Elproduktion och elförbrukning

I denna sektion kommer information om hur elproduktionen i Sverige är fördelad och hur mycket el ett genomsnittligt hushåll förbrukar att tas upp. Ett annat område som också behandlas är hur det kan gå till när en privatperson vill producerar egen el och vilka typer av avtal som privatpersonen kan tänkas använda.

2.2.1. Elproduktion

Enligt Svensk Energi [17] så kommer majoriteten av all el i Sverige ifrån vatten- och kärnkraft, hela 90 % av elproduktionen härstammar ifrån de kraftkällorna. Resterande elproduktion kommer först och främst från biobränslen men det finns även en del som kommer från vindkraft. Solkraft är så gott som obetydlig i jämförelse. Detta framgår tydligt vid en anblick av tabell 1 angående Sveriges totala elproduktion år 2010 från Svenska Kraftnät

[20]. Ur tabell 1 går det att urskilja hur mycket el olika typer av kraftkällor producerade i Sverige 2010.

Tabell 1. Den totala elproduktionen för olika kraftkällor i Sverige år 2010. Kraftkälla Energi (GWh) Vattenkraft 67411 Kärnkraft 55778 Övrig värmekraft 12525 Vindkraft 3469 Gasturbin och dieselkraft 167

Ospecificerad produktion 12 Total produktion 2010 139365

Enligt tabell 1 är solkrafts bidrag så pass litet att det får anses vara obetydligt, eftersom den inte finns redovisad bland de andra kraftkällorna. För en större förståelse över hur solkraft bidrar till Sveriges elproduktion så kan data från Svenska Kraftnät [19] för tio dagar i juli och tio dagar i december år 2010 studeras. Baserat på Svenska Kraftnäts data är det möjligt att se hur solcellsproduktionen ser ut för olika tider på dygnet. Detta kan användas för att konstruera en figur som direkt visar på solcellers elproduktion på sommaren respektive vintern. I figur 1 utförs en jämförelse mellan medelvärden från tio dagar i följd i juli respektive december utan att ta hänsyn till övriga faktorer som even- tuell molnighet och dylikt. Dagarna som användes till att ta fram medelvärden var valda slumpmässigt utifrån årstid förutsatt att det var tio dagar i följd. Figur 1 visar då me- delvärdena för solcellers elproduktion i Sverige för varje timme på dygnet under de dagar som undersöktes.

Från figur 1 är det möjligt att analysera produktionsmodel- len för solceller. Figur 1 visar tydligt på att solcellers pro- duktion har sin topp mitt på dagen och i övrigt en relativt låg produktion under resten av dagen. Under natten är pro- duktionen noll. Det går tydligt att se att den el som solceller

Figur 1. Denna figur visar hur mycket solceller producerade i snitt i mellan 1/7-2010 till 10/7-2010 och 22/12-2010 till 31/12-2010 för varje timme på dygnet.

genererar är betydligt mindre under vintern än på somma- ren. Den maximala produktionen som solceller levererar på sommaren är betydligt högre än på vintern. Dessutom är timmarna fler där solcellerna producerar under sommartid.

2.2.2. Elförbrukning

Beroende på hur boendet för en privatperson ser ut så kommer givetvis elförbrukningen att se annorlunda ut, en villa kräver generellt mer el på ett år än en lägenhet till exempel. Enligt E.ON [10] är den genomsnittliga elförbrukningen för villa/radhus 25 000 kWh/år där 5000 kWh/år går åt för hushållsel, 5000 kWh för varmvatten och resterande 15 000 kWh för uppvärmning. Det innebär att en villa utan elvärme enbart har en elförbrukning på ungefär 5000 kWh per år.

