Empiri & analys: Borås

5.3.1 Kommunens användning av begreppet kreativitet

Borås tydliggör i sin användning av begreppet kreativitet i vilka sammanhang och med vilka andra ord det nyttjas, vilket möjliggör för en förståelse för hur diskursen kring kreativitet, explicit uttryckt är konstituerad. Det följande kapitlet redogör för detta.

“Borås Stads tillväxt förutsätter ökat företagande. Kreativ samverkan mellan näringsliv, akademi, kommun och andra delar av samhället bidrar till ut-veckling som skapar arbetstillfällen.” (Borås stad 2018:16)

“Kunskapsintensiva och kreativa branscher ges plats i den täta, blandade stadsmiljön där möten och nya idéer kan uppstå.” (Borås stad 2018:20)

Ekvivalenskedja:

hållbar landsbygd - attraktivitet - hållbarhet - konkurrenskraftig region - turistnäring - jordbruksnäring - livsmedelsförsörjning

nodalpunkt - flytande signifikant - tecken

Kring begreppet kreativitet i Borås översiktsplan tydliggörs till vilka sammanhang begreppet är kopplat. Den mångfacetterade urbana miljön, med en kreativ gestaltning, är mun 2018a:25-26). Andra landsbygdsperspektiv lyfts också fram - den areella näringen är exempelvis viktig ur näringslivssynpunkt, menar kommunen (Lunds

kommun 2018a:31). Jordbruksnäringen möter ett ökat behov av närproducerad mat, som ger verksamheterna fler inkomstkällor, utöver de från det traditionella jordbruket (Lunds kommun 2018a:26).

Landsbygden är viktig att värna, enligt kommunen och detta ska göras med hållbarhet i fokus. Här förflyttas fokus från staden och de kunskapsintensiva branscher som den kreativa klassen jobbar inom, till en annan typ av näring samt en fysisk utökning av den geografiska plats som anses bidra till näringslivet. Enligt kommunen tillför landsbygden något till näringslivet, vilket kan ses som ett nytt kreativitetsfokus i diskursen. Detta sker dessutom via en annan samhällsklass än den kreativa klassen. Lantbrukarna anses som samhällsklass stå längst bort från kreativa klassen, men räknas enligt kommunen vara betydelsefulla för näringslivets framtid. Det här kan ses som en utökning av kreati-va klassmedlemmar. Landsbygdens betydelse för Lund är därmed en en viktig förutsätt-ning för ekonomisk tillväxt och inte bara, som för Florida, en plats att slappna av på. Ur detta kan en breddning av diskursen synliggöras.

5.3.2 De tre T:na och platsens betydelse

Floridas tre T:n och platsen är centrala i teorin om den kreativa klassen. För att se hur kommunen förhåller sig till de fyra faktorerna har analyser gjorts av kommunens språk i förhållande till dessa.

Ekvivalenskedja:

samverkan/kluster - kreativitet - tillväxt - utveckling - nya idéer - kunskapsintensiv - stadsmiljöer

nodalpunkt - flytande signifikant - tecken

en sådan och kreativitet utgör här en grundkomponent i utvecklingen mot flera önsk-värda mål. Kreativitet benämns även kontinuerligt som en resurs genom vilken goda ting av olika slag kan utmynna, exempelvis mötesplatser eller idéer (Borås stad 2018:16, 18, 20). Begreppet yttras också som en eftersträvansvärd egenskap som kan uppstå i intersektoriella samarbeten. Konkret förespråkar kommunen ett kreativt sam-verkande kluster, inom vilket samverkan för en god utveckling ska ske. De olika del-tagarna ämnar med sina tankesätt och idéer tillsammans bidra till fruktsamma samtal som kan gynna utvecklingen (Borås stad 2018:16, 18). Sammanfattningsvis kan kun-skap, samverkan, tillväxt och nya idéer, inte sällan i symbios, med fördel föranledas av kreativitet, enligt Borås.

