6. Resultat och analys
6.2. Hur elevinflytande kommer till uttryck i praktiken hos respektive lärare
I andra delen av intervjuerna inriktade vi oss mer på elevinflytande samt hur respektive lärare valde att arbeta med elevinflytande i sitt klassrum. Bland annat fick lärarna besvara frågan: “Hur mycket utrymme ges eleverna för elevinflytande i ditt klassrum?”. Vi kommer nu att presentera olika svar som respektive lärare gav.
Ibland har vi en liten meny där de får välja vad de vill jobba med, där man skriver upp saker de har att välja mellan. Dock väljer man ju själv vilka aktiviteter de har att välja mellan, men samtidigt ger man de ändå möjligheten att ta eget ansvar. Dock måste man göra dem medvetna om situationen, annars förstår de inte riktigt att det faktiskt är dem som har ansvaret eller möjligheten att välja (Lärare 1).
I den specifika situationen som Lärare 1 nämner ges eleverna en viss möjlighet till delaktighet samt elevinflytande. Dock är de valmöjligheter som ges redan förutbestämda, eftersom Lärare 1 fortfarande vill ha en viss kontroll över situationen. Även Lärare 7 gav ett liknande svar, där hen beskrev en specifik situation där eleverna ges möjlighet att välja vad de vill arbeta med under en lektion utifrån olika stationer. Även dessa stationer var förutbestämda.
Hos mig är det dagligen. Mina elever har kommit så långt att de själva tar och presenterar dagen, vad vi ska göra och så, medans jag sitter och assisterar om det behövs……. Dock uppstod det en situation i svenskundervisningen, där eleverna ville skriva mer egna berättelser.
Då försökte jag ta detta till mig och lägga upp planeringen så att man fick med deras önskemål. (Lärare 2).
Lärare 2 uppfattade först frågan lite annorlunda än vad den var tänkt, då hen i första hand började beskriva en specifik situation, utöver undervisningen, där eleverna presenterar hur skoldagen kan se ut. Efter en följdfråga, utvecklade Lärare 2 sitt svar och kopplade samman den till en specifik undervisningssituation där hen tar upp hur hen exempelvis väljer att inkludera elevernas önskemål, både i planeringen samt utförandet av svenskundervisningen.
I tredje klass får de planera sina egna idrottslektioner, där de går de ihop två och två och tar ansvar för både planering samt genomförandet. När de blivit lite mognare får de även hålla i idrottslektioner för andra klasser. Dock är de ju fortfarande relativt små och därför blir det ibland svårt att lägga för mycket fokus på elevdelaktighet och elevinflytande som vi, som lärare, sedan ska kunna fullfölja. De är ju bara sju år när de börjar ettan. De har ju sina tankar och idéer, och att jobba kanske inte är deras största favorit precis (Lärare 3).
Den specifika situation som Lärare 3 nämner gäller ett undervisningsmoment inom ämnet idrott, där eleverna i årskurs 3 går ihop i mindre grupper om två och två, där de sedan får till uppgift att både planera samt genomföra en idrottslektion.
Ska man vara ärlig är det inte jättemycket. De får däremot vara med och påverka hur de ska redovisa, men övrigt räcker ofta inte tiden riktigt till. Får de till exempel välja en film blir det kanske något som inte alls har med temat och göra utan istället något som de tycker är roligt (Lärare 4).
Lärare 4 svar är rakt och ärligt. Hen menar att eleverna i de lägre årskurserna inte har så stort inflytandet på sin skoldag, och att detta i dagsläget beror på elevernas ålder och mognad. Precis som Lärare 3 nämnde innan, nämner även Lärare 4 att eleverna i de lägre
åldrarna ofta saknar motivation till att jobba samt att deras beslutstänkande ofta dras åt vad de anser “vara roligt”. Både Lärare 3 och Lärare 4 befarar därför att konsekvenserna av att ge eleverna större inflytande hade kunnat resultera i att man kommit bort från en meningsfull undervisning. Selberg (2001:9) skriver i boken, Främja elevernas lärande
genom elevinflytande, att det är upp till läraren att själv avgöra hur mycket inflytande
eleverna ska ha över undervisningen. Selberg menar också att i en bra lärandemiljö finns det en kommunikation mellan lärare och elev där elevernas förslag och önskemål tas på allvar. Precis som Selberg anser vi att en bra kommunikation mellan lärare och elev också förbättrar elevernas kunskaper i hur de kan utöva sitt inflytande i lärandet.
