Att skapa demokratiska medborgare via olika råd såsom klassråd och elevråd

Genom hela skolgången ska eleverna tränas till att bli demokratiska medborgare. Det blir därför lärarens uppgift att hjälpa eleverna längs vägens gång eftersom det är i skolan eleverna ska ges utrymme att skaffa sig nya erfarenheter av hur ett demokratiskt samhälle fungerar. Dock är det inte alltid så lätt för eleverna i de lägre årskurserna att förstå hur ett demokratiskt samhälle är uppbyggt, samt vem som har “rätt” att bestämma. Lärare 5 nämner bland annat detta i intervjun, att:

Det är svårt att få eleverna att förstå att det som jag säger är inte något som jag själv har bestämt utan det är någon över mig som bestämmer det och att det står i läroplanen. Likadant med hierarki, att här i klassrummet är det jag som bestämmer och ovanför mig har jag min chef som bestämmer och ovanför hen har hen en annan som bestämmer (Lärare 5).

Vad Lärare 5 menar är att skolans verksamhet är uppbyggd enligt demokratins hierarki, men att det är hen som antar den demokratiska ledarrollen i sitt klassrum. Som lärare är det därför viktigt att försöka klargöra för eleverna vilka frågor som de kan ha inflytande över och inte. Att eleverna har inflytande över utbildningen är inte detsamma som att det är de som fattar besluten. Det är läraren som har ansvaret för att undervisningen behandlar allt som står i kursplanen. Däremot påpekar Lärare 3 att det är viktigt att göra eleverna medvetna när de är med och påverkar genom elevinflytande. Hen nämner följande: “Det är viktigt att göra eleverna medvetna när de får vara med och bestämma, att man förtydligar för dem att nu är det ni som har varit med och bestämt detta. Annars är de inte själva medvetna om att de har fått vara med och bestämma, de tycker själva att det alltid är läraren som bestämmer allt” (Lärare 3). Vad Lärare 3 menar är att man måste synliggöra de demokratiska värderingarna för eleverna, annars är det lätt hänt att eleverna

tror att skolans verksamhet mer styrs som en diktatur, där de inte ges något utrymme till inflytande eller delaktighet överhuvudtaget. Det är dock viktigt att poängtera att demokrati inte enbart handlar om att vara med och bestämma, utan att demokrati innebär både skyldigheter och rättigheter (Skolinspektionen rapport 2012:9,:8). Lärare 1 poängterar detta under intervjuns gång, där hen beskriver att både elevinflytande samt demokrati inte enbart handlar om att eleverna ska få vara med och bestämma.

Jag kan känna att demokrati inte enbart behöver betyda att de bara ska få vara med och bestämma, utan demokrati är också att dem ska kunna förstå skillnaderna mellan om att de kan ha ett inflytande, men att det faktiskt är vi som är vuxna, som levt längre, har mer erfarenhet. Vi vet också vad som står i läroplanen, vad de ska kunna och vad de ska lära sig, och att vi gemensamt ska nå till målen - men hur vi når dit kan diskuteras (Lärare 1).

Även Lärare 4 nämner i intervjun att det är viktigt att eleverna skapar en förståelse för hur demokrati kan komma till uttryck i praktiken:

Jag tycker att det är viktigt att ha klassråd, vi har inte mötet bara för att ha ett möte utan här ges eleverna tillfälle att göra sin röst hörd. På klassrådet kan vi diskutera sånt som rör vårt klassrumsklimat, men också att eleverna får träna i hur beslut fattas och att de regler som beslutas på klassrådet också måste följas (Lärare 4).

