Lärarens betydelse

Utifrån vår undersökning kunde det tydligt tolkas att läraren har en stor betydelse för elevernas motivation. Det vi såg med vår undersökning var att det kunde skilja på lärare och lärare. Eleverna kände sig mer motiverade om de hade en lärare som var kunnig i ämnet och hade förmåga till empati för eleverna. Det är alltså viktigt att dels ha en stor kunskap i de ämnena läraren undervisar i, men det är också viktigt att se och hantera alla elevers olika behov. Som karaktärsämneslärare på byggprogrammet har vi en bakgrund som arbetare inom olika områden inom byggsektorn. Där ligger inte vikten på hur du som enskild arbetare mår och känner utan tempot är ofta högt uppskruvat och objekten ska snabbt bli klara. Att gå från detta till att ta hänsyn till alla olika elevers behov och anpassa utbildningen efter att det tar olika lång tid för olika elever är inte enkelt och det är viktigt att som ny lärare lära sig att hantera en mängd nya situationer.

En annan påverkningsfaktor var att eleverna ville vara med mer och påverka sin undervisning så att den ur deras synvinkel blev mer anpassad efter deras behov. De tyckte lärarna inte tog dem på tillräkligt stort allvar i denna fråga. Jenner (2004) tar upp hur viktigt det är att läraren bör sträva efter att förstå eleven utifrån dennes livssituation. Han menar att det är viktigt att läraren har ett elevperspektivseende som gör att läraren skall försöka se på världen med elevens ögon. Jenner menar att läraren kan försöka koppla undervisningen till elevens värld genom att ta exempel från deras vardag. Det var intressant att ingen av lärarna tog upp detta som en del av elevernas motivation, men vi menar att det är viktigt att hela tiden knyta an till elevernas vardag och som lärare försöka hänga med i hur varje elevs situation ser ut.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) är en sak som både lärare och elever tar upp i sina tankar om vad som motiverar eleverna. En del av eleverna anser att de bara lär sig nyttiga saker ute på sin praktik och att det är mest onödiga saker de lär sig i skolan. Vikten av att sammanfoga teori och praktik är väldigt viktig. Eleverna menar att det var nog bättre förr då byggprogrammet var tvåårigt och inte som i dag treårigt. Detta är något vi bygglärare ofta får höra av eleverna.

Glädje är en stor motivationshöjare anser vi och när vi tillsammans med andra bygglärare i länet var på en föreläsning med den före detta förbundskaptenen i handboll Bengt ”Bengan”

glädje och överraskningar. Det är viktigt att veta vad eleverna själva anser vara glädje för att kunna dra nytta av det i undervisningen. För att höja motivationen hos elever menar de att det är viktigt att fånga elevernas intresse och att göra saker som eleverna uppfattar som roliga. Carlgren och Marton, (2002)

Det lärarna tyckte var viktigt var samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen och det anser vi vara väldigt viktigt, men ett problem är att det ofta är kärnämneslärarna som ska anpassa undervisningen efter karaktärskurser. Vi skulle vilja vända på det så att karaktärsämneslärarna bjuder in till samarbete och på så sätt visar för eleverna att de anser att det är viktigt med kärnämneskurserna. De lärarna som undervisar i karaktärskurser har oftast med sin naturliga koppling till branschen ett enklare och naturligare sätt att påverka eleverna så de inser vikten av alla kurser.

En annan viktig del av pedagogens arbete är att vara engagerad i alla elevers arbete. Det är inte alltid enkelt, men om man vill nå resultat med sin undervisning anser vi att det är en av de viktigaste sakerna för om eleven ser ett stort engagemang hos läraren smittas ofta eleverna av det och de känner att de vill lägga ner mer energi på sina uppgifter. Börjesson (SOU 2000:19) jämför en lärares engagemang med en tränare. En tränare för ett fotbollslag som är likgiltig inför matchens utgång skulle fungera lika uselt som en lärare som inte är intresserad av elevernas resultat av deras arbete. Det engagemanget vi kan se från tränare som är intensivt inbegripna i olika skeenden i matcher t.ex. besvikelse vid motståndarmål och glädje vid egna bra prestationer är det engagemanget Börjesson anser att läraren måste ha om pedagogiken ska fungera. Börjesson anser också att den engagerade läraren inte låter de ointresserade eleverna ”komma undan” undervisningen utan ser till att alla får frågor under undervisningen så de för ögonblicket tvingas hänga med och de som stör sina klasskamrater får tillsägelser att låta bli.

5.4 Mer praktiker än teoretiker

Eleverna vill ha mer praktiska övningar i skolan och de valde byggprogrammet för deras bild av programmet var att det var ett praktiskt program, men de upplever trots detta att det är mycket teori och inte så mycket praktiska moment som de önskar. Elever upplever att de lär sig bättre om de arbetar med praktiska moment, och vi menar att om vi som pedagoger ges

möjlighet och har en vilja att skapa en mix mellan teori och praktik blir undervisningen mer intressant för eleverna.

Vi lärare ser ganska ofta elever som är svaga i kärnämnena och även de teoretiska karaktärsämnena som fungerar jättebra på de praktiska momenten i skolan och ute på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Här ser vi att vi kanske måste ha hjälp från byggbranschen, då menar vi alltså att elevernas handledare på byggföretaget hjälper till och stöttar eleven i sitt skolarbete och poängtera att det är viktigt att få med sig bra betyg.

En annan viktig sak är att sammanlänka den praktiska delen som eleverna får ute på sina respektive praktikplatser med de teoretiska momenten i skolan. Vi anser att om man som pedagog använder sig mer av det eleverna får till sig på praktiken, och om eleverna genom olika forum delar med sig till varandra av den kunskapen kanske eleverna känner att det inte blir två skilda världar. Ett citat om passar bra in är

Teori utan praktik är som en fågel som aldrig landar, praktik utan teori är som en fågel som aldrig lyfter – Dartwill Aquila

(Levihn & Christersson 2003, s. 13)

Lärare och elever har en gemensam bild av att det behövs en bättre sammankoppling mellan det praktiska och teoretiska. Allt detta kan man sammanfatta med att elevernas olika ”intressen” ligger till grund för deras val till gymnasieskolan. Med intressen menar vi att eleverna gillar att arbeta mer praktiskt än teoretiskt. Är eleven intresserad av det praktiska så som att få konstruera olika ting och att sedan få bra betalt för det och att pappa eller någon annan släkting gjort likadant, är detta ett tungt argument till att söka till bygg.