Dock poängterar Lärare 5, precis som de övriga lärarna, att eleverna i hens klass har ett begränsat inflytande över undervisningen. “Lite som mina kollegor sagt, det blir tyvärr ofta de små valmöjligheterna. Mina går i årskurs 1 och där blir det ofta inte så stora val. Men sedan när man kommer högre upp i läroplanen, gällande de mer avancerade förmågorna de ska lära sig så kan man öka på möjligheterna. Till exempel kan de i de lägre åldrarna få vara med och välja en bok man ska läsa, men att man sedan ökar denna cirkel med valmöjligheter när de blir äldre och kan påverka mer, inte bara vilken mandala de vill måla” (Lärare 5). Det Lärare 5 menar är att elevernas inflytandet varierar och att detta kan bero på läroplanens utformning gällande de förmågor samt kunskapskrav som eleverna i de respektive årskurserna ska uppnå. Hen menar att det blir lättare att involvera eleverna samt ge dem större inflytande gällande planering samt genomförande av undervisningen desto högre upp i årskurserna man kommer.
Trots detta strävar de flesta av lärarna efter att integrera eleverna i den dagliga undervisningen så mycket som det bara går. Vi har ju klassråd och där kan de komma med förslag på saker som vi kan göra respektive göra annorlunda” (Lärare 6). Dock sker detta inom vissa specifika ramar. De andra exemplen som lärarna nämnde, där eleverna gavs chans till störst inflytande, var främst när det gällde val av redovisning samt hur eleverna kunde välja att arbeta under en lektion utifrån olika “verkstäder/stationer”. Dock var dessa “verkstäder/stationer” redan förutbestämda av lärarna. På så sätt stämmer lärarnas svar delvis överens med begreppet elevinflytande samt tidigare forskning som berör att det främst är den formella delen av elevinflytande som kommer till uttryck inom skolans verksamhet.
När lärarna dessutom fick frågan vad dessa “ramar” gällande elevinflytande kunde bero på fick vi svar som att det delvis berodde på elevernas ålder och mognad. Bland annat poängterar Lärare 3 att eleverna fortfarande är relativt små när de börjar i årskurs 1, “...de är ju bara sju år när de börjar ettan”. För att förtydliga vad Lärare 3 refererar till, menar hen att eleverna ännu inte hunnit bekanta sig med skolans alla normer och regler. Barn i de yngre åldrarna kan även ha en tendens att vara självcentrerade, det vill säga att de till exempel inte har i åtanke att de är i en grupp med 26 andra individer. Men eftersom skolans miljö ska bestå av en så trygg och bra lärandemiljö som möjligt, där alla individers behov tillgodoses, krävs det ett gemensamt tänkande. Därför behöver lärarna aktivt gå in i en roll där de utövar sitt professionella ansvar för att tillgodose gruppens bästa, men även för att kunna bedriva en demokratiskt undervisning. För genom att lärarna omsätter det demokratiska uppdraget i undervisningen, det vill säga att de med hjälp av kursplanerna integrerar medborgarfostrande aspekter, kan detta i sin tur leda till ökad motivation hos eleverna, både gällande att delta i skolarbetet men även för deras framtida agerande. Lärarens roll blir på så sätt viktigt eftersom det blir hens ansvar att se till att både undervisningen samt övrig verksamhet inom skolan främjar ett demokratiskt synsätt. Precis som Lelinge (2011) nämner även Tammi och Rajala i sin artikel, “Deliberative Communication in Elementary Classroom Meetings: Ground Rules, Pupils' Concerns, and Democratic Participation” (2017), kan deliberativ kommunikation både fungera som ett redskap i demokratifostran, men även för att involvera samt engagera eleverna till att ta mer ansvar över sin skolgång. Genom att undervisningen dessutom omfattar och inkluderar olika demokratiska perspektiv, gynnar det även elevernas språk och identitetsutveckling.
Dock för Lärare 4 en intressant argumentation om att en av orsakerna till varför eleverna inte riktig ges den möjlighet till inflytandet som de egentligen bör ha även kan bero på tidsbrist. Eftersom lärarna behöver hinna med olika delmoment under ett läsår krävs det att undervisningen håller ett visst tempo. Detta resulterar i många fall i att lärarna inte riktigt hinner ta hänsyn till alla elevers individuella önskningar gällande undervisning, både beträffande innehåll samt genomförande.
Andra orsaker som påverkar elevernas möjlighet till inflytande kan vara bristande resurser, såväl ekonomiska som pedagogiska och personella. Dock hade majoriteten av lärarna i slutändan ändå velat ge eleverna chans till större inflytande än de har i dagsläget,
men hur detta skulle genomföras i praktiken ansåg dock många av lärarna vara svårt att förutspå. De kunde inte heller ange några specifika metoder som de hade kunnat använda sig av för att stärka elevinflytandet ytterligare.