Lelinge (2011) poängterar att eleverna i den dagliga skolverksamheten ska tränas i demokratiska beslutformer samt att detta kan ske genom exempelvis olika råd, såsom klassråd eller elevråd. Pecis som Lelinge, nämner även Rutgersson och Pejčić i sin bok

Demokratimodeller (2015:15) att klassråd i sig kan ses som ett bra exempel där eleverna

ges chans att träna på att skapa förståelse för hur ett demokratiskt beslutfattande kan gå till. För det första ska alla elever ges chans att göra sin röst hörd, detta för att förespråka att alla har lika värde. De beslut som fattas ska sedan respekteras av alla, även om man själv inte höll med. Rutgersson och Pejčić (2015:25) nämner även att elevråd kan fungera

som en liknelse till Sveriges Riksdag, där eleverna gemensamt ska rösta fram representanter, som i sin tur ska föra klassens talan i olika frågor på “ett högre plan”. Sundgren (2011:108) skriver att Dewey förespråkade att skolan skulle fungera som ett miniatyrsamhälle, där eleverna ges utrymme att tränas i hur man bör agera i ett demokratisk samhälle. ”Skolan ska göras till en genuin del av samhället, istället för att vara en isolerad plats för att lära sig läxor”. Han menade på att undervisningen ska leda till att eleverna klarar komplicerade situationer och de ska lära sig att bli självständiga och självkritiska samhällsmedborgare som kan ta aktiva beslut i sin vardag.

Dock framgick det under intervjuns gång att både klassråd och elevråd inte sattes i så stort fokus som Rutgersson och Pejčić gör i sin bok (2015). På Skola A är klassrådet endast schemalagt cirka 30 minuter per vecka, detsamma på Skola B. De saker som till exempel lyfts på klassrådet är oftast inte realistiska, såsom att eleverna önskar sig mer gungor, pannkakor till lunch varje dag eller en swimmingpool ute på skolgården. Eftersom elevernas önskemål nästintill aldrig går att uppfylla och deras önskemål oftast inte handlar om själva undervisningens upplägg, riskerar lärarna att tappa eleverna samt deras motivation till att delta i frågor som kan påverka deras skolvardag. Detsamma gäller elevråd, som på båda skolorna hålls cirka en gång i månaden. Skillnaden mellan Skola A och B är dock att man på Skola B, har valt att dela upp elevrådet i olika “nivåer” beroende på vilken årskurs eleverna tillhör. Till exempel har årskurserna 2-3 ett gemensamt elevråd, medan de övriga årskurserna på mellanstadiet har ett separat elevråd. Årskurserna F-1, ingår ej i ett elevråd, eftersom skolan anser att eleverna ej är mogna nog för att lyfta och diskutera frågor på samma sätt som det görs i de högre årskurserna.

Trots detta hade majoriteten av lärarna ej valt att utesluta varken klassråd eller elevråd helt och hållet från den vardagliga undervisningen. Bland annat nämner Lärare 5 att klassråd kan hjälpa till att främjar elevernas förmåga att delta i deliberativ kommunikation, där de framför allt tränas i att lyssna samt respektera varandra när de agerar som sekreterare samt ordförande: “Det är ju främst när de själva ska vara ordförande och sekreterare samt leda mötet som de blir väldigt uppmärksamma på att alla andra barn pratar när de har ordet” (Lärare 5). På så sätt menar Lärare 5, att även om klassrådet inte förs på en “högre nivå”, tränar eleverna fortfarande sina förmågor hur man som medveten och kompetent samhällsmedborgare bör verka i ett demokratiskt samhälle.

Även i Skolinspektionens rapport 2012:9 nämns det att eleverna behöver tränas i inflytande och delaktighet (Skolinspektionens rapport 2012:9,:7). För att eleverna ska kunna utvecklas till framtida demokratiska medborgare, krävs det att samtliga inom skolans verksamhet, men framför allt lärarna, har en positiv inställning till att engagera samt motivera eleverna i frågor som berör deras vardag. I grund och botten handlar det om att lärarna ska kunna uppfylla sitt uppdrag, att fostra medvetna samt kompetenta demokratiska medborgare som ska kunna föra demokratins ideal framåt.

Sett utifrån ett internationellt perspektiv tar även FN:s Barnkonvention upp om barns rättigheter. Allt eftersom barnet blir äldre och mognare ska barnet få rätt till större deltagande i det som rör dem. Detta tas bland annat upp i Barnkonventionens tolfte artikel, där det står: “Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som berör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad” (Unicef). FN:s Barnkonventions krav stämmer väl överens med det svenska synsättet att sätta barn i fokus samt att alltid utgå̊ från barnets bästa. Det stämmer även överens med skolans mål gällande demokrati och värdegrundsarbetet, som är att främja demokratin och motverka odemokratiska uttryck.