Dessutom är det viktigt att ha årstiden i åtanke vid undersökning av elförbrukningen för bostäder. En jämförelse med olika typexempel som E.ON [9] utfört visar att det krävs mer el på vintern än på sommaren för svenska hem. Delvis på grund av att det är kallare så mer el behövs för uppvärmning. Utöver ett ökat behov för värme finns det inte lika många timmar med dagsljus under vintern och därmed krävs mer el för elektrisk belysning. Elförbrukningen i Sverige är alltså som högst under vintermånaderna. För ett vanligt hushåll är elförbrukningen som högst på morgonen och på kvällen, vilket inte sammanfaller med när solcellerna producerar som mest el vilket är mitt på dagen. Detta framgår tydligt i figur 1.

2.2.3. Elpriser

När en privatperson betalar sin elräkning i Sverige så betalar den personen delvis för elektriciteten men även för att få den levererad till sin bostad. Vattenfall [21] beskriver en uppdelning för vad det är som kunden betalar i sin elräkning. Detta innebär att de som levererar el till kunden är elnätsbolaget, avgiften som kunden betalar blir då elnätsavgiften eller elnätskostnaden. Dessa bolag är knutna geografiskt och det finns inte möjlighet att byta då de äger samtliga elledningar för ett visst område. Elhandelsbolaget är de som säljer el till kunden och här finns en möjlighet att byta bolag om kunden önskar, till elhandelsbolagen betalas alltså elhandelskostnaden.

2.2.4. Producera egen el

En privatperson har givetvis möjlighet till att producera sin egen el via till exempel solceller enligt Energimyndigheten [5]. Tanken är att privatpersoner ska producera el för att försörja sig själva i första hand.

Nollprisavtal är ett alternativ för privatpersoner som vill agera elproducenter. Det kan beskrivas som att producenten inte får betalt av elnätsbolaget för den el de producerar men de får ansluta till nätet utan kostnad. [11] Det innebär att nollprisavtal är lämpligt om det finns möjlighet att

privatpersonens elproduktion sammanfaller med när el konsumeras i hushållet. Från avsnitt 2.2.1 och 2.2.2 går det att konstatera att solcellsproduktionen inte stämmer överens med när svenska hushåll konsumerar som mest el. Därför behövs ett bättre alternativ för att undersöka om solceller kan bli en lönsam investering.

Energimarknadsinspektionen (EI) gav ett förslag på en alternativ metod vilken definieras som nettodebitering [2]. Detta innebär i stora drag att privatpersoner som producerar sin egen el ska få en lite mer fördelaktig situation enligt EI. Elnätsbolagen och elhandelsbolagen ska då jämföra den el som kunden konsumerar mot den el som kunden producerar och matar in i nätet. Därmed är det tänkt att det resulterande elpriset ska bli reducerat med avseende på kundens produktion. Det som dras av från producentens elkostnad vid nettodebitering blir då enligt EI elnät- och elhandelskostnad inklusive moms samt elskatt.

Förutom att producenten ska kunna reducera sin elräkning via nettodebitering så finns det även en del andra fördelar med detta alternativ. Energimarknadsinspektionens förslag [3] innebär att eftersom nettomätning ska ske månadsvis så kan nettodebitering tillämpas av både elnätsföretagen och elhandelsföretagen utan problem. Mätarna som redan finns installerade i hushåll för att mäta den el som förbrukas är kapabla till att mäta inmatad respektive uttagen el och då tillkommer ingen extra mätkostnad. Då finns det inte heller något behov av en ny elmätare. Producenten slipper då en extra kostnad eftersom mätaren inte behöver bytas ut. Vid den händelse att ett hushåll skulle få ett överskott för en viss månad, de vill säga att de producerat mer än de förbrukat, kan hushållet då flytta överskottet till en annan månad. Vilket innebär att det går att undersöka den vinst som ett hushåll kan göra sett över ett helt år, även om nettomätning ska utföras och rapporteras månadsvis.

Från avsnitt 2.2.1 och 2.2.2 är det känt att solcellsproduktionen inte överensstämmer helt med elförbrukningen i svenska hushåll, därför är till exempel ett nollprisavtal inte en optimal lösning för en svensk solelsproducent. Möjligheten finns dock att via nettodebitering ta tillvara på den el som produceras då den matas in till elnätet. När nettot slutligen redovisas har all el som producerats under månaden vägts upp mot den el som förbrukats i hushållet. Allt detta leder till att nettodebitering teoretiskt sett utgör en mer lönsam situation för solelsproducenter i Sverige idag.

