Elnätet

Förslag: Med regionledning ska i elmarknadslagen avses en led-ning som omfattas av en nätkoncession för linje och inte ingår i ett transmissionsnät. Med transmissionsnät ska avses ett tekniskt sammanhängande ledningsnät, som har en spänning om 220 kilo-volt eller mer, sträcker sig över flera regioner inom landet och länkar samman det nationella elnätet med elnät i andra länder.

Skälen för förslaget

Det svenska elnätets uppbyggnad

Det svenska elnätet är indelat i tre nivåer med utgångspunkt i led-ningarnas kapacitet. Nivåerna är stamnät, regionnät och lokalnät.

Stamnätet är det nationella nätet för överföringen av el genom hela landet samt för import och export. Stamnätet har spännings-nivåer mellan 220 och 400 kilovolt och täcker i princip hela Sverige.

Stamnätet ägs av staten och förvaltas och drivs av Svenska kraftnät.

Regionnäten ansluter till stamnätet och har vanligen spännings-nivåer på mellan 130 och 30 kilovolt. Regionnätets väsentliga funk-tion är att överföra el mellan olika stamnätspunkter och ett stort antal anslutningspunkter på lokalnäten. En viktig uppgift för re-gionnätsföretagen är att transformera ned spänningen på stamnäts-nivå till de lägre spänningsstamnäts-nivåerna i lokalnäten.

Under regionnäten finns lokalnäten där elleveranserna sker till majoriteten av slutkunderna. Spänningen i de lokala näten ligger vanligen på 20, 10 eller 6 kilovolt. Den lägsta spänningsnivån är 0,4 kilovolt.

De tre termerna stamnät, regionnät och lokalnät är väl inarbe-tade och tydligt avgränsade i elbranschen. Det är dock endast ordet

”stamnätet” som används i ellagen. Det har inte ansetts nödvändigt

lagen). Enligt ellagen gäller vidare olika bestämmelser om utform-ningen av nättariffer beroende på om tarifferna avser överföring av el för område, på regionledning eller på stamledning (4 kap. 3–9 §§

ellagen). Även vid fastställande av intäktsram för elnätsverksamhet finns särskilda bestämmelser om intäkter från olika nät (5 kap. 22–

24 a §§ ellagen).

Med stamledning avses i ellagen en ledning med en spänning om 220 kilovolt eller mer, och med regionledning avses en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje och där spänningen under-stiger 220 kilovolt (1 kap. 4 a § ellagen).

Transmissionsnät

Av skäl som redovisas i avsnitt 6.3 nedan föreslås i promemorian att termen transmission ska användas i elmarknadslagen som be-teckning på stamnätsverksamhet. Det finns därför skäl att överväga om det finns skäl att i den nya elmarknadslagen använda en annan term än stamledning när det gäller de ledningar som ingår i det el-nät som förvaltas och drivs av Svenska kraftel-nät. En möjlighet är att byta ut ”stamledning” mot ”transmissionsledning”. Det finns dock skäl som talar mot att använda en beteckning som endast tar sikte på den enskilda ledningen.

Den nuvarande regleringen utgår endast från den enskilda led-ningens spänning. En ledning med en spänning om 220 kilovolt eller mer är således en stamledning utan att någon hänsyn tas till vem som innehar ledningen eller vilken funktion den fyller. Det finns dock inte något rättsligt eller praktisk hinder för att enstaka ledningar på de aktuella spänningsnivåerna innehas av ett annat nät-företag än Svenska kraftnät och ingår som en integrerad del i ett regionnät.

I elmarknadsdirektivet används ordet ”överföringssystem” som beteckning på ett sådant nät som i ellagen benämns stamnät (se artikel 2.3 och 2.4). Direktivet innehåller en omfattande reglering som gäller driften av sådana överföringssystem (se främst artiklarna 9–23). Detta talar för att även den svenska regleringen tydligare bör ta sikte på stamnätet som en organisatorisk och teknisk enhet snarare än på enskilda stamledningar. På så sätt kan sambandet med EU-rätten förtydligas något.

Ordet stamledning används i ellagen dels i bestämmelser som gäller Svenska kraftnäts nättariffer och intäkter från stamnätet, dels i bestämmelser om överklagande. När det gäller stamnätstarifferna tar bestämmelserna i praktiken uteslutande sikte på Svenska kraft-näts intäkter från det samlade stamnätet. Intäktsramen ska t.ex.

fastställas samlat för Svenska kraftnäts samtliga ledningar. Det finns inte någon särskild anledning att behålla ordet ”stamledning”

i överklagandebestämmelserna om termen utgår i övrigt.

Med hänsyn till det anförda bör termen stamledning utgå och ersättas med en term som avser ett tekniskt sammanhängande led-ningsnät, som har en spänning om 220 kilovolt eller mer, sträcker sig över flera regioner inom landet och länkar samman det natio-nella elnätet med elnät i andra länder. Det ligger nära till hands att då använda det ord som redan finns i ellagen, dvs. ”stamnät”. Det finns dock skäl som talat för att i stället använda uttrycket ”trans-missionsnät”. Detta är det mest konsekventa med hänsyn till pro-memorians förslag att stamnätsverksamhet ska betecknas som

”transmission”. Genom ändringen av terminologi kan också för-tydligas att det finns utrymme för att flera aktörer bedriver sådan verksamhet i Sverige. Mot denna bakgrund föreslås att termen transmissionsnätsföretag ska användas i elmarknadslagen.

Regionledning

I elmarknadsdirektivet görs skillnad mellan ”överföring” och ”dis-tribution” (se närmare avsnitt 6.3). De svenska region- och lokal-näten kan beskrivas som regionala respektive lokala distributions-nät. Det finns dock ett viktigt skäl som talar för att behålla termen i regionledning i elmarknadslagen. Svenska kraftnäts transmissions-nät utgör ett nationellt organisatoriskt och tekniskt sammanhäng-ande ledningsnät. Även regionnäten utgör i de flesta fall samman-hängande nät. Det förekommer dock att en ledning är organisato-riskt fristående från omgivande ledningsnät. Så kan t.ex. en ledning som förbinder en vindkraftspark med regionnätet ägas av ett

nät-Som redan framgått finns det utrymme för att bygga ledningar med en spänning om 220 kilovolt eller mer utanför Svenska kraft-näts ledningsnät. Innebörden av ”regionledning” bör därför juste-ras något i förhållande till gällande bestämmelser. Med regionled-ning bör i elmarknadslagen avses en ledregionled-ning som omfattas av en nätkoncession för linje och inte ingår i ett transmissionsnät.