3. Barn- och elevhälsoarbetet i Trosa kommun 1 Syfte
3.6 Elevhälsans kompetenser och funktioner
3.6.1 Elevhälsoteam
På varje skola finns ett samlat elevhälsoteam, EHT. Detta elevhälsoteam träffas regelbundet.
Elevhälsoteamet består av rektor och specialpedagog/speciallärare, psykolog, kurator och skolsköterska. Där tas elevärenden upp, ansvar fördelas och uppföljning görs. Här kan man få en övergripande bild över pågående elevhälsoinsatser på skolan. Även planering och
prioritering av förebyggande och övergripande arbete kan diskuteras.
Elevhälsoteamets möten leds av rektor som äger befogenhet att besluta om insatser.
Om en elev riskerar att inte klara kunskapskraven ska detta anmälas till rektor. Även andra svårigheter i en elevs skolsituation ska anmälas till rektor. Läraren kan t ex komma till ett EHT-möte, eventuellt med skriftlig anmälan före. Elevens behov av särskilt stöd ska utredas skyndsamt. Elevhälsoteamet bidrar till att kartlägga/utreda, analysera, föreslå, genomföra och följa upp insatser. Teamets insatser ska vara målformulerade och tidsavgränsade, med
tyngdpunkt på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Protokoll ska skrivas vid EHT.
I protokollet anges vem som är ansvarig för eventuella åtgärder och när uppföljning ska ske.
Elevhälsoteamet ska regelbundet följa upp arbetet med särskilt stöd. Arbetet kan handla om enskilda elever i specifika svårigheter som verkar hämmande på inlärningen, eller lärmiljöer som behöver stärkas. Elever med oroväckande frånvaro är en annan målgrupp för teamet.
Elevhälsan kan stötta och handleda lärare. De kan ge underlag för arbetet med att utarbeta åtgärdsprogram samt skapa förståelse för elever med funktionsnedsättning och för elever med särbegåvning. På så sätt underlättas skolans arbete med att anpassa undervisning och stöd.
Elevhälsoteamet och kommunikationsvägarna till dess medlemmar ska vara kända och tillgängliga för alla medarbetare i skolan och för alla vårdnadshavare.
3.6.2 Elevhälsogrupp
Elevhälsogrupp, EHG, är benämningen på elevhälsoteamets möte där chef för Elevhälsan deltar. Här lyfts frågor och ärenden till centrala elevhälsoteamet.
3.6.3 TEAM-träffar
TEAM-träffar är ett forum där även skolläkaren deltar tillsammans med det lokala
elevhälsoteamet. Pågående elevhälsoinsatser och utredningar diskuteras vid behov och även planering och prioritering av förebyggande och övergripande arbete kan göras.
3.6.4 Förskolan
När det gäller förskolan, så är det specialpedagog som tillsammans med förskolecheferna bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behoven hos alla barn. Uppdrag ges av förskolechefen. Specialpedagog ska vara ett stöd till pedagoger, vårdnadshavare och barn i processen att utreda och utforma stöd för de som är i behov av särskilt stöd. Även att initiera och följa upp extra anpassningar och åtgärder ingår i arbetsuppgiften, samt att delta i övergången mellan förskola och förskoleklass.
10 3.6.5 Skolkurator
Skolkurator arbetar huvudsakligen med frågor som rör elevers psykosociala situation.
Kurator ingår i elevhälsoteamet och arbetsuppgifterna handlar om att hjälpa elever med t.ex.
konflikthantering, relationer samt med sociala och känslomässiga problem. Kurator erbjuder enskilda samtal med elever och samtal med elever och föräldrar, där också berörd lärare kan delta. Förutom kontakter på skolan ingår kontakt med socialtjänsten och andra myndigheter.
Skol- och organisationsnivå
Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling.
Bidra med ett socialt och psykosocialt perspektiv i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten som en del av elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag.
Medverka till att eleverna får en trygg skolanknytning.
Samverka med andra insatser i samhället, t.ex. socialtjänst, psykiatri, habilitering, polis.
Gruppnivå
Arbeta med elevgrupper/klasser i förebyggande syfte och vid behov.
Medverkan i elevkonferenser vid behov
Medverka i klass-, arbetslag- och överlämnandekonferenser.
Medverka vid behov på föräldramöten.
Delta i EHT/EHG/TEAM
Medverka vid gemensamhetsdagar för elever, utifrån ett uppdrag eller behov.
Medverka vid konflikthantering och kränkning/trakasserier/mobbning.
Handledning och konsultation till lärare och skolpersonal.
Individnivå
Samtal såsom stöd-, motivations-, kris- och konfliktsamtal, liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare.
