Laga kraft för koncessionsbeslut

Förslag: Nätmyndighetens beslut i en fråga om nätkoncession ska delges sökanden och annan part.

Nätmyndigheten ska kungöra följande beslut genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar:

– beslut att meddela nätkoncession,

– beslut att lämna medgivande att bygga eller använda en elektrisk starkströmsledning eller bygga en transformator- eller kopplingsstation innan nödvändig nätkoncession har meddelats,

– beslut att en nätkoncession ska fortsätta gälla, – beslut om omprövning av nätkoncession, och

– beslut om ändring eller upphävande av villkor för nätkon-cession.

Det meddelande som kungörs ska senast den dag då kun-görandet sker skickas till sådana kända sakägare som inte ska delges det beslut som meddelandet avser.

När det gäller sådana beslut som ska kungöras ska tiden för överklagande, för den som inte ska delges beslutet, räknas från den dag som infaller en vecka efter det att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.

Skälen för förslaget Nuvarande ordning

I 13 kap. 5, 6 och 8 §§ ellagen finns bestämmelser om överklagande av nätmyndighetens, dvs. Energimarknadsinspektionens, beslut i frågor om nätkoncession. Av bestämmelserna framgår vilken in-stans som prövar ett överklagande och vilka beslut som går att överklaga. Det finns inga särskilda bestämmelser om underrättelse om beslut eller om hur ett beslut överklagas. I de delarna gäller

förvaltningslag. När det gäller de frågor som behandlas i detta av-snitt innebär förslaget dock inte några ändringar i sak.

En sökande, klagande eller annan part ska underrättas om inne-hållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild (21 § första stycket förvaltningslagen). Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Det är myndigheten som bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgiv-ning eller på något annat sätt (21 § tredje stycket förvaltdelgiv-nings- förvaltnings-lagen). Underrättelsen ska dock alltid ske skriftligt, om parten be-gär det.

Ett överklagande ska ha kommit in till den myndighet som med-delat beslutet inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (23 § andra stycket förvaltningslagen).

Laga kraft

Det finns inte något krav på att Energimarknadsinspektionen ska underrätta alla som kan ha rätt att överklaga ett beslut i en fråga om nätkoncession. Inspektionen delger parterna beslut i koncessions-ärenden och underrättar övriga kända sakägare om beslutet utan formell delgivning. I praktiken är det dock svårt för Energimark-nadsinspektionen att få kännedom om alla klagoberättigade. Någon som har överklaganderätt kan alltså komma att överklaga ett beslut en lång tid efter det att beslutet meddelats.

Beslut i frågor om nätkoncession har stor praktisk betydelse för de inblandande aktörerna. Det är en olägenhet för exempelvis en nätkoncessionshavare att inte veta säkert om ett beslut om nätkon-cession fortfarande kan överklagas. Det finns också bestämmelser i ellagen som förutsätter att ett beslut i en koncessionsfråga vinner laga kraft (se 2 kap. 16 a § första stycket och 3 kap. 3 § andra stycket ellagen).

Det praktiska värdet av att beslut vinner laga kraft är tydligt i fråga om meddelande av nätkoncession, omprövning av nätkon-cession och ändring eller upphävande av villkor för nätkonnätkon-cession.

Det finns starka skäl som talat för att införa bestämmelser som säkerställer att samtliga sådana beslut vinner laga kraft. Samtidigt måste hänsyn tas till vilka kostnader en sådan ordning kan medföra

för enskilda eller det allmänna. Det är också viktigt att risken för att enskilda ska drabbas av rättsförluster är liten.

Alla kända sakägare bör få en underrättelse om beslutet

En utgångspunkt är att den som har rätt att överklaga ett kon-cessionsbeslut ska få kännedom om beslutet när det är praktiskt möjligt. Det finns inte anledning att på något avgörande sätt frångå den praxis som finns hos Energimarknadsinspektionen. Sökanden och andra parter bör alltså delges beslutet.

En underrättelse om beslutet bör även i fortsättningen skickas till andra sakägare än parterna. När det gäller övriga kända sakägare skulle dock kostnaden för delgivning enligt delgivningslagen (2010:1932) i många ärenden bli orimligt stor om delgivning ska ske på annat sätt än genom kungörelse. Det går inte heller helt att utesluta att det finns sakägare som är okända för Energimarknads-inspektionen.

Kungörelse av beslut

Det finns i ellagen exempel på att beslut ska delges genom kun-görelse (se 4 kap. 1 a § tredje stycket och 8 kap. 4 a tredje stycket ellagen). I de fallen rör det sig emellertid om delgivning med en obestämd krets av personer. När det gäller koncessionsbeslut är ut-gångspunkten att det i stort sett är känt vilka som ska underrättas om beslutet. Det utesluter inte att det införs någon form av görelse av beslut och att tiden för överklagande kopplas till kun-görandet. En lämplig modell för ett sådant förfarande finns i 9 kap.

41–41 b §§ och 13 kap. 16 § plan- och bygglagen (2010:900). De överväganden som ligger till grund för bestämmelserna om kun-görande av beslut om lov eller förhandsbesked enligt plan- och bygglagen är i stora drag relevanta även när det gäller beslut i frågor om nätkoncession (se prop. 2010/11:63 s. 29–34).

Med plan- och bygglagens ordning som förlaga bör

bestämmel-ledning eller bygga en transformator- eller kopplingsstation innan nödvändig nätkoncession har meddelats, att en nätkoncession ska fortsätta gälla, om omprövning av nätkoncession och om ändring eller upphävande av villkor för nätkoncession kungörs genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Det meddelande som kungörs skickas senast den dag då kungörandet sker till sådana kända sakägare som inte ska delges beslutet. Tiden för överklagan-de för överklagan-den som inte ska överklagan-delges beslutet räknas från överklagan-den dag som infaller en vecka efter det att beslutet har kungjorts. På så sätt säkerställs att samtliga beslut vinner laga kraft.