Begreppet kreativitet i explicita sammanhang är för kommunen, precis som för Flori-da, nära kopplat till utveckling och något slags produktion. Vad utvecklingen slutligen ämnar leda till betonas uttryckligen dock annorlunda de två emellan. Borås produkt av kreativitet är, som enligt teorin, tillväxt, men för kommunen stannar ofta kreativitetens explicita effekter vid exempelvis “kreativ samverkan” (Borås stad 2018:16). Vid vida-re analys av de mer implicita antydningarna kan det dock konstateras att dessa vida-resultat också syftar till att leda till något slags utveckling som ska gynna kommunens eko-nomiska tillväxt, vilket stärker kopplingen till kreativa klassen. Att stadens tydliga pro-filering om att kreativitet föregås av samverkan och möten i tilltalande miljöer, synlig-gör även det likheter gentemot Floridas teori, som även han poängterar platsens roll för möten och dess goda effekter på uppkomsten av idéer.

Teknologi

Teknologi har i Borås översiktsplan ett flertal roller, där själva teknologin utgörs av olika karaktärer och där dess närvaro syftar till olika saker. Följande stycken redogör för teknologins roll för kommunen.

Teknologi i allmänhet och trafik i synnerhet

“(...) översiktsplanen (...) måste ständigt hållas aktuell för att gå i takt med utvecklingen i omvärlden. Vi påverkas av befolkningsförändringar, ekono-miska svängningar, klimatförändringar och snabb teknologisk utveckling.

Därför behöver översiktsplanen följas upp och ses över regelbundet.” (Borås stad 2018:30)

“Med ny teknik kommer miljöpåverkan från biltrafiken minska, och flödena kommer sannolikt kunna optimeras.” (Borås stad 2018:22)

Teknologi uttrycks explicit i översiktsplanen en gång, men versioner av ordet eller besläktade diton desto fler (Borås stad 2018: 3, 11, 22, 44, 47, 79). Kommunen betonar vikten av att hålla sig à jour med den globala utvecklingen, däribland den teknologiska.

Man understryker att utvecklingen vi går till mötes är oförutsägbar och att kommunen och planeringen därmed behöver vara flexibel (Borås stad 2018:30, 47). Vikten av att se till ett långsiktigt perspektiv poängteras, i synnerhet vad gäller översiktsplanen. Teknik, av olika slag, porträtteras även som ett redskap för att lösa framtida utmaningar (Bor-ås stad 2018:44, 47, 79). Ett av de framstående områdena inom vilket tekniken dels kommer omdana, men också underlätta, är trafik med tillhörande infrastruktur eller nya

“hållbara” lösningar, exempelvis förnyelsebara energikällor (Borås stad 2018:44, 47, 79) och här kan en viss diskrepans mellan Borås och Florida tydas. Kommunens tek-nologiska fokus ämnar, liksom för Florida, utgöra ett slags redskap för utveckling och nytänkande. Borås har dock ett än större fokus på samhällets samtida och oförutsäg-bara föränderlighet och vikten av att tekniken finns där som en livlina. Översiktsplanens teknologifokus syftar alltså inte enkom på ekonomisk tillväxt, åtminstone explicit, utan snarare för ett pragmatiskt samhälle - innovationer, om än för olika syften, är dock rele-vant för de båda.

Ekvivalenskedja:

innovation - teknologi - hållbarhet - flexibilitet - infrastruktur nodalpunkt - flytande signifikant - tecken

Internetuppkoppling

“Ett klokt byggande i kombination med utbyggnad av snabb och pålitlig in-ternetuppkoppling är viktiga förutsättningar för att livskraften i kommunens mindre orter och landsbygden kan stärkas.” (Borås stad 2018:32)

I Borås översiktsplan kan teknologi och behovet av densamma antydas genom härled-ningar från andra, besläktade ord. Kommunen poängterar exempelvis vikten av en god internetanslutning och att det är en förutsättning för fungerande företag och kunskap, oavsett plats. Man menar att internet, och implicit något slags teknologi, är nästintill oumbärliga för människors vardag, arbete inkluderat (Borås stad 2018:32, 80). Här tyd-liggörs kopplingen till såväl ekonomisk tillväxt, teknologi, talang och behovet av männ-iskans kreativitet, implicit i floridiansk bemärkelse, för samhällets tillväxt. Kommunen menar även att en utvecklad landsbygd blir mer livskraftig, vilket även det kan kopplas till målet om ekonomisk tillväxt och därmed teorin. Vikten av att möjliggöra bärkraftiga platser och utveckling och i synnerhet utanför urbana miljöer och universitet kan dock ses som en skillnad.