Medverka i möten med elever och vårdnadshavare när behov av psykosocialt perspektiv finns.
På rektors uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram, samt inför elevernas mottagande i grund- och gymnasiesärskola.
Initiera och medverka i anmälningar till socialtjänst och polis.
Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det psykosociala perspektivet (SIP, Samordnad Individuell Plan).
Delta i VITS (Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan, samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov.
11 3.6.6 Skolpsykolog
Skolpersonal kan kontakta psykologen vid frågor, stora som små. Psykologen erbjuder då tid för konsultation så snart som möjligt. Skolpsykolog är i första hand ett stöd till skolans personal vad gäller elevers inlärningssvårigheter men även vid andra bekymmer. I vissa fall avslutas psykologens uppdrag efter några konsultationer, ibland behövs fördjupade insatser såsom bedömning och utredning. Psykologen kan även kontaktas om det uppstår kriser på skolan. Psykologens främsta roll är att arbeta preventivt och bidra med psykologisk kunskap för att främja en god elevhälsa, exempelvis med att bidra med synpunkter vid
anpassningar/åtgärdsprogram samt med hjälp av föreläsningar.
Skolpsykologen kopplas in genom uppdrag via EHT, beslut om utredning tas av rektor.
Skol- och organisationsnivå
Bidra med ett helhetsperspektiv med betoning på det friska och funktionsdugliga.
Delta i förebyggande arbete i skolan efter behov.
Bidra till att undanröja hinder för lärande och utveckling hos eleverna.
Bidra med psykologiska kunskaper i ledarskaps- och organisationsutveckling.
Delta i förändrings- och utvecklingsarbete.
Delta i hälsofrämjande arbete i skolan.
Gruppnivå
Arbeta med grupper av elever och lärare.
Konsultation/handledning och psykoedukation.
Delta i EHT/EHG/TEAM
Medverkan i elevkonferenser vid behov
Delta i möten där behov av psykologisk kompetens finns.
Individnivå
Psykologutredning som görs på uppdrag av rektor med ett definierat syfte. Utredningen resulterar i ett psykologutlåtande med bedömningar och riktade förslag på insatser och förändringar.
Konsultation med enskild medarbetare i elevhälsofrågor.
Samtal och rådgivning kan erbjudas till personal gällande skolrelaterade problem och, i begränsad omfattning, även till elever/vårdnadshavare
Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det psykologiska perspektivet (SIP).
Förmedla kontakt och remittera till BUP (Barn- och Ungdoms Psykiatri) och Barnhabiliteringen.
Delta i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov.
12 3.6.7 Skolläkare
Skolläkarens insatser ska utifrån medicinsk sakkunskap, övergripande och i enskilda elevärenden, stödja elevhälsan i enlighet med nationella riktlinjer. Skolläkaren ska arbeta utifrån ett helhetsperspektiv med ett förebyggande och hälsofrämjande synsätt och med hälsans betydelse för lärandet i fokus. Skolläkaren ska verka för en god, såväl fysisk som psykosocial, arbetsmiljö för eleverna i skolan. Skolläkaren ska verka enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Skol- och organisationsnivå
Planerar och organiserar medicinska delen av elevhälsan i samråd med skolsköterskan och skolledning vid resp. skola
Ansvarar för ledningsuppgifter för diagnostik och behandling
Ansvarar för delegering och generella direktiv vid sjukvårdande behandling
Samverkan med andra förvaltningar och landsting
Vara sakkunnig i medicinska frågor.
Vara rektors medicinske rådgivare vid inträffade fall av smittsam sjukdom.
Arbeta utifrån en medicinskt patientsäker utredningsgång i EHT vid elevhälsoärenden.
Anmäler avvikelser av betydelse ur patientsäkerhetssynpunkt till verksamhetschefen (avvikelserapport och Lex Maria)
Gruppnivå
Medverkan i elevkonferenser vid behov
Medverkan i TEAM-möten
Medverkan i kompetensutveckling av lärare och annan skolpersonal.
Individnivå
Stå för medicinsk sakkunskap för elever med olika typer av funktionsnedsättningar, såväl fysiska som neuropsykiatriska
Genomgång av utvecklingsdata och barnhälsojournal med skolsköterskan i förskoleklass.
Läkarmottagning, selektiva läkarbesök i samråd med skolsköterskan.
Erbjuda elever med återkommande inlärningsproblem, beteendeproblem och/eller frånvaro bedömning i syfte att hitta eventuella bakomliggande kroppsliga sjukdomar eller
funktionsnedsättningar.
Tillsammans med skolsköterskan följa upp resultat eller avvikelser från hälsobesöken som skolsköterskan behöver stöd för att hantera.
