Två former av stödinsatser

Begreppet stöd innefattar två former av stödinsatser:

- extra anpassningar - särskilt stöd

4.1.1 Extra anpassningar

Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Det är viktigt att lärare och övrig skolpersonal tidigt uppmärksammar tecken på och signaler om att en elev kan vara i behov av extra anpassningar, identifiera elevens behov samt skyndsamt påbörja arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer. Lärarna behöver skaffa sig kunskap om hur undervisningen hittills har tillgodosett elevens behov. Vilka behov har eleven, varför har eleven svårigheter och vilka extra anpassningar kommer bäst att gynna eleven? Det är viktigt att väga in elevens åsikter om vad som har fungerat bra och vilka arbetssätt som eleven menar kan behöva förändras. Handlingsplaner med förslag på anpassningar finns som bilagor i elevhälsoplanen.

Exempel på extra anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, ge extra tydliga instruktioner, stöd för att sätta igång arbetet, ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på annat sätt, färdighetsträning, lästräning, särskilda läromedel, särskild utrustning, anpassade programvaror eller enstaka

specialpedagogiska insatser.

18 Extra anpassningar ska fortlöpande dokumenteras i elevens skriftliga individuella

utvecklingsplan i de årskurser där sådana finns. Eftersom det inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar är det betydelsefullt att lärare och övrig personal informerar och samverkar med eleven och elevens vårdnadshavare om sådana stödinsatser.

Rektor bör se till att elevhälsans kompetens (skolsköterska, kurator, psykolog,

specialpedagog) tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med extra anpassningar i olika lärmiljöer inom verksamheten.

Anpassningarna måste följas upp och utvärderas med jämna mellanrum. Om det visar sig att eleven fortfarande inte når målen är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Om detta stöd inte är tillräckligt ska detta anmälas till rektorn, då kan eleven vara i behov av särskilt stöd och ett åtgärdsprogram ska skrivas.

Lärarna ska få möjlighet att fortlöpande få fördjupa sina kunskaper inom områdena extra anpassningar och särskilt stöd, samt om olika funktionsnedsättningar.

4.1.2 Särskilt stöd

Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar.

En elev är i behov av särskilt stöd om han eller hon, trots att skolan gjort extra anpassningar, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen. Det kan till exempel vara en fysisk

funktionsnedsättning, upprepad frånvaro, betydande svårigheter i det sociala samspelet eller koncentrationssvårigheter som utgör hindren.

Lärare och övrig skolpersonal bör uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av annat stöd än det som kan ges i form av extra anpassningar, och ska då anmäla till rektorn i EHT att det finns behov av att göra en utredning om särskilt stöd. Rektor beslutar om att en utredning startar. Om en elev har haft extra anpassningar innan utredningen om särskilt stöd görs är det av vikt att arbetet med dessa anpassningar fortsätter under utredningstiden.

Syftet med utredningen är att lärarna tillsammans med elevhälsan ska få ett tillräckligt

underlag för att förstå varför eleven har svårigheter med att nå kunskapskraven och vilket stöd som ska sättas in. Observera att utredningen inom skolan är intern och syftar inte till att remiss ska skickas till landstinget för extern utredning.

Utredningen bör bestå av två delar: kartläggning av elevens svårigheter på individ-, grupp- och skolnivå samt pedagogisk bedömning av behovet av stöd.

När utredningen är klar beslutar rektor om särskilt stöd och detta dokumenteras i ett åtgärdsprogram. I de fall som utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd dokumenteras det. Då kan det vara nödvändigt att se över om de extra anpassningarna eventuellt borde förändras eller ytterligare intensifieras.

19 4.1.3 Att utreda behov av särskilt stöd

Den som utreder en elevs behov av särskilt stöd bör

 Kartlägga elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå.

 Andra gjorda utredningar kan vara betydelsefullt att ta med i kartläggningen. Sammanfattande bedömningar och rekommendationer från t ex logopedutredning kan utgöra viktig information till den pedagogiska bedömningen.

 Utifrån kartläggningen göra en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedömning vilket behov av stöd eleven har.

 Dokumentera utredningen i två delar, dels genom att beskriva elevens skolsituation utifrån kartläggningen, dels genom att beskriva den pedagogiska bedömningen av elevens eventuella behov av särskilt stöd.

 Om extern utredning inom landstinget behövs kan skolläkare eller psykolog inom sitt yrkesspecifika uppdrag göra bedömningen och med målsmans samtycke skriva en sådan remiss. Om vårdnadshavaren samtycker kan personal inom skola informeras om detta.

4.1.4 Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd för att utvecklas i riktning mot

kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, nu eller längre fram under skoltiden ska rektor skyndsamt se till att det utarbetas ett åtgärdsprogram. I de fall där det förekommer kränkande behandling, trakasserier eller disciplinära problem i elevens skolsituation, utan att påverka elevens utveckling mot att nå kunskapskraven behandlas detta i andra processer och dokumenteras på annat sätt.

Eleven och dess vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet kan även innefatta den del av dagen då barnen befinner sig på fritidshem.

Åtgärderna som står beskrivna i åtgärdsprogrammet kan handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, såsom en regelbunden kontakt med

speciallärare. Tillgång till elevassistent som stödjer eleven under hela skoldagen är också en sådan åtgärd.

Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara. Det ska stå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska få stöd. Det ska även stå vem som ansvarar för vilka åtgärder och datum för utvärdering.

Samarbete

Skolan ska främja samarbete med eleven och dess vårdnadshavare vid utarbetande av åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare ska få möjlighet att i lugn och ro ta ställning till de åtgärder som rektor anser behöver vidtas innan skolan fattar ett formellt beslut om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla.

4.1.5 Att dokumentera beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd.

Dokumentation av beslut görs i PMO Elevakt.

20 Överklagan

Skolan behöver dokumentera vilket datum elev och elevens vårdnadshavare har fått ta del av åtgärdsprogrammet. Detta behöver skolan göra eftersom elevens vårdnadshavare har tre veckor på sig från detta datum att ta ställning till om de upplever att de åtgärder som skolan avser att vidta motsvarar elevens behov eller om de vill överklaga beslutet.

Åtgärdsprogrammet kan undertecknas av eleven och elevens vårdnadshavare men detta är inget krav. De kan fortfarande överklaga åtgärdsprogrammet även om de undertecknat det.

4.1.6 Beslut om att avsluta åtgärdsprogram

När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Det är rektor, eller den i personalen som rektor har delegerat ansvaret för att besluta om åtgärdsprogrammet till, som ansvarar även för att avsluta programmet.

4.1.7 Länkar

Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket https://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad/extra-anpassningar-1.196156 Stödinsatser i utbildningen, Skolverket

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3362

Tipsbanken

http://www.provivus.se/tipsbanken/page.php?pid=1 Levla

http://www.umea.se/umeakommun/utbildningochbarnomsorg/elevhalsa/elevhalsaiforochgrun dskolan/halsoframjandearbete/larmiljo/levla.4.1bcd46311407b7f305b34f1b.html

21 4.1.8 Modell över arbetsgången med stödinsatser

(Skolverkets Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 14:1408 s.15)

Förklaringar och fördjupningar till hela kapitel 4 kan sökas i Skolverkets Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar särskilt stöd och åtgärdsprogram från 2014. För utredning och olika beslut används Skolverkets blanketter som presenteras i Allmänna råden och finns digitala.

4.2 Rutiner för övergångar mellan skolformer och stadier för elever i behov