Teknologi för hållbarhet, geologi och byggnader

“Solenergi är en förnyelsebar energikälla som med hjälp av teknisk utveck-ling blir allt mer attraktiv.” (Borås stad 2018:79)

“Statens Geotekniska Institut (SGI) bedömer de geotekniska förhållandena i kommunen som generellt gynnsamma ur geoteknisk säkerhetssynpunkt eftersom marken främst utgörs av berg och morän.” (Borås stad 2018:87)

Borås kommun nyttjar även teknologi och ordets derivat i sammanhang som rör exem-pelvis tekniska anläggningar, byggnadsrelaterade eller energimässiga företeelser (Borås stad 2018:84-85) samt geotekniska sammanhang (Borås stad 2018:87). Detta synliggör också en viss skillnad, som dels visar på teknologins koppling till hållbarhetsmäss-iga aspekter, men också till mer mekaniska ändamål. Medan teknologi i Floridas teori förstås som något mer uppfinningsmässigt och högteknologiskt har ordet en bredare diskursiv förståelse i översiktsplanen. Den floridianska teknologidefinitionen som något ingenjörsmässigt och innovativt kvarstår till viss del, men vikten av teknologi present-eras inte i samma utsträckning som en del av en innovationsprocess, utan mer i form av

Ekvivalenskedja:

god internetuppkoppling - teknologi - kunskap - tillväxt - företagande nodalpunkt - flytande signifikant - tecken

“Snabb och trygg internetuppkoppling är avgörande för kunskap och före-tagande och är i dag en naturlig del av människors vardagsliv.” (Borås stad 2018:80)

breda och samhällsnödvändiga sammanhang, vars primära syfte inte är tillväxt.

Tolerans

Följande del redogör för Borås hantering av tolerans och kring vilka övriga begrepp och parametrar tolerans byggs upp, för kommunen. Inledningsvis hanteras begreppets expli-cita och impliexpli-cita konstitution för att senare redogöra för andra, till diskursen, tillhöran-de begrepp, vilket vidare möjliggör för ytterligare nyansering.

“I Borås ska människor kunna mötas oavsett social bakgrund och ålder.

Möten främjas mellan stadsdelar, orter och med attraktiva mötesplatser. Att människor exponeras för olikheter, olika kulturella uttryck och livsstilar, ger inspiration till nya idéer, tankesätt och tolerans. Borås strävar efter en byggd miljö som inbjuder till spontana och gränsöverskridande möten. Staden behöver bindas ihop socialt genom att fysiska och tankemässiga barriärer bryts, och genom att målpunkter finns i alla stadsdelar och orter ” (Borås stad 2018:23)

Kommunen uttrycker en explicit strävan mot tolerans, något som framställs ha nära koppling till fysiska platser. Vägen mot tolerans anses vara spontana möten mellan människor, vilka möjliggörs i attraktiva miljöer. Platserna ämnar agera knutpunkter för människor med olika bakgrund, ålder, kultur och åsikter och med de gemensamma noderna möjliggörs fysiska möten som vidare kan leda till att förena människor. Möten och omprövade åsikter, till följd av exponeringen för olika människor, livsstilar och egenheter, främjar just tolerans, men även nytänkande och idéer (Borås stad 2018:23).

Tydliga likheter till kreativa klassen kan ses vad gäller begreppet tolerans. Ordet förstås i översiktsplanen som mångfald av människor, gränsöverskridande möten och vidsynt-het vad gäller idéer, tankar och andra människor - således också öppenvidsynt-het. Precis som Florida vill alltså Borås skapa platser där mångfald, öppenhet och fördomsfrihet råder och hos båda är en huvudanledning till det möten och vidare nya idéer. Kommunens fokus syftar dock till att göra den sociala samvaron desto bättre, olika grupper emellan, både miljömässigt och intellektuellt. För Borås kan den ökade toleransen och nytänkan-de alltså tolkas ha ett egenvärnytänkan-de, medan toleransen enligt kreativa klassen-teorin primärt syftar till en acceptans för nya, banbrytande idéer och innovationer.