Ska inför en medicinsk helhetsbedömning få fullständiga utredningsunderlag från övriga professioner gällande eleven.
Träffar vid behov nyinvandrade elever för medicinsk bedömning.
Skriver medicinskt relaterade specialistremisser – somatiskt, psykiatriskt och
utvecklingsrelaterade – som till Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatri, Logoped, Habilitering, neuropsykiatriska utredningsteam mm. Bevakar och följer upp remisserna (via skolsköterskan).
Bedömer och ordinerar vaccinationer vid avvikelser från det nationella vaccinationsprogrammet.
Kunna vara behjälplig med att bedöma icke skolrelaterade hälsoproblem hos elever som riskerar att undvika att söka sjukvård av olika orsaker och då inte blir bedömda inom sjukvården.
13 3.6.8 Skolsköterska
Skolsköterskans arbete styrs bland annat av socialstyrelsens riktlinjer och skollagen (SFS 2010:800). Elevhälsans chef är verksamhetschef och en av skolsköterskorna är medicinskt ledningsansvarig. Vissa ansvarsfrågor såsom bl a läkemedelshantering, avvikelsehantering och patientsäkerhetsberättelse hör till den medicinska delen av elevhälsan. Alla föreskrifter och rutiner finns i en gemensam Metodbok.
Eleverna skall erbjudas minst tre planerade hälsobesök jämnt fördelade under
grundskoletiden. Det första besöket ska göras i förskoleklassen. Dessutom skall eleven erbjudas undersökning av syn, hörsel och andra begränsade kontroller vid behov mellan hälsobesöken. Vaccinationer erbjuds enligt det nationella vaccinationsprogrammet.
De planerade hälsobesöken skall omfatta allmänna hälsokontroller men har även som syfte att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa. Detta sker i hälsosamtalet. Eleverna får även anlita elevhälsans medicinska insats för enkla sjukvårdsinsatser och för att få råd och stöd i psykosociala frågor.
Skol- och organisationsnivå
I första hand prioriteras de av socialstyrelsen ålagda arbetsuppgifterna, övriga arbetsuppgifter utförs i mån av tid och resurser.
Fungera som rådgivare inom hälso- och sjukvårdsfrågor, krisgrupp och arbetsmiljö.
Samverka med andra aktörer inom och utanför skolan, t.ex. skolans krisgrupp, frånvarogrupp, hälso- och sjukvården, polis och socialförvaltning.
Anmäler avvikelser av betydelse ur patientsäkerhetssynpunkt till verksamhetschefen Gruppnivå
Fungera som stödperson och rådgivare inom t.ex. hälsofrågor samt arbetsmiljö.
Information på gruppnivå om olika livsstilsfrågor såsom sex och samlevnad, pubertet, alkohol, tobak och narkotika.
Redovisningar och analyser av hälsosamtalen i grundskolan årskurs 4 och 8.
Medverkan i elevkonferenser vid behov
Delta i EHT/EHG/TEAM
Individnivå
Hälsobesök erbjuds alla elever i förskoleklass, åk 2, åk 4, åk 6 och åk 8.
Utöver de lagstadgade hälsobesöken kan uppföljande kontroller samt extrakontroller erbjudas, exempelvis tillväxt, syn och hörselkontroller.
Elever som har tidigare konstaterad avvikelse eller specifika hälsoproblem följs upp som kontrollelever. Här inkluderas även de elever som har behov av särskilt stöd i skolan.
Egen öppen mottagning med enklare sjukvårdsinsatser.
Hälsosamtal vid t.ex. hög frånvaro eller andra livsstilsfrågor såsom pubertet, sex och samlevnad, alkohol, tobak och narkotika.
Verka för en trygg skolanknytning i samarbete med elev, vårdnadshavare och lärare.
Organisera och medverka vid skolläkarmottagningar.
Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det medicinska perspektivet (SIP).
Delta i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov.
Vaccinera enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet, samt efter ordination av skolläkaren.
14 3.6.9 Specialpedagog
Förskole-, Skol- och organisationsnivå
Arbeta övergripande för att utveckla det specialpedagogiska arbetet i Trosa kommuns förskolor och skolor.
Bevaka och sprida aktuell forskning inom det specialpedagogiska fältet.
Tillsammans med förskolechefer och rektorer bidra till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behoven hos alla barn och elever i verksamheten.
Vara kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor till föräldrar, medarbetare, förskolechefer och rektorer.
Samverka med vårdnadshavare för de barn och elever som är i behov av särskilt stöd, kring lärande, utveckling och olika rollers uppdrag och möjligheter.
Skolans specialpedagog ansvarar tillsammans med lärarna för dokumentation gällande elever med behov av särskilt stöd.
Samverka med andra i Elevhälsan, samt i socialförvaltningen och landstinget.
