning har vi inte lagt någon vikt vid konflikthantering ur ett genusperspektiv. Detta kan vara en möjlighet att undersöka i förhållande till vårt forskningsområde. Vi var däremot inte intresserade av det för vi anser inte att hantering av konflikter ska vara olik beroende på om det är pojkar eller flickor som är inblandade.
Det hade varit möjligt att undersöka konflikthantering i ett större perspektiv d.v.s. hur elever i de yngre- eller äldre åldrarna upplever konflikthantering, samt vidga området så det omfattar flera olika skolor. Risken är i det fallet att arbetet blir för stort och att det därmed blir svårt att begränsa.
Det kan gå att undersöka lärarnas kompetens kring konflikthantering. I vår begränsade undersökning fann vi att det var två lärare som hade fått någon form av fortbildning. Det kan vara intressant och undersöka detta för att se hur de olika lärarna handlar vid konflikthantering men även vad lärarna vill ha för konflikthantering i framtida fortutbildningar.
Sist nämner vi att det kan gå att undersöka fortbildningar inom konflikthantering. I vår undersökning såg vi att en av lärarna inte hade någon utbildning i konflikthantering, vad hon själv kunde minnas. Det kan vara av vikt att undersöka vad det finns för olika konflikthanteringsfortbildning samt vad de erhåller för verktyg.
Under arbetets gång har vi upptäckt att konflikthantering fanns med i läroplanen från år 1980. Det har däremot tagits bort i de senare versionerna. Vi anser att det är anmärkningsvärt och bör forskas vidare kring. Från början ville vi haft med det men arbetet hade nog blivit för stort.
34