Ekvivalenskedja:

teknologi - hållbarhet - byggnadsteknik - energi - geoteknik nodalpunkt - flytande signifikant - tecken

“Den byggda miljön ska vara tillgänglig för alla, oavsett bakgrund, ålder, kön eller funktionsnedsättning.” (Borås stad 2018:23)

“För Borås är det självklart att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle med likvärdiga och goda levnadsförhållande för alla. Därför ska tillgång till ut-bildning, gemenskap, trygghet, hälsa, jämlikhet, integration och kultur vara självklara” (Borås stad 2018:7)

Tolerans kan i översiktsplanen ses i flertalet sammanhang, även i mindre explicita orda-lag. Genom kommunens ställningstagande vad gäller alla människors likvärdiga rätt till bebyggd miljö, synliggörs ett ställningstagande om att kommunen bör ha ett tolerant, öppet och inkluderande samhällsklimat. Vidare belyser kommunen att Borås ämnar ha “likvärdiga och goda levnadsförhållanden för alla” (Borås stad 2018:7), något som också kan anses problematiskt utan en tolerant grundinställning. Borås kommun belyser vidare såväl jämlikhet som jämställdhet (Borås stad 2018:19, 23), vilket också kan här-ledas till målet om en tolerant kultur, i bemärkelsen acceptans för oliktänkande, rättvisa och mångfald. Oavsett en persons bakgrund, kön, ålder eller funktionsnedsättning ska densamma ha rättigheter och möjlighet till ett gott liv (Borås stad 2018:7, 19, 23), vilket även det fordrar tolerans.

Vidare analys påvisar att kommunens syn på tolerans primärt utgår från alla människors självklara plats i samhället, vilket inte uttryckligen är detsamma som tolerans enligt teo-rin. Kreativa klassen föredrar visserligen en diversitet av människor, men diversiteten syftar snarare på vad de kan tillföra vad gäller kunskap och innovationer samt på vad mångfalden av människor per se signalerar, även om Florida menar att kreativa klassen själv vanligtvis önskar jämställdhet. Borås hantering av tolerans syftar mer till att verka för ett socialt hållbart samhälle, än Floridas syn på tolerans mer som en indikator för andra möjligheter.

Mångfald

“En variation av bostadstyper, storlekar och upplåtelseformer skapar valfri-het och underlättar för människor med olika bakgrund att leva sida vid sida.

Det bidrar till integration, mångfald och social sammanhållning.” (Borås stad 2018:23)

Kommunen har uttryckligen en vision om att deras utvecklingsarbete ska leda till di-versitet och mångfald, både vad gäller miljöer och människor (Borås stad 2018: 23, 39, 48), något som även tydliggörs i underrubriken “Mångfald av bostäder och människor”

(Borås stad 2018:23). I översiktsplanen menar kommunen att om människor med olika bakgrunder och livsstilar möts, kan en social sammanhållning, integration och mångfald uppstå (Borås stad 2018:23). Borås kommun hävdar vidare att stadens uppdelning av människor med olika bakgrund och levnadsförhållanden, exempelvis socioekonomiska, är ett av problemen som motverkar en positivt betingad mångfald. Genom att “län-ka samman” uppdelade fysis“län-ka områden “län-kan möten och vidare mångfald, i gynnsam bemärkelse, uppnås (Borås stad 2018:48). För att arbeta mot en god mångfald ämnar kommunen möjliggöra ett diversifierat bostadsutbud, genom att möta olika slags behov (Borås stad 2018:39). Med en blandning av boendeformer i ett område möts människor med olika livsstil och bakgrund, vilket vidare leder till en mänsklig mångfald och där-med möten och tolerans, enligt Borås kommun (Borås stad 2018:23, 39,48).