Samverka med berörda medarbetare vid exempelvis överlämningar mellan olika verksamheter.
Gruppnivå
Arbeta aktivt och förebyggande för att lärmiljön ska vara anpassad för att möta olikheter.
Rådgivning och handledning till arbetslag/pedagoger.
Samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor.
Observationer av arbetsgrupper och barngrupper.
Delta i övergången mellan förskolan och förskoleklassen (”Röda tråden”).
Medverkan i elevkonferenser vid behov Individnivå
På uppdrag av förskolechef och rektorer vara ett stöd till pedagoger, vårdnadshavare och barn/elev i processen att utreda och utforma stöd för de som är i behov av särskilt stöd.
Initiera och följa upp extra anpassningar och åtgärder som getts i uppdrag av förskolechef eller rektor. Vara behjälplig till pedagogen för att skriva kartläggningar.
Skolans specialpedagog är behjälplig till lärarna som skriver åtgärdsprogram.
3.6.10 Elevhälsans chef
Elevhälsans chef finns på skolkontoret, Resurscentrum.
Skol- och organisationsnivå
Samverka med lokal elevhälsa/socialförvaltning/landsting
Samverka med kommunens och landstingets stödinsatser för barn och unga
Samtalspartner till rektor, förskolechef m fl
Strategiskt elevhälsoarbete, samordna, initiera och utveckla elevhälsan i ett förvaltningsövergripande perspektiv.
Leda och utveckla arbetet i elevhälsan
Verksamhetschef för den medicinska insatsen enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen)
Systemansvarig för PMO (datajournal som används för dokumentation av elevhälsoärenden)
15 Gruppnivå
Värdegrundsarbete.
Delta i EHG Individnivå
Beslut om mottagande i grundsärskola
Beslut om mottagande i gymnasiesärskola
Beslut och fördelning av tilläggsbelopp
Bevaka elever med externa skolplaceringar utifrån särskilda skäl
Sammankallar och deltar i VITS (en samverkansgrupp för kommun och landsting).
3.7 Sekretess
Offentlighets- och Sekretesslagen (2009:400)
Alla anställda inom skolan omfattas av sekretesslagens bestämmelser. Bestämmelserna innebär olika former av sekretess för olika områden/befattningshavare. Gemensamt för alla är att tystnadsplikt råder, vilket innebär att sekretessbelagda uppgifter inte får röjas, varken muntligt eller skriftligt. Sekretessen gäller även när anställningen upphört.
Sekretess gäller i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och
gymnasiesärskola för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogiskt insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan, och i vissa uppdrag för psykolog omfattas av sträng sekretess, samma sekretess som gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Elevhälsans medicinska insats får inte lämna ut uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller dennes närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut.
Man kan i regel inte lämna ut uppgifter inom elevhälsan utan elevens eller dennes
vårdnadshavares samtycke, även om man anser att ett sådant utlämnande skulle vara eleven till hjälp. Detta hindrar dock inte att skolläkaren eller skolsköterskan kan ge råd om lämplig elevvårdande åtgärd. En ”ventil” har införts i skollagen, som gör det möjligt att lämna
uppgifter från skolläkare/skolsköterska till verksamheten i övrigt om det behövs för att eleven ska få nödvändigt stöd. Dock måste samtycke begäras först, ventilen går endast att använda om samtycke inte ges och om det bedöms som absolut nödvändigt för elevens lärande.
Har skolledningen begärt att elevhälsan skall göra en kartläggning eller utredning av eleven för att utröna vilken form av undervisning denne skall få, ska resultatet av undersökningen vidarebefordras till skolledningen. Elevhälsan får dock inte använda sig av vad de tidigare i förtroende fått veta av eleven. En ny undersökning bör istället ske, varvid eleven och vårdnadshavaren bör meddelas orsaken till och syftet med undersökningen.
Eftersom det kan vara livsviktigt för omgivningen att reagera rätt i vissa fall av sjukdom, exempelvis astma, är det viktigt att elevhälsan i dessa fall uppmanar vårdnadshavarna att informera berörd personal eller att få samtycke att själv informera.
16 Många uppgifter som tas upp i elevkonferens bör prövas ur sekretessynpunkt. Till exempel uppgifter om elevs fysiska eller psykiska förutsättningar, beteenden i skola, hem och på fritid.
Sjukdomar, handikapp, begåvning, social eller känslomässig störning hör också till sådana frågor. Studieresultat, frånvaro från undervisning och beslut från elevkonferens är däremot offentliga uppgifter. I de flesta fall kan man samarbeta kring en elevs situation genom att man får vårdnadshavarens och/eller elevens samtycke till att lämna ut uppgifter.
17