För de som avser att installera solceller så finns det möjlighet att söka ett bidrag för den dyra grundinvesteringen. Energimyndigheten [8] säger att för de som påbörjat installationen tidigast den 1 juli 2009 och avslutat senast 31 december 2011 så finns möjlighet att ta del av detta bidrag. Bidraget är då tänkt att täcka upp till 60 % av grundinvesteringen för att på så vis introducera de potentiella investerarna till användning av förnybar energi.

3. METOD

När solcellspaneler installeras in på ett hustak, så görs en relativt stor investering. Denna stora kostnad ska gärna jämna ut sig med hjälp av solcellernas elproduktion. Till att börja med, krävs information om vad solceller kostar. Därefter är det bra att veta hur mycket el som produceras av solcellerna, för att undersöka hur stor ekonomisk vinst som kan göras med nettodebitering. Från avsnitt 2.2.4 framgår det att syftet med nettodebitering är att elproducenter ska få en mer fördelaktig situation. Enligt Energimarknadsinspektionens förslag [2] så görs antagandet att netto för elnät, elhandel och elskatt samt moms räknas in för att beräkna den vinst som en solelsproducent kan göra.

För att beräkna lönsamheten, kommer annuitetsberäkningar att göras. Annuitetsmetoden är bra att använda då det behövs en klarare bild om en investering är lönsam eller inte och fås fram som antalet kronor per år. Annuitetsformeln ges av

/

(1)

där r är räntesatsen i procent, I är investeringskostnaden och T är tiden i år som lånet ska betalas av på.

Att installera solcellspaneler idag är en stor kostnad och för att se om denna summa någonsin kommer jämnas ut, görs en känslighetsanalys med hjälp av annuitetsmetoden. Detta för att måla upp flera olika fall av inköp av solcellspaneler och sedan jämföra dessa. Detta görs genom att till exempel variera räntesatsen. På detta vis, genom att kombinera olika varianter av räntor och olika investeringar för solceller, fås en bild av vad solceller kan kosta årligen.

Därefter jämförs den totala investeringskostnaden för de olika fallen med hur mycket solcellspanelerna sparar in ekonomiskt varje år. Solceller har i Sverige en livslängd på ungefär 25 år [7]. Ekvation (1) tillämpas över 25 år för att se vad som behöver betalas per år för solcellerna. Jämförs det med vad som tjänas årligen fås en årlig vinst eller förlust efter installation av solceller.

4. INDATA

För att utföra beräkningarna angående om solceller faktiskt utgör en lönsam investering krävs information gällande de olika variablerna. Här redovisas de diverse värden som kommer att användas för att utföra beräkningarna som leder till de slutgiltiga resultaten.

4.1. Elpriser

Elpriserna som användes i beräkningarna baseras på For- tums elpriser, via elpriskollen. [4] I elpriset inkluderas även elskatt och moms. Elnätskostnaderna är även de från For-

tum. [12] Avgifterna för elnät och jämförelsepriserna från elpriskollen för elhandel redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Jämförelsepriser för 1 år fast och 3 år fast angett i öre/kWh. Elnätsavgift [öre/kWh] 1 år fast [öre/kWh] 3 år fast [öre/kWh] Villa (icke eluppvärmd) 38,10 _{122,03 116,54} Villa (eluppvärmd) 23,80 116,40 110,91

Baserat på jämförelsepriserna på elpriskollen var Fortums priser någonstans i mitten av prisskalan. Dessutom finns en tydlig skillnad mellan 1 år fast och 3 år fast, de valdes för att studera hur olika elpriser påverkar beräkningarna. För- utom att sälja el levererar även Fortum el, därför valdes deras elnätsavgifter för att komplimentera jämförelsepri- serna.