Mångfald framställs enligt Borås som något viktigt i bred bemärkelse, inte sällan endast som ett redskap för människors trivsel och social hållbarhet. Byggnader, människor och idéer ska präglas av mångfald. Florida menar också att mångfald är ett av kreativa klassens mest centrala begrepp, men enligt teorin är mångfald mer en möjlighet till bredare kunskap och nytänkande. Utifrån det kan likheter vad gäller idéer ses. Syftet till varför mångfald är av vikt för de två skiljer sig dock överlag. En likhet kreativa

klassen-teorin och kommunen emellan är även sambandet mellan tolerans och mång-fald.

Integration och mångfald

“En blandning av upplåtelseformer i samma område stärker förutsättning-arna för att människor med olika socioekonomisk bakgrund ska kunna bo i samma område. Det gynnar mångfald och integration, som i sin tur stärker social sammanhållning.” (Borås stad 2018:39)

Borås fokus på mångfald kan konkretiseras i de delar kommunen benämner integration.

Integration uttrycks som ett mål för kommunen och i synnerhet som ett redskap för att åstadkomma jämlika och goda levnadsvillkor och nämns även som en viktig parameter i Borås ansvar i en mer global kontext, implicit vid de tillfällen där kommunen redogör för hur de mottar invandrare. Genom planering, som innefattar strategisk placering av exempelvis mötesplatser, bostäder och nyckelfunktioner samt en blandad bebyggelse, kan integration främjas (Borås stad 2018:11, 23, 39). Kommunen önskar således, genom integration, åstadkomma en socialt hållbar mångfald, med hjälp av diversifierade miljö-er.

Borås hantering av integration, som ett verkställande av mångfald, kan delvis kopplas till Floridas tankar om invandrare och därmed tolerans - infallsvinklarna skiljer sig dock en del. Kommunens implicita begreppsanvändning av invandrare har mer att göra med medmänsklighet och ansvarstagande, vidare kopplat till fysiska miljöer vilka ses som de redskap som krävs för att lyckas med integration. För Florida framställs invandring och därmed integration mer som en resurs för framtida utvecklingar som kan leda till ekonomiskt tillväxt och därmed mer i termer av teknologi och talang - saker kommunen främst inte relaterar till. Kommunens fokus är mer av social hållbarhetskaraktär. Inom teorin finns ej heller samma samband mellan en varierande miljö och invandring. Båda betonar dock, om än på olika vis, att en diversifierad miljö kan påverka mångfald.

Talang

Nedan redovisas hur diskursen kring talang byggs upp för Borås kommun. För att nyansera diskursen redogörs även för de kringliggande begrepp som utgör densamma.

Utbildning

“Människor söker sig till städer för att det erbjuder attraktiva miljöer, möj-lighet till utbildning, arbete, kultur och nöje.” (Borås stad 2018:11)

“Utvecklingen av högskolan och de kunskapsintensiva textilbranscherna utgör stor potential för en spännande och livskraftig stadsutveckling, med kluster av utbildning, forskning och företag i centrala Borås.” (Borås stad 2018:13)

“Högskolan ges utrymme att expandera för fler studenter, forskare och för nya innovationer.” (Borås stad 2018:20)

“Högskolans ambition är att utvecklas med fler studenter och forskare samt att få universitetsstatus.” (Borås stad 2018:13)

“Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor och män som ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Området omfattar

Ekvivalenskedja:

tolerans - social hållbarhet - öppenhet - mångfald - diversifierat bostadsutbud - mötesplatser - jämlikhet - integration

nodalpunkt - flytande signifikant - tecken

Utbildning nämns i översiktsplanen flertalet gånger. Det anses dels vara en av flera för-utsättningar för att uppnå jämlika och goda livsförhållanden (Borås stad 2018:7, 18-19), men att erbjuda utbildning ses också som något som staden kan göra för att attrahera människor i en konkurrensbaserad tillvaro (Borås stad 2018:11). Borås kommun påvisar även sambandet mellan utbildning, näringsliv, forskning och de lokala specialiteterna inom textil och design. Utbildning ämnar i dessa sammanhang utgöra en del i ett kun-skapsintensivt kluster, med områdesöverskridande och samverkande aktörer, som till-sammans ämnar bidra till god stadsutveckling (Borås stad 2018:13). Kommunen uttalar även en strävan om att låta högskolan uppnå universitetsstatus, vilket innebär större le-gitimitet vad gäller forskning samt utökat antal studenter och forskare, som så småning-om ska generera i innovationer samt gynna stadens utveckling (Borås stad 2018:13).

