Elevers motivation

Eleverna som vi valde att intervju har under de tre år de studerat på byggprogrammet haft ett enligt oss vikande intresse för sina studier. Det har för den skull inte att göra med att de har dåliga betyg utan att deras intresse sjunkit. Med det menar vi att betygen inte varit till grund för vår studie utan motivationen. Det hänger så klart ihop i de flesta fall, men vi har inte valt att studera detta.

En av lärarna ansåg att nu med de höga intagningspoängen på byggprogrammet borde kraven på eleverna öka så att de kände att de blev tillfredsställda utifrån sina goda studieresultat. För en del år sedan var betygskraven inte alls höga för att komma in på programmet men det är numera helt andra förutsättningar. Han sa: ”För att motivera eleverna behövs uppgifter som

utmanar dem”. En av lärarna sa: ”För att motivera elever har jag märkt att ju tydligare man är med vad som förväntas av dem och när de olika arbetena ska vara klara ju mer motiverade är de”.

Lärarna anser att det inte är något större problem med att motivera eleverna till att nå godkänt, men att det ibland kan vara svårt att få eleverna att skapa sig en egen drivkraft för att nå högre betyg och inte bara betygsmässigt utan att eleverna ibland saknar viljan att lägga ner tid och

energi på ett sätt som skulle göra att de i slutändan skulle vara mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Eleverna känner att trots att de trivs både med lärare och klasskamrater är de väldigt skoltrötta och längtar efter att få börja arbeta och tjäna pengar. Vi frågade varför de kände så och en del av dem svarade att linjen skulle kortas av till att bli en tvåårig linje som den en gång i tiden var. En del av eleverna upplevde det som det i årskurs 1 var fullt schema och mycket att göra men i årskurs 2 och årskurs 3 var det mycket håltimmar och det kändes som de då hellre var ute och tjänade pengar på sina praktikplatser. De tyckte årskurs tre var onödig. ”Alla vill inte

vara akademiker” sa en elev. Alla de elever vi pratat med tycker att det teoretiska

undervisningsmaterial som oftast används inom karaktärsämnet och då mest av de lärarna som arbetat länge i skolan är gammalt och tråkigt. Det behövs komma fram ett nyare material eller ska det ändras på nått sätt.

Flera av eleverna tog upp att de ansåg det viktigt att inte vara för många i undervisningsgrupperna för om man är många hinner inte läraren med. En av lärarna ansåg att det är svårt att räcka till för alla elever och deras enskilda behov. Han sa: ”När man i varje

klass undervisar så många elever som i vissa fall även läser olika kurser är det svårt att själv känna sig motiverad och det är klart att det speglar av sig på eleverna”.

En av eleverna sa att han trodde att det var så att lärarna blev påverkade av elevernas sätt att vara och på så sätt minskade lärarnas engagemang i undervisningen. Hon sa: ” Även om vi har

det bra på lektionerna så märker läraren att jag inte går in för det så mycket och då blir det väl så att han snackar mer med dem som är intresserade. Jag menar det hade jag gjort om jag varit lärare”. Alla eleverna var eniga om att lärarnas sätt att undervisa och lärarnas

förhållningssätt påverkade deras motivation. Det visade sig på olika sätt men hur eleverna blev mottagna och lärarnas bemötande var viktigt för eleverna. En elev sa: ”En del lärare har

svårt att förstå att vi inte kan så mycket och ibland känns det som man inte fattar något och jag vågar inte fråga en lärare om hjälp för då känns det som man är dum i huvudet.

En av lärarna ansåg att elevernas motivation var svår att hålla uppe i och med att undervisningen i år 2 och 3 är så splittrad för eleverna är i skolan under en tvåveckorsperiod

gå vidare. Läraren ansåg att det skulle vara bättre med treveckorsperioder där det skulle vara enklare att hinna med hela avsnitt och på så sätt hela tiden kunna starta med ett nytt kapitel när eleverna kommer in efter praktiken. Hon sa: ”Jag själv som lärare har ibland svårt att

minnas vad det var vi senast arbetade med så jag förstår att eleverna kan känna att det blir sönderhackat”.

Det är viktigt att hela tiden precisera vad eleverna ska göra och när det ska vara klara med uppgiften. Lärarna anser att det är deras ansvar att vara tydliga mot eleverna, men att det skiljer från elev till elev hur de tar emot och tar tillvara på den här tydligheten.

Lärarna på den ena skolan ansåg att det tematiska arbetet de har startat med i årskurs 1 skulle kunna vara bra i årskurs 2 och årskurs 3 också. En lärare sa: ”Om vi kan knyta samman

undervisningen med ett tematiskt arbete tror jag att det skulle höja elevernas intresse för helheten och det skulle säkert öka elevernas intresse för de olika delarna i helheten”.

En av lärarna ansåg att ansvaret till stor del låg hos eleverna att ta sina studier på tillräkligt stort allvar. Han sa: ”De brukar inte tillräckligt stort allvar i sina studier och de har svårt att

inse vikten av att studera”. Han ansåg att det behövdes större krav på eleverna och att de på så

sätt skulle bli mer motiverade. Med krav menade han att det behövdes tydligare ramar vad som krävdes av eleverna vid t.ex. inlämningsuppgifter, att alltid komma i tid till skolan och att alltid göra sitt bästa oavsett hur långt det räcker. Han sa: ”Ute på deras praktikplatser är

kraven betydligt större vad gäller tider och att arbeta hårt och eleverna gillar ju sina praktikperioder så det tycker jag borde funka i skolan också”.