Utbildning i översiktsplanen belyses ofta som en del i ett större sammanhang, som på olika vis syftar till att öka stadens konkurrenskraft - likt kreativa klassen. För de båda används därmed utbildning som ett redskap till marknadsföring. Utbildning är vidare något som framställs åtråvärt, för såväl kommunen som för de kommunen vill attra-hera. Både Borås och Florida menar även att utbildning ämnar bidra med kunskap och innovationer för en god stadsutveckling och implicit tillväxt. Borås kluster av kunskap-sintensiva aktörer, inom vilket utbildningsinstanser ska ingå, kan härledas till Floridas önskan om mångsidig kunskap i form av kluster av “kreativt kapital”. Båda utgör en viktig del i utvecklingen och stärkandet av en regionen samt ekonomisk tillväxt.

Kommunens mål om utökad forskning samt kopplingen till innovationer kan även de härledas till Florida, dels genom att forskningen ska gynna utveckling och innovationer, dels genom att forskare ses som medlemmar ur kreativa klassen. För Borås expanderar dock diskursen något jämfört med kreativa klassen. De platsbaserade textilbranscherna utgör återkommande tecken i utbildningssammanhang, så även kommunens betoning på jämlikhet. De är faktorer som skiljer kreativa klassen och kommunen åt vad gäller utbildning.

Ekvivalenskedja:

samverkan/kluster - attraktivitet - kreativitet - utbildning - forskning - företag - textilbranschen - innovationer - konkurrenskraft

nodalpunkt - flytande signifikant - tecken

bland annat frågor som makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet.” (Borås stad 2018:19)

Platsen

Vilken typ av stads- och livsmiljö Borås stad vill åstadkomma och hur densamma ska upplevas kan tydas i översiktsplanen. Det går att urskilja ett antal huvudkategorier, på vilka man kan “hänga upp” den platsmässiga utvecklingen och en god miljös grund-bultar. Parametrarna är inte sällan beroende av eller samverkande med varandra. En, för Borås, god plats fundamentala delar redogörs för nedan och initialt presenteras den övergripliga diskursen kring attraktivitet. Följaktligen redogörs för mer underliggande diskurser, som i ett större sammanhang konstituerar och ger mening åt attraktivitetsbe-greppet. Detta görs för att påvisa nyanserna av platsdiskursen, vilket vidare visar sam-banden till kreativa klassen.

Attraktivitet

“Stads- och tätortsmiljöer ska erbjuda offentlig konst och kultur, som stärker en attraktiv miljö och skapar möten mellan människor.” (Borås stad 2018:54)

“En attraktiv stadskärna är en förutsättning för handel, möten, evenemang och nöjen.” (Borås stad 2018:21)

“Hur våra gator utformas har en stor betydelse för tillgängligheten och att-raktiviteten i Borås.” (Borås stad 2018:22)

“En tät och funktionsblandad stadsstruktur skapar istället en attraktiv miljö med liv, rörelse och tillgängliga mötesplatser.” (Borås stad 2018:48)

“Textilindustrins kulturmiljöer, bebyggelse och arkitektur synliggörs och integreras respektfullt i den tätare stadsmiljön.” (Borås stad 2018:29)

Begreppet attraktivitet används kontinuerligt genom Borås översiktsplan och kan gene-rellt tydas som en högst eftersträvansvärd egenskap. Attraktivitet är något som

Begreppet attraktivitet används kontinuerligt genom Borås översiktsplan och kan gene-rellt tydas som en högst eftersträvansvärd egenskap. Attraktivitet är något som